– program som analyserar en sträng av tecken, delar upp dem i funktionella delar och inordnar delarna i en detaljerad struktur enligt ett regelsystem. Parsrar används både inom it och i språkvetenskap. Inom it kan en parser också ha funktionen att avgöra ifall ett program eller dokument är korrekt kodat:
- – program som kontrollerar att ett annat program eller ett dokument skrivet i HTML, XML eller SGML, är korrekt skrivet, så att inga delar fattas och så att de står i rätt ordning. Parsern gör däremot ingen bedömning av ifall dokumentet fungerar som det är tänkt. – Se också DTD;
- – funktion i kompilator som delar upp instruktioner från ett högnivåspråk i småbitar, som sedan kan översättas till maskinkod;
- – i språkvetenskap: program som analyserar text och strukturerar den efter grammatiska regler;
- – även: beteckning på i Indien bosatt anhängare av zoroastrismen, den religion som bygger på Zarathustras lära (se Wikipedia.).
– Se också parsning.
[språkteknik] [programmering] [webbpublicering] [ändrad 31 maj 2017]
riktlinje för skribenter i Wikipedia: artiklar i kontroversiella ämnen ska skrivas så att formuleringarna är acceptabla för alla, oavsett deras åsikter. Se artikel i Wikipedia. – Även: neutral utgångspunkt. På engelska: neutral point of view, förkortat NPOV.
[webbuppslagsverk] [ändrad 10 december 2018]
- – ett system från Amazon för talstyrning av datorer och hemelektronik. Det lanserades i november 2014 och ingår bland annat i Amazon Echo. Alexa finns också som app för Android och iOS. – Användarna kan med talstyrning ge Alexa instruktioner som man annars skulle behöva ge från ett tangentbord eller en pekskärm. Man kan be Alexa sådant som att spela musik, ställa in väckning eller läsa upp väderprognosen. Den kan också användas för hemautomatisering (”det smarta hemmet”). Fristående utvecklare kan anpassa elektronisk utrustning och tjänster till talstyrning med Alexa. – Alexa fungerar lokalt, utan att behöva kommunicera med en server, men skickar ibland inspelningar av tal till Amazon som använder dem för att förbättra taligenkänningen. Detta har lett till farhågor för att Amazon tjuvlyssnar på användarna. Alexa spelar, enligt Amazon, inte in tal kontinuerligt, men den är ständigt påslagen för att lyssna efter det ord, ofta ”echo”, som aktiverar den. Alexa finns i oktober 2018 för engelska och tyska. – Se Amazons webbsidor;
- – Alexa Internet – ett amerikanskt företag, känt för sin besöksstatistik över webbplatser, Alexa traffic rank. – Alexa grundades 1996 med målet att bli en intelligent sökmotor som, med ledning av besöksstatistik, skulle kunna rekommendera sidor till webbsurfare. Alexa arkiverade också besökta webbsidor och blev på så sätt grunden till arkivet Wayback machine. Företaget samarbetar också med Open Directory Project†, numera Curlie. Besöksstatistiken samlas in med hjälp av ett program, Alexa Toolbar, som användarna installerar i sina webbläsare. Den ger alltså information enbart om de användare som har installerat sådana program. – Alexa köptes 1999 av Amazon. – Se alexa.com.
[talassistenter] [talstyrning] [webben] [ändrad 1 maj 2017]
handhållen dator i form av en pekskärm. – En komplett dator är inbyggd i bildskärmen. Det behövs inget separat tangentbord och ingen mus, eftersom man pekar direkt på bildskärmen och skriver på ett virtuellt tangentbord. – Det mest kända exemplet på surfplatta är Apples iPad, som har gett upphov till den skämtsamma benämningen padda. – En surfplatta är ett slags pekdator. – På svenska kallas surfplattor också för datorplattor eller pekplattor. Surfplattor för skolelever kallas också för lärplattor. – En kombination av surfplatta och vanlig bärbar dator kallas för hybriddator eller PC‑platta. – Se också Datatermgruppen (länk) och ordet surfning. – På engelska används benämningar som pad (i sammansättningar), slate, tablet och media tablet.
