ett avsomnat projekt för att skapa en smart mobil, baserat på öppen källkod. Det var meningen att användarna fritt skulle kunna förändra och förbättra de program som styr mobiltelefonen, till exempel för att anpassa den för olika ändamål. Openmoko var baserat på Linux. Det säljs, eller har sålts, en speciell mobiltelefon, Neo†, som kan köra Openmokos program. – Läs mer på openmoko.org (inte uppdaterad sedan 2013 – arkiverad).
ett operativsystem som är likt det nerlagda BeOS†, men som är skrivet i öppen källkod. – Det är meningen att program som är skrivna för BeOS ska kunna köras direkt på Haiku utan omkompilering. Utvecklingen av Haiku har pågått sedan 2001, fram till 2004 under namnet OpenBeOS. – Läs mer på haiku‑os.org. – Haiku kan laddas ner gratis här. – Namnet:Haiku är en japansk treradig diktform.
– de fyra rättigheter som följer med fri mjukvara:
– rätt att köra programmet för vilket syfte du vill;
– frihet att studera programmets uppbyggnad och att anpassa det till dina behov (se frihet 1), vilket förutsätter tillgång till källkoden (se också öppen källkod);
– frihet att sprida exemplar av programmet för att hjälpa andra (gratis eller mot betalning);
– frihet att göra förbättringar av programmet och att sprida dem vidare till andra (se frihet 3). Även detta förutsätter tillgång till källkoden.
program som har öppen källkodoch är fri mjukvara. – Benämningen används för att tydligt markera att användaren inte bara har tillgång till källkoden, utan också har full frihet att göra vad hon vill med programmet (de fyra friheterna). – Man kan också se uttrycket som ett sätt att överbrygga den ideologiska skillnaden mellan fri mjukvara och öppen källkod. – Engelska free betyder inte nödvändigtvis gratis. Man får ta betalt för program med fri och öppen källkod, men köparen måste få full frihet att göra vad hon vill med programmet, inklusive att ändra det, sälja det vidare eller ge bort kopior. – Kallas också för free and open source software, förkortat FOSS eller F/OSS, även: free/libre open source software, förkortat FLOSS.
en av världens mest spridda webbläsare. – Firefox kom 2004. Den är utvecklad i öppen källkod av projektet Mozilla. (Firefox är alltså en vidareutveckling av Netscape Navigator.) – Firefox, som är gratis, spreds snabbt eftersom den hade flera fördelar jämfört med då marknadsdominerande Internet Explorer. Bland annat var Firefox bättre på att stoppa irriterande poppuppsidor och spionprogram. I början av 2010‑talet tog Internet Explorer tillbaka marknadsandelar, samtidigt som Firefox fick konkurrens av Google Chrome. Och i början av 2020-talet är Firefox marknadsandel nere på fem procent. – Firefox finns att ladda ner på mozilla.com. – I november 2014 släppte Mozilla en version av Firefox avsedd speciellt för utvecklare, se Mozillas blogg. – Se också Firefox Nightly och Firefox OS. – En kraftigt omarbetad version, Firefox Quantum, släpptes i november 2017 – se blog.mozilla.org…. Den kan utnyttja flera processorer samtidigt, och uppges behöva mindre minne. Firefox Quantum är numera identiskt med vanliga Firefox. – Se Mozillas webbsidor.
(open source [code]) – programs källkod som lämnas ut tillsammans med det körbara programmet; principen att program alltid ska åtföljas av källkod. – Syftet med öppen källkod är att användare ska kunna rätta fel och lägga till funktioner. Det är därför underförstått att det är tillåtet att ändra källkoden, kompilera den och att sedan köra den ändrade versionen. Oftast har användaren fler rättigheter (kanske också skyldigheter), vilket framgår av programlicensen. Man förväntas dela med sig av förbättringar och rättelser av fel. Paradexemplet på öppen källkod är operativsystemet Linux(GNU/Linux). – Notera att rätten att ändra i källkoden till ett program inte nödvändigtvis omfattar rätten att använda varumärket – se till exempel Linux Mark. – När den engelska termen open source först användes är omstritt. Christine Peterson(länk) gör anspråk på att ha föreslagit termen 1998, men termen användes tidigare än så. Själva företeelsen är mycket äldre. I äldre it‑system, innan piratkopiering av program sågs som ett problem, var det självklart att kunden fick källkoden. – En strikt form av öppen källkod är fri mjukvara. När man talar om fri mjukvara till skillnad från öppen källkod vill man betona användarnas frihet att använda programmet hur de vill, och att denna frihet aldrig får inskränkas. – Det finns också arrangemang där kunden får tillgång till källkoden, men inte får ändra i den, så kallad delad källkod(shared source). – Läs också om fri och öppen källkod.
OCP – organisation som utvecklar teknik med öppna specifikationer för stora datacenter. – Programmen som driver datacentret och servrarna skrivs i öppen källkod, och specifikationerna för all utrustning som används – chassin, rack, strömförsörjning – ska ha öppna specifikationer. Det vill säga att vem som helst ska kunna utveckla program och tillverka utrustning som passar. – Initiativet till Open Compute Project togs 2011 av Facebook. – Se opencompute.org.
en av världens mest spridda