Kategori: elektronisk kommunikation

Sitemaps

maskinläsbara förteckningar över de webb­adresser på en webbplats som är till­gäng­liga för sök­motorer. – Sitemaps hjälper spindlar att hitta så mycket information som möjligt på webbplatsen. En sitemap är en XML‑fil som räknar upp webbadresserna på webbplatsen med information om när de senast har ändrats, hur ofta de brukar ändras och hur viktiga de anses vara. Site­maps är ett protokoll för informationsutbyte mellan webbplatsen och sökmotorerna. Syftet är att under­lätta för sökmotorerna (deras spindlar) att hitta allt på webbplatsen. – Sitemaps har fast­ställts i samarbete mellan Google, MSN och Yahoo. – Se sitemaps.org. – Jämför med ACAP och Robots exclusion protocol, som är till för att ange vad sökmotorerna inte ska kartlägga.

[sökmotorer] [webbpublicering] [xml] [ändrad 9 februari 2018]

Wayback machine

ett arkiv med sökbara kopior av miljarder webbsidor. – Syftet är att bevara så många webbsidor som möjligt i det skick som de hade när de lästes in. Det finns vanligtvis en serie kopior av samma webbsida, kopierade vid olika tider. – Wayback machine, som grundades 2001, drivs ideellt av organisationen Internet archive. I början av 2020 hade den 431 miljarder sparade webbsidor. – Namnet: Anspelar på the Wabac machine, en tidsmaskin från den tecknade tv‑serien The Rocky and Bullwinkle show (se Wikipedia) som visades i början av 1960‑talet. – Se archive.org. – Länkar till webbsidor som inte längre finns på sin ursprungliga plats, men som är bevarade på Wayback Machine, är i denna ordlista markerade med ordet Arkiverad. – Läs också om Wayforward machine.

[arkiv och bibliotek] [sök­motorer] [ändrad 10 oktober 2021]

Sailfish

Sailfish OS – ett operativsystem för smarta mobiler, ut­vecklat av det finländska företaget Jolla. Det visades upp i Helsing­fors i november 2012. Sail­fish är en vidareutveckling av Meego†, som i sin tur byggde på Linux, se också Mer†. Tele­foner med Sail­fish kan också köra program för Android. – Sailfish användes i den smarta mobilen Turing Phone†. – Se sailfishos.org. – Swordfish är en vidareutveckling av Sailfish.

[linuxdistributioner] [mobilt] [ändrad 8 september 2020]

Robots exclusion protocol

instruktioner om att vissa (eller alla) webbadresser på en webbplats inte ska kart­läggas av sök­­motorer. – Robots exclusion protocol kallas ofta för robots.txt efter den textfil som innehåller instruktionerna, och som sökmotorernas spindlar, här kallade robotar, ska kunna läsa och följa. – Tillämpning av Robots exclusion protocol är frivilligt, och det finns ingen garanti för att alla besökande spindlar rättar sig efter instruktion­erna i robots.txt. Protokollet är inte enbart avsett för sökmotorer, utan även för andra som automatiskt samlar in information på webbsidor. – Protokollet ger möjlighet att ange att en del sidor får kartläggas, men inte andra. Det kan också specifikt utestänga vissa spindlar, men släppa in andra, och det kan ange att besöken inte får ske för ofta. Kallas också för Robots exclusion standard. – Läs mer på robotstxt.org. – Se också ACAP och nofollow. – Sitemaps är komplementet: instruktioner om vilka sidor som finns att kartlägga.

[sökmotorer] [webbpublicering] [ändrad 9 februari 2020]

ISDN

– förkortning för integrated service device network – ett system för digital dataöverföring via det vanliga kretskopplade telefonnätet:

  1. – ”vanlig” ISDN var på 1980- och 1990-talen en tjänst som erbjöds till privatpersoner och småföretag som ett snabbare alternativ till modem för uppringda förbindelser. Det har trängts ut av DSL och mobil datakommunikation. – ISDN av denna typ klarade dataöverföring med upp till 128 kilobit per sekund, jämfört med högst 56 kilobit per sekund för modem. Vänte­tiden innan datakommuni­ka­tion­en kom igång var nästan omärklig, och man kunde tala i telefon samtidigt som man skickade data. Anslutning till telenätet skedde med en terminaladapter med anslutningar för dator, telefon och fax. – Nack­delen med ISDN var, förutom priset, att varje abonnent behövde två fasta telefonlinjer. I början av 00‑talet konkurrerade därför DSL, som klarar sig med en telefonlinje och dessutom är mycket snabbare, ut ISDN för privatkunder och småföretagare;
  2. – samma system med högre kapacitet för överföring av större datamängder över telefonnätet. Alltså avsett för större företag och organisa­tioner. De hyrde ISDN-förbindelser från telefonbolagen. Även denna form av ISDN håller på att fasas ut under 2010-talet.

– Den internation­ella ISDN-standarden fastställdes 1984 och reviderades 1988. – Internationella teleunionen ITU:s information om ISDN (från 2014), se denna länk.

[datakommunikation] [förkortningar på I] [ändrad 9 november 2019]

802.16a

en specifikation för trådlösa stadsnät med en räckvidd på upp till 50 kilo­meter. Den ingår i WiMAX. Standarden fastställdes 2003. Den använder radiofrekvenser mellan 2 och 11 gigahertz, och kan sända data med upp till 75 megabit per sekund. – Läs mer här.

[trådlöst] [ändrad 15 juli 2020]

Evergrow

ett avslutat projekt för utveckling av internet, finansierat av EU, påbörjat 2004 avslutat 2007. Evergrowprojektet skulle mäta och kartlägga internet och utveckla tekniker för att göra internet snabbt, säkert och utbyggbart med sikte på år 2025. De nya teknikerna skulle införas som ett extra skikt ovanpå det existerande nätet. Projektets webbplats, evergrow.org är nerlagd, men se EU:s webbsidor. – Jämför med PlanetLab.

[avslutat] [forskning] [internet] [ändrad 17 april 2018]

PlanetLab

ett avvecklat forskningsprojekt som kopplade samman datorer från hela världen i en gemensam platt­form för experiment och undersökningar. Det inleddes 2002 och lades ner i mars 2020. – PlanetLab var ett så kallat överlägg på internet: det använde inter­net för dataöverföring, men det dolde det för användarna. Deltagarnas pro­gram exekverades på datorer i flera olika världsdelar, men det skedde skarvlöst. – Privatpersoner kunde inte ansluta sig till Planet­Lab: det var bara öppet för insti­tu­tioner. Det användes för att testa nätverksbaserad teknik och distribuerade system och för mätningar. Bland annat var Googles Measure­ment lab baserat på PlanetLab. – Varje deltagande projekt hade tillgång till en slice (skiva) av PlanetLab. En slice hade tillgång till datorkapacitet på ett antal servrar som var anslutna till PlanetLab. Vilka servrar det var bestämdes genom överenskommelser mellan projektet och värdarna. (Det var alltså inte alls likt molnet.) Den del av en slice som fanns på en bestämd server kallades för sliver (flisa, flaga). Varje sliver hade tillgång till en på för­hand be­stämd kapacitet hos värden. – Användarna hanterade sin slice av PlanetLab genom ett Unix‑gränssnitt, närmare bestämt Linux. – Se planetlab.cs.princeton…. – Jämför med resilient over­lay networks och Evergrow† (av­vecklat).

[avslutat] [forskning] [internet] [ändrad 10 december 2020]