om sökmotorer: automatiserad värdering av webbsidors anseende och relevans, använd för sortering av sökresultat. – Googles framgång berodde till stor del på sökmotorns rankningssystem PageRank. Rankningssystem brukar sätta poäng på en webbsida beroende dels på hur många gånger användarens sökord förekommer på sidan, dels på hur många andra webbsidor som länkar till den. I en andra omgång modifierar man varje sidas poäng beroende inte bara på hur många sidor som länkar till den, utan också beroende på hur hög poäng dessa sidor har. Detta upprepas flera gånger. – Det brukar också ingå metoder för att förhindra manipulation av tekniken. På annonsmarknaden har det stort värde för en sida att bli högt rankad, och det finns både legitima och mindre legitima sätt att ordna det (se sökmotoroptimering). – På engelska: ranking.
[rankning] [ändrad 5 september 2018]
text i samma färg som bakgrunden på webbsida. Texten blir alltså osynlig för besökare (om de inte läser webbsidans källkod), men den kan läsas av sökmotorer, så de osynliga orden hamnar i sökmotorns index. Detta är ett sätt att vilseleda sökmotorernas användare. Sökmotorer har sedan länge försetts med rutiner för att upptäcka osynligt bläck. – På engelska: invisible ink. – Se också falskskyltning.
[bluff och båg] [sökmotorer] [ändrad 3 september 2019]
spam indexing – metoder för att lura sökmotorer att ge en webbsida en hög position i sökresultaten. De olika metoderna kan delas upp i två huvudgrupper:
- – att späcka texten med ord som påverkar sökmotorns rankning av texten;
- – att fylla sidor med länkar till en sida som man vill locka besökare till. (Se link burst och link churn.)
– En utförlig beskrivning av olika tekniker för spamdexing finns i Wikipedia.
[rankning] [spam] [ändrad 4 januari 2019]
länkexplosion – plötslig ökning av antalet länkar som går till en viss webbsida. Detta kan ses med misstänksamhet av sökmotorer, eftersom det kan bero på försök att manipulera sökmotorns rankning av sidorna. Länkarna kan i praktiken vara betald reklam, maskerad som genuina länkar. – Se också link churn.
[sökmotorer] [ändrad 8 november 2019]
länkbortfall – andelen länkar som försvinner från en webbsida under en viss tid. – Länkbortfall brukar mätas i procent, vanligtvis per år. Om tio av hundra länkar försvinner inom ett år är länkbortfallet tio procent. – Högt länkbortfall ses ofta med misstänksamhet av sökmotorer, eftersom det kan tyda på att webbsidan ”hyr ut” utrymme för länkar: hyresgästerna kommer och går. Det kan alltså vara ett sätt att försöka höja den länkade sidans rankning hos sökmotorn. – Se också motsatsen, link burst och ordet churn.
[sökmotorer] [webbpublicering] [ändrad 2 januari 2023]
ett slags sökmotor som har utvecklats av Stephen Wolfram, och som kan svara på skriftliga frågor. – Wolfram Alpha blev tillgänglig för allmänheten i maj 2009. Wolfram Alpha ska kunna förstå frågor ställda i naturligt språk (engelska och sedan 2018 även japanska) och ge ett korrekt svar. Till exempel ”where is Timbuktu?” och ”when did Charles XII die?”. Det är alltså ingen traditionell sökmotor, snarare en ”svarsmotor”. – Se wolframalpha.com. – Jämför med IBM:s Watson och med Amazon Echo, Apples Siri, Facebook M†, Microsofts Cortana och Soundhounds Hound.
[ai] [språkteknik] [sökmotorer] [ändrad 9 oktober 2022]
(keyword stuffing eller bara word stuffing) – att ha med samma ord många gånger på en webbsida. Orden kan stå i texten eller i dold text. Syftet brukar vara att sidan ska få en hög placering i sökmotorer när någon söker på det ordet. Därför har sökmotorer program som upptäcker sökordspackning och diskvalificerar sökordspackade sidor. – Sökordspackning kan också göras av utomstående genom att de, där det är möjligt, skriver kommentarer på webbsidan och späckar kommentaren med sökord. Det kan vara sabotage: utomstående använder sökordspackning för att få sökmotorer att diskvalificera sidor som sabotören ogillar.
[marknadsföring] [missbruk] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]
i datorteknik: avbrott, eller skifte; som verb: avbryta för, undanta:
- – Esc-tangenten på tangentbordet var ursprungligen till för att användaren skulle kunna stoppa en programkörning. Det gjordes när programmet hade fastnat i en slinga, alltså gick och gick utan att bli färdigt. Den användningen är en kvarleva från äldre tangentbord och fungerar sällan i nyare program. (I stället brukar man använda tangentkombinationen ctrl‑alt‑delete.) – Esc‑tangenten är ibland märkt med tecknet ⎋;
- – i en del program kan man använda Esc-tangenten för att avbryta, alltså att stänga aktiva fönster och backa ut ur ett pågående jobb;
- – i programmering betyder instruktionen escape att det kommer ett skifte mellan programkod och text skriven i naturligt språk för människor (alltså kommentarer till koden). Eftersom både text och programkod skrivs med tangentbordet behövs ett sätt att markera vad som är vad. En escape sequence anger att de tecken som följer är instruktioner, inte text. I ASCII‑tabellen finns en escape character (avbrottstecken, skiftestecken), tecken nummer 27, som har denna funktion. Escape a character – citera ett tecken, avbryta för ett tecken, undanta ett tecken – alltså: markera att tecknet ska skrivas som det är, inte tolkas som del av programkod. – Se också utkommentera;
- – när man formulerar sökvillkor vid sökningar på webben eller i databaser används skiftestecken ibland för att ange att tecken som * och ? ska tolkas som vanliga tecken, citeras, inte tolkas som jokertecken.
– Utanför datorteknik betyder escape oftast flykt, rymning. I fysik talar man om escape velocity, flykthastighet – den hastighet som en rymdfarkost måste ha för att kunna lämna jordens gravitationsfält. Det uttrycket används ibland om när en produkt eller ett företag börjar bli framgångsrikt.
[användargränssnitt] [programmering] [sökmotorer] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 24 januari 2021]
det att en annonsör betalar en sökmotor för att en bestämd annons ska visas varje gång någon söker på ett visst sökord. – Nyckelordsköp är kontroversiellt i de fall när ett företag köper rätten att annonsera när någon söker på en konkurrents företagsnamn eller produktnamn. När man söker på företaget A:s namn får man i sådana fall alltså se en annons för konkurrenten B. – På engelska: keyword buying.
[marknadsföring] [sökmotorer] [ändrad 10 januari 2022]
sätt att lura sökmotorer att hänvisa besökare till skumma webbsidor. – Det kan göras på flera sätt, men alla går ut på att utnyttja seriösa webbsidor som har hög rankning på sökmotorerna, men är dåligt skyddade. Ett sätt är att injicera kod på den angripna webbsidan på ett sådant sätt att webbsidans utgivare och besökare inte ser någon skillnad, men sökmotorerna får förfalskade uppgifter. Den som sedan gör sökningar som leder till den ”förgiftade” webbsidan kan i sökresultaten hänvisas till länkar som leder till helt andra webbsidor än de som besökaren hade tänkt sig. Angriparen har nämligen förberett länkar som ser ut att gå till den ”förgiftade” webbsidan, men som i själva verket går till andra sidor, som kan användas för marknadsföring av skumma produkter, för bedrägerier eller för spridning av skadeprogram. – På engelska: search engine poisoning.
[attacker] [bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [sökmotorer] [webbsidor] [ändrad 5 september 2018]