[datorer] [surfplattor] [ändrad 22 februari 2021]
- – kort för hyperlänk: ord, tecken, knapp eller bild som i grafiskt användargränssnitt öppnar ett annat dokument när man klickar på den. Dokumentet, som kan vara text, bild, video eller ljud, kan finnas på samma dator eller på en annan dator. – Länkar ingår i hypertext. Webben hålls ihop av länkar som oftast visas som understrukna ord. – Ordet hyperlänk kommer från Ted Nelsons idé från 1960‑talet om hypertext, och han byggde i sin tur på Vannevar Bushs† idéer;
- – se datalänk;
- – se radiolänk.
[datakommunikation] [webben] [ändrad 29 november 2020]
en uppslagsbok på webben, skriven av användarna. – Varje läsare kan göra ändringar, tillägg och strykningar från sin webbläsare – se wiki. Idén är att läsare ska se till att artiklarna är korrekta och aktuella, och det fungerar i de flesta fall. Wikipedia på engelska har blivit världens mest omfattande och mest anlitade uppslagsverk, och innehåller, enligt en studie från 2006, inte fler sakfel i förhållande till sin omfattning än andra uppslagsverk. – Ett problem är att den öppna formen inbjuder till missbruk och till ensidig information i omstridda frågor (se redigeringskrig). Wikipedia har bland annat använts för förtal. Sådant tas bort när det upptäcks, men det kan komma tillbaka lika snabbt. – Principen som ska tillämpas på Wikipedia kallas för neutral synvinkel, vilket innebär att beskrivningarna ska vara acceptabla för alla, oavsett åsikter. – Wikipedia drivs sedan 2003 av stiftelsen Wikimedia. – Se också Wikimedia Enterprise. – Wikipedia finns på många språk, inklusive svenska. – Den kinesiskspråkiga versionen av Wikipedia har varit blockerad i Kina sedan 2015, och i maj 2019 blockerade Kina (se Gyllene skölden) även Wikipedia på alla andra språk.– Namnet har gett upphov till ordet wikipedi, som beteckning på liknande uppslagsverk på webben. – För avigsidor med Wikipediaanvändning, se wikiality, Wikipedia kid och wikipetter.
[webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 17 mars 2021]
den första webbläsaren med grafiskt användargränssnitt. – Erwise utvecklades 1992 av fyra studenter i Helsingfors. De hette Kim Nyberg, Teemu Rantanen, Kati Suominen och Kari Sydänmaanlakka. – Erwise kunde ha blivit den första stora webbläsaren i stället för Mosaic†, men arbetet avbröts av att studenterna tog examen och började med annat. Tim Berners-Lee ville då ta över projektet, men det stupade på att allt var skrivet på finska. – För mer information, följ länkarna på Wikipedia.
[it-historia] [webbläsare] [ändrad 4 juni 2017]
det att sökmotorer och sociala medier anpassar den information som var och en av oss får från internet till vad de har räknat ut om våra intressen och värderingar. – Informationen filtreras för att passa vår smak och våra värderingar, och resultatet blir att vi lever i en ”bubbla” av information som inte utmanar oss. – Termen filterbubbla, på engelska filter bubble, skapades av amerikanen Eli Pariser (elipariser.org) i hans bok Filter bubble: what the internet is hiding from you (2011), senare utgiven som Filter bubble: How the new personalized web is changing what we read and how we think (länk). – Läs också om cyberbalkanisering. – Filterbubbla var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[sociala medier] [sökmotorer] [årets nyord] [ändrad 1 maj 2022]
tjänst som ger utförlig statistik över besöken på webbplatser. Det förutsätter att webbplatsens utgivare har installerat en bit kod, Google Analytics tracking code, GATC, på webbsidorna. – GATC skickar information om varje besök till Google Analytics, som sammanställer statistik. Tjänsten är gratis i grundutförande, men finns också i en mer avancerad betalversion. – Google Analytics har kritiserats för att det kan användas för att den kartlägger människors beteende på internet. I september 2012 skrev Dagens Nyheter om Google Analytics i stort uppslagna artiklar, se här. – Se google.com/analytics.
[kartläggning] [ändrad 11 januari 2021]