- – ett programspråk från Google, se Go (programspråk);
- – ett annat programspråk, se Go!;
- – det nerlagda företaget bakom operativsystemet Penpoint†, se Go Corporation†;
- – ett kinesiskt brädspel som anses vara svårare än schack. – I januari 2016 besegrade datorprogrammet AlphaGo från företaget Google DeepMind den europeiska Go‑mästaren Fan Hui i fem raka omgångar. Det anses minst lika imponerande som när IBM:s Deep Blue 1997 besegrade dåvarande världsmästaren Garry Kasparov i schack. – AlphaGo lär sig spelet genom att man först matar in tusentals partier Go som programmet sedan utgår från för att lära sig vinna. Det är alltså maskininlärning, inte en matematisk eller logisk analys av spelets alla möjligheter. – Se pressmeddelande från Google (länk). – AlphaGo Zero är en vidareutveckling av AlphaGo. Det bygger enbart på att programmet instrueras i reglerna för Go och sedan får spela mot sig själv. I oktober 2017 meddelade Google att AlphaGo Zero hade besegrat gamla AlphaGo i hundra raka partier. – Se DeepMinds blogg. (DeepMind är dotterbolag till Googles moderbolag Alphabet.)
- – se Amazon Go.
[ai] [forskning och experimentell teknik] [nerlagt] [programspråk] [spel] [ändrad 21 mars 2020]
DNA-datalagring – lagring av data i syntetiska DNA‑molekyler. – DNA‑datalagring är en experimentell teknik. Tal skrivna med de binära siffrorna 1 och 0 omkodas till de fyra baserna i DNA: A, C, G och T. När man senare ska läsa den lagrade informationen omvandlas sekvensen av A, C, G och T tillbaka till ettor och nollor. Forskare på European molecular biology laboratory (se ebi.ac.uk) har lagrat nästan en megabyte med data i DNA och sedan återskapat datamängden i digital och binär form. – Se denna artikel från 2013 (arkiverad). – Datalagring i DNA blir extremt kompakt jämfört med magnetisk datalagring, men att läsa data lagrade som DNA är tidskrävande.
[datalagring] [experimentell teknik] [ändrad 27 september 2021]
förkortat HVD – en planerad optisk disk i DVD-storlek med holografisk lagringsteknik. – Teknik för holografisk lagring på optisk disk har utvecklats sedan början av 00‑talet, men inga produkter har lanserats. Troligen kommer det inget nytt optiskt diskformat efter Blu‑ray disc, utan konsumenterna går över till fasta lagringsmedier som hårddisk eller SSD eller till att strömma filmer och musik från internet. – En HVD skulle, enligt förhandsuppgifter, rymma 100‑200 gånger så mycket data som en DVD och skulle kunna överföra data till datorn upp till 40 gånger snabbare. – En branschorganisation för utveckling av HVD‑formatet var Holography system development forum, HSD, tidigare Holographic versatile disc alliance – troligen nerlagd.
[experimentell teknik] [inaktuellt] [optiska diskar] [ändrad 4 mars 2020]
(MODS) – en experimentell teknik för optiska diskar med mycket hög lagringskapacitet – upp till en terabyte på en skiva i samma storlek som en CD. – Tekniken utvecklades vid Imperial college of London (imperial.ac.uk), och visades upp i oktober 2004 (se pressmeddelande). Vanliga optiska diskar har i plastskivans yta mikroskopiska hål som representerar ettor och nollor, men på en MODS‑skiva skulle varje enskilt hål representera ett stort tal. Det är möjligt därför att varje hål innehåller ”trappsteg” som kan finnas på 332 olika nivåer, och skillnaden kan avläsas med laser. En enda MODS‑skiva skulle kunna rymma nästan 500 timmar digital video av tv‑kvalitet. – Se researchgate.net…. – Tekniken spåddes en lysande framtid i mitten av 00‑talet, men den har inte kommersialiserats.
