beskrivande webbadress

webbadress (URL) som innehåller ord eller namn som beskriver inne­hållet på webb­sidan som adressen går till. – Ett exempel är Wiki­pedia, där webbadressen till varje uppslags­ord inne­håller det uppslagsordet. Till exempel går sv.wikipedia.org/wiki/Dator till uppslags­ordet Dator. – Engelska slug, för­svenskat till slugg, syftar på den betydelsebärande delen av webbadressen. – Be­skriv­ande webb­adresser är ofta komplement till en webbsidas ursprung­liga och egentliga webb­adress. Besök­are som efterfrågar den beskrivande webbadressen skickas vidare till den ursprungliga webbadressen genom omdirigering. – Tekniskt: Webbadresser som https://it-ord.idg.se/?s=beskrivande+webbadress (med frågetecken) är tekniskt annorlunda, eftersom ?s=beskrivande+webbadress de­fi­ni­erar en sökning i en databas, inte en fast sida. Den sida som skickas till besökaren sätts samman av webbservern först efter anropet. Detta syns på frågetecknet.

[webbpublicering] [ändrad 4 oktober 2018]

Wikimedia

Stiftelsens märke.
Stiftelsens märke.

Wikimedia Foundation – stiftelsen som driver det webbaserade uppslagsverket Wikipedia. – Wikimedia driver också besläktade projekt som ordboken Wiktionary (länk) och biblioteket Wikisource. Wikimedia grundades 2003. Då överlät Wikipedias grundare Jimmy Wales rätten till namnet Wikipedia, upphovsrätten till material på Wikipedia samt den tekniska utrustningen till stiftelsen. Wikimedia Foundation anordnar konferensen Wikimania. – Se också Wikimedia Enterprise. – Wikimedia finns på wikimediafoundation.org, och Wikimedia Sverige finns här.

[publicering] [stiftelser] [webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 9 september 2021]

PHP

ett skriptspråk som används för att skriva dynamiska webb­sidor. – PHP‑koden läggs in i webb­sidans HTML-kod på servern och exekveras där varje gång någon hämtar webb­sidan. Vad som blir resultatet (hur webbsidan som levereras till besökaren ser ut) kan alltså variera från gång till gång. PHP står för numera för PHP Hypertext Preprocessor (en rekursiv förkortning), tidigare för Personal home page tools, och bygger på öppen källkod. – Se php.net.

[förkortningar på P] [programspråk] [rekursiva förkortningar] [webbpublicering] [ändrad 2 augusti 2020]

Hidden Wiki

The Hidden Wiki – en svåråtkomlig webbsida med länkar till sajter med bland annat narkotika och bilder på sexuella övergrepp mot barn. En sajt som annonserade på The Hidden Wiki, barnporrsajten Lolita City, slogs ut 2011 genom en distribuerad överbelastningsattack från rörelsen Anonymous. – The Hidden Wiki finns på en så kallad pseudotopp­domän, en toppdomän som inte ingår DNS‑systemet. – Läs också om Silk Road†.

[it-relaterad brottslighet] [wiki] [ändrad 14 september 2018]

kortlänk

(URL alias) – kort (oftast) webbadress som styr besökaren till en annan, (oftast) längre webbadress. Detta sker genom omdirigering. – Syftet är att ersätta den egentliga, men intetsägande eller väldigt långa, länken med en länk som är kort eller beskrivande. När man klickar på kortlänken anropar man en tjänst som har en databas som innehåller den fullständiga länken och som omdirigerar besökaren till den. En känd tjänst som tillhandahåller kortlänkar gratis är TinyURL (tinyurl.com). (Pröva med tinyurl.com/kortlaenk.)

