öppen tillgång

(open access) – tillgång till information för alla utan hinder. – I öppen tillgång ingår att alla ska ha frihet att sprida informationen vidare, men det ska då göras utan ändringar, och man ska ange upphovspersonernas namn. Uttrycket används mest, men inte enbart, om forskningsrön. (Inom forskning har det länge setts som ett problem att vetenskapliga tidskrifter begränsar tillgången till vetenskapliga artiklar genom att kräva avgifter för läsning, även på webben.) – Öppen tillgång innebär att informationen ska vara tillgänglig gratis och att vem som helst ska kunna läsa den, citera den och hänvisa till den samt sprida den vidare. Det finns flera definitioner av öppen tillgång, och de flesta anser att upphovspersonens ideella upphovsrätt bör gälla även med öppen tillgång. Upphovspersonen har alltså även i öppen tillgång rätt att bli omnämnd som upphovsperson till informationen, och har lagligt skydd mot förvrängningar och mot stöld av upphovsrätten. – Se Kungliga bibliotekets sidor om öppen tillgång och KB:s rekommendationer om öppen tillgång.

[forskning] [gratis] [publicering] [öppen information] [ändrad 6 september 2020]

Free Basics

en uppsättning gratis internet­baserade tjänster från Facebook. – Free Basics kom ursprungligen från den sedermera försvunna organisationen Internet.org†. Tjänsterna, som lanserades 2015, ingår i en satsning på att göra internet och internetbaserade tjänster tillgäng­liga för alla överallt. Free Basics omfattar bland annat program för barn- och mödravård, myndighetsinformation, nyheter, platsannonser, resor och sport. Alla utvecklare kan bidra med appar till Free Basics. – Se facebook.com/connectivity….

[appar] [gratis] [ändrad 11 februari 2023]

freemium

free plus premium – om program eller tjänst som finns i två versioner: en enklare gratisversion och en mer påkostad (premium) version som kostar. – Stavas också fremium. Det är en form av shareware. – När det gäller datorspel talar man om free-to-play.

[gratis] [produkter och tjänster] [ändrad 4 augusti 2021]

Internet.org

en avvecklad organisation med målet att ge alla människor tillgång till internet. – Internet.org bildades på initiativ av Mark Zuckerberg på Facebook i augusti 2013, men försvann med början 2016, och Facebook tog över verksamheten, nu under namnet Facebook Connectivity. Medlemmar från start i Internet.org var Ericsson, Facebook, Mediatek, Nokia, Opera, Qualcomm och Samsung, men Apple och Google anslöt sig aldrig. Internet.org tillhandahöll en uppsättning gratis internetbaserade tjänster under namnet Free Basics.  – Se facebook.com/connectivity.

[gratis] [internet] [organisationer] [ändrad 28 juni 2021]

Skype

Skypes logotyp.det mest kända programmet för gratis internettelefoni. Ett omarbetat utförande lanserades den 1 juni 2017. – Skype lanserades 2003 av Niklas Zennström och Janus Friis. Sedan maj 2011 tillhör företaget Microsoft. – Skype är baserat på ett program som användaren installerar på sin dator, mobiltele­fon eller surfplatta. Datorn måste vara ansluten till internet för att tjänsten ska fungera. Det finns inga centrala servrar som hanterar telefon­samtalen, utan samtalen slussas från användare till användare på internet. Microsoft har flyttat en stor del av kommunikationen till molnet. – Skype är inget teleföretag och har inga telefonledningar eller växlar. Tjänsten bygger på att samtalen slussas mellan användarna över internet. – Sam­tal mellan Skype‑användare är gratis. Skype tjänar pengar på att sälja tilläggstjänster. – Tekniken i Skype bygger på ett nätverk som heter Global index. Det är en nyare generation av nät­verket Fast­track i fildelningsnätet Kazaa. Även det är konstruerat av Zennström och Friis, och det tillhör fortfarande deras företag Joltid, som hyr ut det till Skype. – Under 2004 och 2005 fick Skype miljoner användare och blev ett alternativ till traditionell telefoni. Zenn­ström och Friis sålde i september 2005 Skype till eBay, men eBay sålde Skype igen hösten 2009 till en grupp investerare. I samband med det blev eBay stämt av Joltid, vilket slutade med att Joltid blev delägare i Skype. – I maj 2011 köpte Micro­soft före­taget. –Skype ersatte under 2013 Messenger som Micro­softs snabbmeddelandetjänst. Det kompletterades också med videosamtal. Skypes chattfunktion inte­gre­rades i december 2014 med Word och Powerpoint. Samtidigt som man använder de programmen kan man Skype‑chatta med andra användare som man samarbetar med. Skype kan laddas ned gratis från skype.com. – I juni 2017 lanserade Microsoft en omfattande omgörning av Skype, ibland kallad för ”New Skype”. Den är gjord för attrahera yngre användare som är mer vana vid att kommunicera med textmeddelanden än med röst.

