router

nätverksenhet som hittar en rutt för meddelanden (egentligen delar av meddelanden, paket) från sändare till mottagare på internet eller i ett lokalt nätverk. – Ett paket passerar oftast flera routrar innan det kommer fram. Routerns uppgift är att läsa adress­informationen på varje inkommande paket, fastställa ett vägval till slutdestinationen samt att skicka iväg paketet till nästa router på vägen. (En router arbetar i nätverkslagret i OSI‑modellen – jämför med en switch.) Routern har tillgång till dirigeringstabeller (routingtabeller) med vägval till mottagare, och ofta också information om nätverkets tillstånd (tillfälliga problem). – En statisk router har bara en routingtabell för ett begränsat antal förinställda mottagare, men en dynamisk router kan fråga andra nätverk var en viss mot­tag­are finns (se DNS). – En router kan också anpassa datakommunikationen till olika protokoll, en funktion som ibland sköts separat av en brygga (bridge). Kombinationen av brygga och router kallas ibland för brouter. En router som ansluter ett lokalt nät till internet kallas för edge router (gränsrouter). Om routern sköter trafiken inuti ett lokalt nät är det en core router (kärnrouter). – Böjning: en router, flera routrar. – Uttal: Router uttalas ”rauter” på amerikansk engelska. På brittisk engelska säger man ”rauter” eller ”rooter”. – Det finns ingen svensk term för router.

[nätverk] [ändrad 30 juni 2018]

regionalt nätverk

(regional area network, för­kortat RAN) – datornätverk eller mobilnät som omfattar ett större område, ofta landsbygd. Talar man i stället om storstäder används på engelska be­näm­ningen metro­politan area network, för­kortat MAN, på svenska stads­nät. Den vanligaste typen av regionalt nätverk är mobilnätverk, på engelska wire­less regional area net­works, ibland förkortat WRAN.

[nätverk] [ändrad 1 september 2020]

Bonjour

en teknik för automatisk (självkonfigurerande) sammankoppling av datorer och tillbehör – ett så kallat spontant nätverk. Utvecklat av Apple, först under namnet Rendezvous, lanserat 2002 och avsett för alla slags operativsystem och hårdvara. – Varje dator eller annan utrustning med Bonjour börjar kommunicera så snart den fysiska anslutningen (kabel eller trådlöst) till nätet fungerar. Den kan då upptäcka andra enheter att kommunicera med. Varje enhet presenterar sig för de andra och talar om vilka tjänster den tillhandahåller. Det kan vara utskrifter, fax, anslutning till internet eller fjärrstyrning av hemelektronik. – Bonjour är skrivet i öppen källkod och bygger på internetprotokollet IP. Läs mer på Apples webbsidor. – Jämför med Universal plug and play (UPnP).

[konfigurering] [nätverk] [ändrad 4 september 2019]

wimp

  1. WIMP – windows, icon, mouse, pointer – se FIMP. (Det engelska ordet wimp betyder annars fegis, lipsill);
  2. – Wimp, numera Tidal – en från början norsk internettjänst för uppspelning av musik, grundad 2010. Tjänsten är laglig och liknar Spotify. Först fanns bara betalda abonne­mang, men i slutet av 2012 infördes gratisabonnemang. Amerikanska Tidal köpte Wimp 2015. – Se tidal.com (brukar fungera, trots eventuell överstrykning).

[förkortningar på W] [grafiskt användargränssnitt] [musik] [webbtjänster] [ändrad 7 mars 2023]

iSCSI

(internet SCSI) – en teknik för dataöverföring mellan datalagringsenheter och servrar i datornät med internetteknik (IP). – iSCSI kan användas i lokala nätverk, i stadsnät och globalt på internet. Det kan beskrivas som SCSI-gränssnittet anpassat till internet. (Vanlig SCSI är avsett för anslutning av tillbehör och fungerar bara ”i huset”.) iSCSI har utvecklats av internets tekniska ledningsgrupp IETF och presenterades 2001. – iSCSI är långsammare än tekniker som fibre channel, men prak­tiskt, eftersom det kan köras utan ändringar direkt på internet. – Se Wikipedia.

[datalagring] [förkortningar på I] [nätverk] [ändrad 17 februari 2022]