– program som analyserar en sträng av tecken, delar upp dem i funktionella delar och inordnar delarna i en detaljerad struktur enligt ett regelsystem. Parsrar används både inom it och i språkvetenskap. Inom it kan en parser också ha funktionen att avgöra ifall ett program eller dokument är korrekt kodat:
- – program som kontrollerar att ett annat program eller ett dokument skrivet i HTML, XML eller SGML, är korrekt skrivet, så att inga delar fattas och så att de står i rätt ordning. Parsern gör däremot ingen bedömning av ifall dokumentet fungerar som det är tänkt. – Se också DTD;
- – funktion i kompilator som delar upp instruktioner från ett högnivåspråk i småbitar, som sedan kan översättas till maskinkod;
- – i språkvetenskap: program som analyserar text och strukturerar den efter grammatiska regler;
- – även: beteckning på i Indien bosatt anhängare av zoroastrismen, den religion som bygger på Zarathustras lära (se Wikipedia.).
– Se också parsning.
[språkteknik] [programmering] [webbpublicering] [ändrad 31 maj 2017]
en uppslagsbok på webben, skriven av användarna. – Varje läsare kan göra ändringar, tillägg och strykningar från sin webbläsare – se wiki. Idén är att läsare ska se till att artiklarna är korrekta och aktuella, och det fungerar i de flesta fall. Wikipedia på engelska har blivit världens mest omfattande och mest anlitade uppslagsverk, och innehåller, enligt en studie från 2006, inte fler sakfel i förhållande till sin omfattning än andra uppslagsverk. – Ett problem är att den öppna formen inbjuder till missbruk och till ensidig information i omstridda frågor (se redigeringskrig). Wikipedia har bland annat använts för förtal. Sådant tas bort när det upptäcks, men det kan komma tillbaka lika snabbt. – Principen som ska tillämpas på Wikipedia kallas för neutral synvinkel, vilket innebär att beskrivningarna ska vara acceptabla för alla, oavsett åsikter. – Wikipedia drivs sedan 2003 av stiftelsen Wikimedia. – Se också Wikimedia Enterprise. – Wikipedia finns på många språk, inklusive svenska. – Den kinesiskspråkiga versionen av Wikipedia har varit blockerad i Kina sedan 2015, och i maj 2019 blockerade Kina (se Gyllene skölden) även Wikipedia på alla andra språk.– Namnet har gett upphov till ordet wikipedi, som beteckning på liknande uppslagsverk på webben. – För avigsidor med Wikipediaanvändning, se wikiality, Wikipedia kid och wikipetter.
[webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 17 mars 2021]
tjänst som ger utförlig statistik över besöken på webbplatser. Det förutsätter att webbplatsens utgivare har installerat en bit kod, Google Analytics tracking code, GATC, på webbsidorna. – GATC skickar information om varje besök till Google Analytics, som sammanställer statistik. Tjänsten är gratis i grundutförande, men finns också i en mer avancerad betalversion. – Google Analytics har kritiserats för att det kan användas för att den kartlägger människors beteende på internet. I september 2012 skrev Dagens Nyheter om Google Analytics i stort uppslagna artiklar, se här. – Se google.com/analytics.
[kartläggning] [ändrad 11 januari 2021]
(GATC) – programkod som användare av Google Analytics måste lägga in på varje webbsida. – Koden är skriven i Javascript. När besökarens webbläsare läser in sidan läser den också in GATC. GATC anropar sedan Google Analytics från besökarens dator och hämtar en större fil, även den i Javascript. Den filen öppnas och körs på besökarens dator, samlar in data om besökaren och skickar dem till Google Analytics. – GATC installerar också kakor på besökarens dator.
