Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om teknisk dokumentation från internets tekniska ledningsgrupp IETF, alltså requests for comment, RFC. Det är en underavdelning till kategorin standarder.
– vippa – en elektronisk komponent som kan växla mellan två stabila lägen. Det ena läget kan till exempel stå för 1, det andra för 0. Vippan behåller sitt läge tills det ändras, vilket innebär att den kan användas som ett slags minne. Det finns dock astabila vippor som växlar läge med bestämda intervaller, och monostabila vippor som förlorar sitt läge efter en tid. På engelska skiljer man ibland mellan latch för enkla vippor och flip-flop för astabila vippor;
– annat ord för index lock, indexlås – spärr mot ändringar i en databas eller del av databas. Används när man gör underhåll och andra åtgärder för att förhindra att någon annan samtidigt försöker ändra i databasen, vilket skulle kunna leda till problem med konsistensen;
– om internet: metod för att upprätta en förbindelse mellan en av flera användare i ett nätverk och en server på internet, särskilt när det gäller tjänster som strömmande ljud och video. Det gäller användare i nätverk som använder network address translation(NAT) för att ge användarna tillgång till internet. Det innebär att de enskilda användarna (eller resurser i nätverket) inte har egna IP-adresser. Det finns därför inte något självklart sätt för motparten att adressera dataflödet till den specifika mottagaren. Latching betecknar låsning av dataflödet så att det når rätt mottagare. Det är en del av vad som kallas för NAT Traversal. – Läs mer i RFC 7362 (länk);
– engelsk slang: påhäng – någon som man helst vill slippa, fast man inte vill säga det. – På svenska kan latch stå för något som är lätt att klara av eller roligt (lattjo).
system för kodning av talen 0–63 med 64 olika tecken. – Base 64 använder det engelska alfabetets stora och små bokstäver, siffertecknen 0—9 samt tecknen + och / för att skriva talen 0–63. Noll blir ”A”, ett blir ”B” och så vidare till ”Z” för tjugofem. Sedan anges tjugosex med ”a” och så vidare till ”z” för femtioett. Femtiotvå anges med ”0” och så vidare till ”9” för sextioett. ”+” står för sextiotvå och ”/” för sextiotre; sextiofyra blir ”BA”. – Base 64 är ett utrymmesbesparande sätt att skriva ut sekvenser av ettor och nollor. Man tar sex ettor och nollor i taget och kodar om dem till ett tecken i Base 64. – Skrivs också base64 eller Base‑64. – Läs mer i RFC nummer 4648 (länk). – Jämför med Base 32, hexadecimal och oktal.
system för att koda binära sifferserier med 32 olika tecken. Man använder det engelska alfabetets bokstäver och siffertecknen 2—7. Noll blir ”A”, ett blir ”B” och så vidare till ”Z” för tjugofem. Sedan anges tjugosex med ”2” och så vidare till ”7” för trettioett. Trettiotvå blir ”BA”. – Base 32 är ett utrymmesbesparande sätt att koda sekvenser av ettor och nollor. Man tar fem ettor och nollor i taget och kodar om dem till ett tecken i Base 32. Detta görs normalt av ett program. – Skrivs också base32 eller Base-32. – Läs mer i RFC nummer 4648 (länk). – Jämför med Base 64, hexadecimal och oktal.
ett program som kodar om bokstäver och andra skrivtecken från andra skriftsystem än det engelska alfabetet till en form som enbart innehåller engelska tecken (sju‑bitsASCII). Punycode kan koda om alla tecken som beskrivs i Unicode. Punycode används i Internationaliserade domännamn, se ACE. – Punycode är en standard som specificeras i RFC nummer 3492 – se länk.
(real-time text, RTT) – överföring av text över nätverk tecken för tecken medan texten skrivs. Avsändaren behöver alltså inte trycka på Sänd eller retur för att ett meddelande ska skickas, utan mottagaren ser vad som skrivs direkt. (Det förutsätts att man skriver med något slags tangentbord.) Det numera avvecklade telex‑nätverket överförde realtidstext, men principen används också i datakommunikation. Realtidstext finns som alternativ i en del program för snabbmeddelanden, och det används av hörselskadade och för direkttextning av tv och video. – Internets tekniska ledningsgrupp IETF har fastställt ett ramverk för realtidstext, se RFC 5194 (länk). – Läs mer på realtimetext.org
i webbläsare: ej acceptabel – felkod som meddelar att den anropade webbservern inte kan leverera den information som besökaren har bett om. Felet brukar gälla kodning, teckensystem, språk eller liknande – det är inte en form av censur (se 451). Ofta är det något som är inställt i webbläsarens inställningar. Felkod 406 förekommer numera sällan – webbservrarna brukar vara inställda för att leverera något som ligger så nära det efterfrågade som möjligt. – Mer i RFC nummer 7231: länk.
Quick UDP internet connection – ett alternativ till TCP i internetkommunikation (se TCP/IP). – QUIC antogs som standard i maj 2021, se RFC nummer 9000: länk. Se också HTTP/3. QUIC kommer troligen successivt att tränga ut TCP. – QUIC utvecklades av Jim Roskind(roskind.com) på Google som ersättning för TCP. Målet var att minska antalet handskakningar och omsändningar vid fel och därmed effektivisera dataöverföringen. – QUIC har använts i mindre skala sedan 2012. Google använder det för kommunikation mellan Google Chrome och många av Googles sajter. – Läs mer om QUIC i detta dokument från Google.
ett verktyg som mäter hur lång tid det tar för ett meddelande på internet att nå mottagaren. – traceroute visar också vilken väg meddelandet tar genom internet och hur lång tid det tar mellan de noder (servrar) som meddelandet passerar. Traceroute används för att lokalisera orsaken till fördröjningar i trafiken på internet. Det följer med som verktyg i många Unix‑baserade operativsystem. – Skrivs ofta traceroute med litet t, men också TraceRoute. Motsvarande program för Windows heter tracert (med litet t); den kortformen används ibland också om Traceroute för Unix. – Se teknisk dokumentation (RFC 1393) från internets tekniska ledningsgrupp IETF – länk.
ett föreslaget nytt utförande av e‑postprotokollet SMTP med kryptering och certifikat. – Krypteringen ska vara obligatorisk och göra att obehöriga som snappar upp meddelandet på vägen inte kan läsa det. Certifikaten gör att bara den rätta mottagaren kan ta emot mejlet. Om ett mejl styrs om till fel mottagare så stoppas mejlet och avsändaren får ett felmeddelande. – Se MTA. STS står för strict transport security. – SMTP MTA‑STS har utvecklats av bland andra Google, LinkedIn, Microsoft och Yahoo. Förslaget (länk) lämnades in till internets tekniska ledningsgrupp IETF i mars 2016. Se denna RFC från 2018: länk.
simple network management protocol – en allmänt använd standard för styrning och övervakning av datorer och annan utrustning i internetanslutna nätverk. SNMP har funnits sedan 1980‑talet. Den senaste versionen, SNMP version 3, är från 2002 och gäller fortfarande. – Se RFC nummer 2411 och följande: länk.
