”ond annonsering” – spridning av skadeprogram genom webbannonser. – Angriparen, som på engelska kallas för malvertiser, infekterar ett annonsnätverks servrar med ett program som smusslar in program i de annonser som nätverket distribuerar. Annonserna publiceras på webbsajter. De besökare som klickar på annonserna laddar då, utan att vara medvetna om det, ner skadeprogrammet. Det programmet kan användas för sabotage (vanligtvis riktat mot tredje part), övervakning, utpressning, för spridning av ännu mer reklam eller för att förvränga innehållet på webbsidor. – Mer i Wikipedia. – Ordet: Sammansatt av mal (av latinets male för dålig), som i malware (skadeprogram), och advertising.
[skadeprogram] [ändrad 26 april 2021]
(ICRA) – en avvecklad organisation som tillhandahöll ett system för märkning av webbplatser med innehåll som ansågs vara skadligt för barn. – ICRA varnade för sådant som svordomar, sex, nakenhet, våld, alkohol och narkotika. ICRA hette tidigare RSAC och RSACI (Recreational software advisory council). Det grundades 1994 och lades ner 2010. ICRA:s märkning byggde på standarden PICS†.
[nerlagt] [organisationer] [webbpublicering] [ändrad 14 december 2022]
ett säkerhetsprogram för webbkommunikation. – Open SSL är ett utförande av SSL (secure socket layer) och TLS (transport layer security), skrivet i öppen källkod. – Se openssl.org. – En allvarlig bugg i Open SSL var Heartbleed, upptäckt i april 2014.
[it-säkerhet] [webben] [ändrad 1 maj 2020]
på webbsidor: funktion i webbkoden som talar om för en webbsidas innehavare när det händer något på webbsidan. Detta alltså utan att man behöver hålla ett öga på webbsidan. Händelserna kan vara ifyllning av formulär, kommentarer eller andra bidrag. De skickas först till webbservern och därifrån vidare till en webbsida eller annan tjänst som webbsidans utgivare ställer in i förväg. Den som har en blogg kan till exempel med hjälp av en webhook få ett mejl eller SMS när någon skriver en kommentar. Poängen är att man slipper kolla om det har hänt något på webbsidan. Man får veta det när det händer. – Ordet försvenskas ibland till webbkrok.
[webbpublicering] [ändrad 4 februari 2019]
(SSL) – ett program som skyddar webbkommunikation mot avläsning och intrång. – SSL krypterar bland annat kommunikationen mellan besökarens webbläsare och webbservern. Det utvecklades först av Netscape. De program som sköter säkerheten läggs i SSL i ett särskilt skikt mellan användarprogram (till exempel Firefox) och internet (TCP/IP). Därav ordet layer (skikt). Socket (=sockel, uttag) är ett sätt för webbservern att snabbt kommunicera med program i webbläsaren. I SSL ingår kryptering med RSA‑algoritmen. – Läs också om TLS (transport layer security) och om Open SSL samt om sårbarheten Poodle.
[kryptering] [webben] [ändrad 19 februari 2022]
- – om databaser: typ av data som kan jämföras och sorteras på ett meningsfullt sätt. – Dimensioner visas oftast i kolumner i en tabell. En typisk dimension är tid. En annan dimension kan vara intäkter. Tid kan delas upp i år, månad, dag och så vidare. Intäkter kan delas upp i försäljning, ränta med mera. De två dimensionerna kan korsa varandra, så att man kan läsa av intäkter i januari – precis som i en vanlig tabell. – Om man låter fler än två dimensioner korsa varandra, vilket är svårt att åskådliggöra men tekniskt okomplicerat, talar man om flerdimensionella eller multidimensionella databaser;
- – i webbstatistik: beskrivande egenskap eller kännetecken, till exempel land, språk, sökord. Dimensioner namnges. Om man räknar hur många besökare som ingår i en dimension kallas det för statistik;
- – om geometriska dimensioner, se tredimensionell.
[databaser] [marknadsföring] [webbstatistik] [ändrad 6 oktober 2021]
vilseledande eller överdriven rubrik, annan text eller bild som ska locka folk att klicka på en länk på en webbsida. Grova exempel är mer eller mindre pornografiska bilder eller sensationella påståenden om kändisar som, om man klickar på dem, leder till annonser för bantningsmedel. På engelska: clickbait. Även: klickfälla eller klickrubrik, på engelska clicktrap. – Se också sharebait.
[marknadsföring] [webbpublicering] [ändrad 11 februari 2018]
(IRI) – en version av uniform resource identifier (URI) som klarar andra skriftsystem än det engelska alfabetet. Medan URI bara kan använda tecknen i ASCII (det engelska alfabetet) kan IRI beskriva resurser med till exempel de ryska (kyrilliska), kinesiska, japanska eller koreanska teckensystemen. – Den officiella standarden för IRI, RFC 3987, finns här. – Se också ACE.
[rfc] [språk] [webben] [ändrad 10 oktober 2019]
(URI) – uniform resursidentifikator – övergripande beteckning på de två typerna av webbadresser, nämligen URL (uniform resource locator – vanlig webbadress) och uniform resource name (URN). – Läs mer här på W3C:s webbplats. – Se också SIP URI och internationalized resource identifier (IRI).
[webben] [ändrad 6 april 2021]