[kartläggning] [marknadsföring] [webbpublicering] [ändrad 25 juni 2017]
- – en digital telefonväxel från Ericsson – den första telefonväxeln i världen som var helt datoriserad. – Första AXE‑växeln byggdes 1976. AXE‑växeln var datorstyrd, men den hanterade analoga (kretskopplade) samtal. AXE har sedan dess anpassats till mobiltelefoni och dataöverföring, men nämns numera inte i Ericssons marknadsföring. – Bokstäverna AXE står enligt Ericsson inte för något särskilt. De ska uttalas var för sig: A, eX, E. – Utvecklingen av AXE‑växeln, där bland andra Ivar Jacobson deltog, beskrivs i Bengt‑Arne Vedins (1940—2017) bok Teknisk revolt från 1992. – En redogörelse för AXE:s historia finns på Ericssons webbsidor;
- – aXe – ett verktyg för att testa ifall webbsidor uppfyller krav på tillgänglighet. Det är ett tillägg som kan installeras i webbläsarna Chrome och Firefox. Verktyget utgår från W3C:s riktlinjer för tillgänglighet och amerikanska statens standarder för upphandling. – Se denna webbsida.
[it-historia] [telefoni] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 19 mars 2018]
på webbsidor: text som är kopplad till bild eller annat inslag på en webbsida, men som vanligtvis inte är synlig för besökaren. – Alt-texten kan emellertid visas om besökaren till exempel dröjer med muspekaren över en bild. – Alt‑texten kan till exempel beskriva vad en bild föreställer. Alt‑texten ska visas dels när en bild eller ett annat inslag inte kan visas av tekniska skäl, dels användas som hjälp till blinda och synskadade. Med tanke på uppläsning med talsyntes bör alt‑texten vara formulerad så att den ger lyssnaren en föreställning om vad en bild föreställer på ett sätt som är relevant i sammanhanget. – Alt-texten är ett alternativ till bilden eller diagrammet, därav namnet. Det formella namnet på inslaget i HTML‑koden är alt‑attribut: egentligen är det bara själva texten som är alt‑text.
[tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 15 september 2022]
ett enkelt språk för att skriva text som sedan kan konverteras till HTML eller XHTML. Mycket av den vanliga kodningen i HTML och XHTML kan i Markdown utelämnas, eller ersättas med förenklad kodning. Namnet anspelar på markup. (Men markdown kan också betyda nedsättning av pris.) – Läs mer på den officiella webbsidan (från 2004).
[programspråk] [webbpublicering] [ändrad 15 oktober 2019]
följsam design – utformning av webbsidor så att de kan betraktas både på vanliga bildskärmar och på smarta mobiler. Man gör alltså inte två versioner av webbsidan, en för stora bildskärmar och en för små, utan det är samma HTML‑kod som används för alla storlekar. Koden realiseras dock på olika sätt: innehållet delas upp i bitar som kan arrangeras på olika sätt för att passa till utrymmet. Webbdesignern använder CSS för att utforma sidan så att den automatiskt anpassas till skärmstorleken. Vanligtvis utgår man från en webbsida som är utformad för smarta mobiler och lägger till möjligheten att arrangera om den för större bildskärmar. – På engelska: responsive web design eller responsive design.
[webbpublicering] [ändrad 6 oktober 2019]
- – se beskrivande webbadress;
- – i journalistik: kort inledande beskrivning av en artikel eller ett nyhetstelegram.
– Ordet: Försvenskning av engelska slug.
[massmedier] [webbpublicering] [ändrad 8 augusti 2019]
- – resource description format – regler (ramverk) för beskrivning av innehållet på webbsidor på ett sätt som maskiner kan förstå och använda. RDF konstruerades för att beskriva metadata, men det har med tiden blivit ett sätt att direkt ordna datamängden. Informationen som sammanställs med RDF, RDF‑filen, kan alltså ses som en post i en databas. RDF‑filen ingår i webbsidan, men visas normalt inte för besökaren. Den är avsedd för funktioner i webbläsaren. Syftet är att möjliggöra mer intelligenta sökningar på webben. RDF är en komponent i den semantiska webben. – Läs också om frågespråket SPARQL. – RDF triple – RDF‑triplett – den grundläggande beskrivningen av relationen mellan två objekt i RDF: subjekt, predikat (=relationen), objekt. Till exempel Tim Cook (subjekt) – är vd (predikat) – för Apple (objekt); en valp (subjekt) – är unge (predikat) – till en hund (objekt). – Läs mer på webbens tekniska ledningsgrupp W3C:s webbsidor (länk);
- – se reality distortion field.
[förkortningar på R] [jargong] [psykologi] [semantiska webben] [webbpublicering] [ändrad 24 februari 2023]