[webbpublicering] [ändrad 15 maj 2018]

Common gateway interface

(CGI) – en funktion som förser webbsidor med information som hämtas från andra program när sidan ska visas. – Webb­sidor som använder CGI är alltså inte färdig­skrivna (statiska), utan varje gång som en besökare hämtar en sådan sida anropar sidan ett separat program (eller flera) som hämtar informa­tion från källor som har definierats tidigare. Det innehåll som visas för be­sökare kan därför förändras från minut till minut. – Det program som hämtar in­forma­tionen och formaterar den för publicering kallas för CGI‑skript. CGI‑skriptet översätter in­forma­tionen till HTML eller XML, så att den ska kunna överföras genom webben. Ett CGI‑skript (se skript) kan också hämta data med ledning av den informa­tion som besökaren lämnar. – CGI‑pro­gram kan vara skrivna i olika program­språk eller skript­språk, men de följer bestämda regler. – Det fungerar på andra hållet också: ett CGI‑skript kan ta emot data som en besökare har lämnat på en webbsida, kon­vertera dem till lämpligt format och lagra dem i en databas eller använda dem som indata i ett program.

[webbpublicering] [ändrad 21 april 2018]

CGI

  1. – ett kanadensiskt konsultföretag med huvud­kontor i Quebec, grundat 1976. – CGI köpte i maj 2012 brittiska Logica, som i sin tur 2006 hade köpt svenska WM‑data†. Logica hette LogicaCMG 20022008 efter att ha gått samman med ett annat brittiskt företag, CMG, sedan bara Logica. Men numera används bara namnet CGI. – Se cgi.com;
  2. – se common gateway interface;
  3. – se computer-generated images.

[datoranimering] [företag] [förkortningar på C] [webbpublicering] [ändrad 10 december 2019]

Independent user interface working group

(Indie UI) – en nerlagd arbetsgrupp som utvecklade en standard för att skilja mellan vad användaren vill ska hända på en webb­sida och hur användaren ut­trycker detta. – Van­liga inter­aktioner är att skrolla, bläddra och zooma. Detta kan göras på många sätt: med mus, med styr­platta, med knapptryckningar, med pekskärm eller med gester. Arbets­gruppens mål var att den som ut­veck­lade en webb­sida inte skulle behöva tänka på hur användaren interagerade med sidan. Detta kallas för generisk inter­aktion. Inde­pendent user inter­face working group tillsattes 2012 av World wide web consortium, W3C, men lades ner 2016. – Se we.org/WAI/IndieUI (inaktuell).

[användargränssnitt] [nerlagt] [webbpublicering] [ändrad 5 februari 2019]

XML

eXtensible markup language – ett språksystem för kodning av innehållet på webbsidor. Mer exakt är XML en standard som gör det möjligt att skapa språk för olika ändamål. – En webbsida som är kodad i XML innehåller maskinläsbara beskrivningar av den information som finns på sidan. Informationen är därför inte bara en textmassa, utan den kan bearbetas på olika sätt av ett program. Samtidigt kan XML‑koden utformas så att den kan läsas som vanlig text av människor. – XML, som kom 1998, är ett nyare alternativ till HTML. HTML, som är det ursprungliga språket för webbsidor, beskriver bara hur sidan ska se ut rent grafiskt, men i XML kan man tala om att ”detta är ett recept”, ”detta är ett tele­fon­nummer”, ”detta är en beskrivning av ett användargränssnitt”. XML skiljer sig från HTML på två sätt:

  • – det är, trots namnet, inget språk, utan en uppsättning regler för hur man utformar språk. Alla som vill kan göra en egen form av XML som fungerar i alla XML‑anpassade webbläsare;
  • – med XML kan man detaljerat beskriva (tagga) webbsidans innehåll, inte bara (som med HTML) hur den ska se ut.

– Man kan alltså med taggar ange att ”detta är ett efternamn”, ”detta är en kemisk formel”, ”detta är ett pris”, förutsatt att man använder en form av XML som passar. Det innebär att ett datorprogram som läser ett XML‑dokument kan söka efter vissa slag av information och spara den i en databas eller bearbeta den. Att möjliggöra automatiskt utbyte av information och tjänster mellan datorer är ett av målen med XML. – Det finns många tillämpningar av XML för olika ändamål, till exempel MathML för matematik, NewsML för nyheter och PPML för beställtryck. XML är en förenklad version av SGML. XML ska inte förväxlas med XHTML. – Läs mer på W3C:s webbsidor. – En knapp med texten XML på en webbsida hänvisar ofta till ett RSS-flöde.

[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 13 maj 2017]