[experimentell teknik] [optiska diskar] [ändrad 23 december 2022]
(MIT) – ett tekniskt universitet i Cambridge. (Den stad som är sammanväxt med Boston.) – MIT har spelat stor roll inom datorteknikens utveckling, och är bland annat känt för forskningsinstitutet MIT Media Lab (länk), som grundades av Nicholas Negroponte. En annan känd it‑forskare på MIT var AI‑pionjären Marvin Minsky (1927–2016, länk). – MIT Media Lab är förebilden till andra media lab som har vuxit upp världen över. På MIT finns också Computer science and artificial intelligence laboratory, CSAIL (länk), vari ingår det tidigare Laboratory for computer sciences, LCS, som förr leddes av Michael Dertouzos (1936—2001), samt W3C, ledningen för World Wide Web. – På MIT verkade också Edward Lorenz†, skapare av kaosteorin. – Se mit.edu.
[mit] [universitet] [ändrad 18 november 2017]
- – ett programmeringsgränssnitt som ingick i Mac OS X (som numera heter macOS) för PowerPC†‑processorer. – Carbon var avsett för programutvecklare som ville skriva program som kunde köras både i Mac OS X och i äldre versioner av Mac OS†, nämligen version 8.1 och senare. Carbon kunde användas i macOS fram till 2019: operativsystemet Catalina hade inte stöd för det. Äldre versioner av macOS kan fortfarande köra Carbon-anpassade program. – Jämför med Mac OS Classic† och Cocoa. – Se Apples webbsidor;
- – arbetsnamn på operativsystemet till HPE:s experimentella datortyp The Machine.
[macos] [operativsystem] [ändrad 21 februari 2023]
(1943) – amerikansk datorvetare. – Nicholas Negroponte är känd för att han 1985 grundade MIT Media lab, som han var chef för fram till år 2000, och som initiativtagare till projektet One laptop per child. Han skrev 1995 boken Being digital, på svenska Leva digitalt. – Hans webbsida på MIT finns här.
[forskning] [nicholas negroponte] [personer] [ändrad 7 februari 2023]
ett avslutat projekt för utveckling av internet, finansierat av EU, påbörjat 2004 avslutat 2007. Evergrowprojektet skulle mäta och kartlägga internet och utveckla tekniker för att göra internet snabbt, säkert och utbyggbart med sikte på år 2025. De nya teknikerna skulle införas som ett extra skikt ovanpå det existerande nätet. Projektets webbplats, evergrow.org är nerlagd, men se EU:s webbsidor. – Jämför med PlanetLab.
[avslutat] [forskning] [internet] [ändrad 17 april 2018]
ett avvecklat forskningsprojekt som kopplade samman datorer från hela världen i en gemensam plattform för experiment och undersökningar. Det inleddes 2002 och lades ner i mars 2020. – PlanetLab var ett så kallat överlägg på internet: det använde internet för dataöverföring, men det dolde det för användarna. Deltagarnas program exekverades på datorer i flera olika världsdelar, men det skedde skarvlöst. – Privatpersoner kunde inte ansluta sig till PlanetLab: det var bara öppet för institutioner. Det användes för att testa nätverksbaserad teknik och distribuerade system och för mätningar. Bland annat var Googles Measurement lab baserat på PlanetLab. – Varje deltagande projekt hade tillgång till en slice (skiva) av PlanetLab. En slice hade tillgång till datorkapacitet på ett antal servrar som var anslutna till PlanetLab. Vilka servrar det var bestämdes genom överenskommelser mellan projektet och värdarna. (Det var alltså inte alls likt molnet.) Den del av en slice som fanns på en bestämd server kallades för sliver (flisa, flaga). Varje sliver hade tillgång till en på förhand bestämd kapacitet hos värden. – Användarna hanterade sin slice av PlanetLab genom ett Unix‑gränssnitt, närmare bestämt Linux. – Se planetlab.cs.princeton…. – Jämför med resilient overlay networks och Evergrow† (avvecklat).
[avslutat] [forskning] [internet] [ändrad 10 december 2020]
- – Active network backbone – ett sedan länge avslutat försök med ett extremt ”dumt” nät där meddelandena själva innehöll de program och data som behövdes för att de skulle nå sitt mål. Principen kallas för aktivt nät (active network eller active networking). Projektet lades ner runt år 2000. – Projektet (klicka här) finansierades av amerikanska krigsmaktens forskningsinstitut DARPA och drevs av det privata forskningsinstitutet SRI International (länk) i samarbete med University of Southern California;
- – ett stamnät för internetkommunikation i östra och södra Asien.
[avslutat] [experimentell teknik] [nätverk] [ändrad 14 november 2012]