  • – Skype för företag / Skype for business – program för datorstött samarbete för personer som använder program från Micro­soft, främst Micro­soft Office. Skype för företag avvecklas helt den 31 juli 2019. Då rekommenderas företagen att gå över till Microsoft Teams. – Skype för företag ger möjlighet till chatt, röstsamtal och video­samtal mellan en eller flera personer. Flera personer kan samarbeta om ett dokument eller kalkylark som de samtidigt ser på sina respektive bild­skärmar. Skype for business ersatte Microsofts kommunikationsplattform Lync, och tillförde funktioner från Skype. Skype for business infördes under 2015, men ska successivt avvecklas och ersättas med Microsoft Teams (länk). Den molnbaserade versionen av Skype för företag heter Skype for business online och ska avvecklas med början den 31 juli 2021 (mer här). – Se skype.com/business;
  • Skypeout hette tidigare en tilläggstjänst som gjorde att Skype‑användare kunde ringa till vanliga telefonnummer mot avgift. Tjänsten finns kvar, men varumärket används inte längre;
  • – Skype-nummer / Online number (tidigare Skypein) är en tilläggstjänst som ger Skype‑abonnenter vanliga telefonnummer, så att man kan ringa till dem (till deras datorer, mobiltelefoner eller surfplattor) från vanliga telefoner. – Se Skypes webbsidor.

– IDG:s artiklar om Skype: länk.

– Läs också om Gizmo Project.

[gratis] [telefoni] [ändrad 22 december 2022]

Craigslist

ett forum för billiga eller gratis annonser på inter­net. Räknas som USA:s största medium för radannonser. – Craigslist anses ha revolutionerat marknaden för platsannonser i USA genom sina låga priser. Från början var det gratis att annonsera på Craigs­list, men sedan länge finansieras verksamheten genom en avgift på platsannonser. Craigs­list har lokala sajter för städer i USA och även för andra länder, in­klusive Sverige (stockholm.craigslist.se). – Craigs­list startades som en hobby 1995 av programmeraren Craig Newmark i San Francisco. Sedan 1998 drivs det som ett kommersiellt företag. Företaget, som inte är börs­noterat, ägs av Craig Newmark och ett par privatpersoner, men en andel på 25 procent ägdes av eBay fram till 2015, då eBay sålde tillbaka sin andel till Craigslist. – Craigslist är fortfarande en extremt enkel webb­sajt där annonserna bara består av text. Craigs­list är mycket fri­hetlig och har ingen förhandsgranskning av annonserna, men det finns ett system där besökarna kan anmäla annonser med olagligt inne­håll. Craigs­list har åtalats för att ha haft annonser om prostitution, och tog 2010 bort av­delningen för adult services”. – 2006 fick Craigs­list EFF:s pris Pioneer Award (se länk). – Se craigslist.org.

[gratis] [webbtjänster] [ändrad 14 september 2018]

fri-tv-kanaler

tv-kanaler som är gratis och som kan tas emot av vem som helst med grundläggande tv‑utrustning. Alltså med tv‑apparat, antenn och en digitalbox som inte behöver ha något abonnemang (en fribox). – På engelska free‑to‑air, förkortat FTA.

[gratis] [radio och tv] [ändrad 6 september 2012]

Musopen

en organisation som sprider klassisk musik gratis på internet. – Musopen gör egna inspelningar av klassisk musik som kan laddas ner gratis från webbplatsen. Musopen tillhandahåller också noter till klassisk musik. Detta gäller musik som inte längre skyddas av upphovsrätt. Verksamheten är alltså helt laglig. – Se musopen.org.

[gratis] [musik] [webbtjänster] [ändrad 1 november 2019]

allmänningens tragedi

(tragedy of the commons) – antagandet att gemensamma resurser som är gratis kommer att utarmas. – Ingen enskild använd­are tjänar nämligen på att hålla igen på sin egen användning. Kallas också för det fria tillträdets tragedi. Det är ett scenario som används i ekonomisk teori för att belysa riskerna med avgiftsfria gemensamma resurser, inklu­sive använd­ning av internet. – Allmänningen, the commons, var i England byns betes­mark som alla bybor ägde gemen­samt. Alla fick släppa sina får på allmänningen. Det fanns alltid plats för ett får till, men till sist blev det för många får, så allmänningen blev avbetad och värdelös. Även om några bybor insåg riskerna så vann de inget på att hålla sina egna får borta från allmänningen för att minska avbetningen. Då skulle de avstå bete åt någon annan utan att få något i gengäld. Det krävs alltså att alla bybor kommer överens om att hushålla med betet på allmänningen. – Den amerikanska forskaren Elinor Ostrom (19332012, se Wikipedia) visade i sin bok Governing the commons (1990; Allmänningen som samhällsinstitution, 2009) att det finns sätt att lösa problemet. Elinor Ostrom belönades 2009 med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (länk). – Resonemanget om allmänning­ens tragedi används ibland för att motivera porto på e‑post och som argu­ment mot nätneutralitet. Det påminner om middagsätarens dilemma i spelteorin. – Motteorier är bland annat comedy of the commons, Met­calfes lag och tragedy of the anticommons.

[ekonomi] [gratis] [spelteori] [ändrad 20 augusti 2018]