Ord och uttryck i it-branschen
– bildframställning, bildhantering, bildbearbetning:
[bildbehandling] [datalagring] [ändrad 30 oktober 2020]
(graphics processing unit, GPU, även: visual processing unit, VPU) – processor som är konstrueradd för att rita rörliga bilder på datorskärmen (se rendering) snabbt och med hög kvalitet. – Alla persondatorer har mer eller mindre avancerade kretsar för behandling av det som ska visas på bildskärmen, men speciella grafikprocessorer används för tillämpningar med höga krav, som film och datorspel. De monteras ofta in i efterhand på ett särskilt grafikkort, men kan också vara inbyggda från början. Grafikprocessorn tar över bearbetning av grafiken från datorns centralprocessor. – Grafikprocessorer används för datorspel med höga krav på hantering av rörliga bilder och för datoranimering. – Grafikprocessorer är i grunden kraftfulla processorer för flyttals‑beräkningar. De är konstruerade för parallell bearbetning av data (en processor kan utföra flera beräkningar samtidigt), vilket har lett till att de faktiskt är bättre än vanliga processorer för vissa typer av beräkningar som inte handlar om grafik. (Se OpenCL.) – Se också APU (accelerated processing unit) och NPU (neural processing unit).
[datoranimering] [grafik] [sidoprocessorer] [spel] [ändrad 4 juni 2022]
digital versatile disk, från början digital video disk – optisk disk med samma yttermått som en CD, men med mycket högre kapacitet. – DVD:er används för långfilmer och för datalagring. En DVD har plats för en långfilm. – DVD‑formatet utvecklades av Sony och introducerades i Japan 1996, i USA 1997 och i Europa 1998. Försäljningen av DVD har avtagit på 2010‑talet, dels på grund av det nyare formatet Blu‑ray disc, men framför allt på grund av distribution av video över internet. – En enkel DVD rymmer 4,7 gigabyte jämfört med 0,6 gigabyte på en CD. De flesta DVD lagrar dessutom data i två skikt på samma sida, och rymmer då 8,5 gigabyte. Man kan dessutom göra dubbelsidiga DVD, och då får man in 17 gigabyte på en disk, men sådana DVD förekommer sällan i praktiken. – DVD har tätare datalagring per ytenhet än CD och använder datakompression (MPEG-2). Spelare för DVD kan också spela CD, men en CD‑spelare kan inte spela DVD. – För att förhindra piratkopiering av långfilmer i DVD‑format är DVD krypterade med algoritmen CSS. – Inspelningsbara (”brännbara”) DVD‑format är bland andra DVD-R, DVD+R, DVD-RW, DVD+RW och DVD-RAM†. – Att spela in information på en DVD kallas för att bränna en DVD, mer formellt för att skriva till DVD:n. En DVD som kan raderas och brännas igen kallas för återskrivbar. – DVD‑formatet förvaltas av organisationen DVD Forum (länk, senast uppdaterad 2012). – Läs också om DVD‑formatets efterföljare, Blu‑ray disc.
[dvd] [förkortningar på D] [optiska diskar] [videoteknik] [ändrad 21 februari 2018]
intyg om att en tidning, film, tv- eller radioprogram eller webbsida har registrerats som publikation, och därmed skyddas av Tryckfrihetsförordningen (TF) respektive Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Utgivningsbevis förutsätter att man också har ansvarig utgivare. – Utfärdande av utgivningsbevis är en ren formalitet, förutsatt att publikationens namn inte är upptaget. Utgivningsbevis för tidningar och tidskrifter utfärdas av Patent- och registreringsverket (PRV), (länk), men utgivningsbevis för webbsidor och etermedier utfärdas av Myndigheten för press radio och tv (mprt.se). – Om ett massmedieföretag som redan har utgivningsbevis (för tidning eller tidskrift) också publicerar webbsidor behöver den inte skaffa utgivningsbevis för webbsidorna, men sajten ska anmälas till Myndigheten för press radio och tv.
[massmedier] [radio och tv] [svenska myndigheter] [yttrandefrihet] [ändrad 4 maj 2017]
radioteknik som gör att man kan byta frekvensområde och andra egenskaper i en radiomottagare eller sändare enbart med hjälp av datorprogram, alltså utan byte av komponenter. (Se mjukvarudefinierad.) – En tänkbar tillämpning är att kombinera många typer av radio – som GSM, 3g, 4g, Bluetooth, 802.11 – i en enda apparat genom att datorprogram om‑konfigurerar hårdvaran. Det är alltså inte flera radiomottagare och sändare (sändtagare) i ett skal, utan en enda omställbar sändtagare. En annan tillämpning är att tillverka basstationer för mobiltelefoni som kan ställas om för att sända inom ett brett spektrum av frekvenser. – På engelska: software-defined radio, förkortat SDR, eller bara software radio. – Läs mer på branschorganisationen Wireless Innovations webbplats.
[elektronik] [radio och tv] [trådlöst] [ändrad 19 april 2017]
tv där program sänds på bestämda tider som publiceras i en programtablå. Alltså den sorts tv som var den enda som fanns fram till början av 2000‑talet. Kallas också för gammel‑tv och linjär tv. – Alternativet är att tittaren kan hämta tv‑program från tv‑kanaler när hon själv vill. Se IP‑tv, Play, television 2.0 och tv‑on‑demand.
[tv] [ändrad 7 november 2019]
00-talets television, där programmen distribueras via internet (se IP‑tv) och kan lagras på hårddisk (hårddiskinspelare), så att tittarna kan se programmen när de själva vill. (Motsats: tablå‑tv.) På 2010‑talet har det blivit vanligt att tv‑bolagen själva tillhandahåller programrepriser som tittarna kan se när de vill – se Play. – Läs också om tillägget 2.0.
[generationer] [radio och tv] [ändrad 29 januari 2018]
linjär-tv – annat ord för tablå-tv. – På engelska: linear television.
broadcast television – vanliga tv-sändningar från tv-station till många tittare. På svenska kallas det ibland för tablå-tv. – Jämför med broadcasting.
[massmedier] [radio och tv] [ändrad 1 maj 2020]
ett program från Pixar för rendering av datoranimerad film. – RenderMan är till för att rita komplicerade ytstrukturer som hår och päls, rita skuggor och dagrar och se till att figurer och föremål får rätt storlek i bilderna. Det kan inte användas för att skapa datoranimerade filmer från grunden. Det måste ha en film (en fil med en komplett sekvens av rörliga figurer modellerade i tre dimensioner och med bakgrund) att arbeta med. Man kan delvis jämföra med tecknade serier, där seriens upphovsperson först ritar serien med penna eller tusch. Sedan färgläggs den, ofta av någon annan. – Pixar använder RenderMan för sina egna filmer och säljer det till andra. Det har blivit en inofficiell standard. Andra renderingsprogram använder samma filformat. Programmet har funnits i sedan 1990‑talet, och skrevs först för Macintosh med Motorolaprocessor. Numera klarar det att köras på så kallade serverfarmer. – Se Pixars webbsidor (länk). Sedan hösten 2014 kan man ladda ner RenderMan gratis för icke‑kommersiell användning, se denna länk.
[datoranimering] [ändrad 18 juni 2018]