Ajax

Asynchronous Javascript and XML – en vanlig teknik för programmering av webb­sidor med interaktiva program. – Den stora för­delen är att en webbsida program­me­rad i Ajax kan påverkas av be­sö­karen en bit i taget medan en be­­sö­karen har den uppe. Be­­sö­karen behöver inte vänta på att en hel webbsida blir inläst varje gång hon gör en liten ändring. – Ajax är en kombination av Java­­script, XML och andra verk­­tyg. Med Ajax får man webbsidor som direkt svarar på an­vändarens in­matningar utan att webbläsaren behöver vänta på nya sidor från webb­servern. Pro­grammen sänds nämligen från webb­servern till webb­läsaren efter an­ropet och körs lokalt, alltså på samma dator som webbläsaren. Det behövs därför ingen tät trafik mellan webbläsare och webb­servern. – Ajax är ingen produkt eller varumärke, utan ett namn som samman­­fattar en kom­bina­tion av verk­­tyg. Namnet infördes 2005 av an­vänd­bar­hets­experten Jesse James Garrett i artikeln Ajax: A new approach to web applications (länk). – Namnet: Ajax eller Aias är en hjälte i Iliaden (länk). – Läs mer om Ajax i Wikipedia.

[programspråk] [webbpublicering] [ändrad 21 maj 2019]

Biztalk

Microsofts satsning på ett XML-baserat språk för utbyte av affärs­data över internet. Målet är att data ska be­skrivas på ett en­het­ligt sätt så att de kan över­föras mellan program från olika företag och be­arbetas. – Biztalk Framework är rikt­linjer för hur man bygger system baserade på Biztalk. – Biztalk Server är en Micro­softprodukt som hanterar verk­sam­hets­processer i enlig­het med Biztalk Frame­work. – Se Microsofts webb­sidor (länk).

[affärssystem] [xml] [ändrad 16 april 2018]

DCML

Data center markup language – språk för beskrivning av resurserna på ett datacenter och datacentrets uppbyggnad. En form av XML. Bland annat avsett för att underlätta det som då kallades för utility computing. – DCML lanserades 2003 av EDS och dåvarande Opsware (senare köpt av HP). – Se dcml.org (inte uppdaterad sedan 2006).

[förkortningar på D] [it-system] [xml] [ändrad 13 maj 2017]

Rosetta

  1. – The Rosetta project – ett projekt som samlar prov på alla språk i världen och sparar dem för fram­tiden på webben och på speciella, praktiskt taget oförgäng­liga, nickel­diskar. – Se rosettaproject.org;
  2. – RosettaNet – en satsning på att utveckla ett allmänt, XML‑baserat språk och pro­cesser för internet­baserad handel och affärer. – Se denna länk;
  3. – gammalt: ett program som konverterade program skrivna för Macar med PowerPC‑processorer så att de skulle kunna köras på Macar med Intel‑processorer. Konverteringen gjordes medan programmet kördes. Detta skedde utan att användaren märkte något, utom att pro­grammet gick lite långsammare. Beräkningsintensiva program som 3d‑animering kunde inte köras med Rosetta. – Rosetta utvecklades av Apple med tanke på övergången 2005 från PowerPC till Intelprocessorer i Macintosh. – Läs också om universal binary;
  4. Rosetta Code – se krestomati.

– Namnet Rosetta kommer av Rosetta­stenen, se Wikipedia, den sten med fler­språkiga in­skrip­tioner som i början av 1800‑talet användes för tolkningen av hiero­glyferna.

[arkiv och bibliotek] [programmering] [programspråk] [språk] [xml] [ändrad 19 juni 2019]

XMPP

eXtensible messaging and presence protocol – protokoll för snabbmeddelanden och närvarobaserade tjänster, skrivet i öppen källkod. Tidigare känt som Jabber. – XMPP är en öppen standard skriven i XML, och det an­vändes bland annat av Google i snabbmeddelandetjänsten Google Talk†. – XMPP skapades för att bli ett fritt alternativ till tjänster som ICQ och AIM. Vem som vill får använda XMPP och sätta upp ett XMPP‑baserat nätverk, och alla XMPP‑baserade klienter kan kommunicera med var­andra. – Standarden utvecklas av XMPP standards foundation (länk, tidigare Jabber soft­ware foundation).

[förkortningar på X] [meddelanden] [xml] [ändrad 16 augusti 2017]

semantiska webben

(the semantic web) – projekt för att förse webbsidor med beskrivningar av innehållet, så att sökningar på webben kan bli enklare och mer intuitiva. Beskrivningarna ska vara maskinläsbara och användas av sökmotorer. – Syftet är att komma bort från begränsningarna i sökmotorer (index) som Google, som hittar sidor bara om de innehåller de ord som användaren frågar efter. Med den semantiska webben ska man också kunna söka med ord som beskriver innehållet. Den ska automatisera det manuella arbetet bakom webbkataloger som Yahoo. – Exempel: om du vill hitta dikter på webben kommer du inte långt med att söka på ”dikt”, för de flesta dikter innehåller inte ordet dikt. På den semantiska webben skulle dikterna vara försedda med en innehållsdeklaration som säger att ”detta är en dikt”, och som dessutom kopplar termen dikt till andra termer som beskriver olika slags litteratur. – Satsningen på att skapa den semantiska webben leds av Tim Berners‑Lee, se här. – Projektet utvecklar standarder för beskrivningar av sidor och för ämneskataloger (ontologier). Be­skriv­ning­arna av sidorna ska läggas i sidornas RDF-filer. Där finns också länkar till den ämneskatalog som används. – Läs också om språket OWL. – Kombinationen av beskrivningar och ämneskataloger gör det möjligt för en sökmotor att göra intelligenta sökningar. Om man skulle söka på husdjur på den semantiska webben skulle sökmotorn kunna hitta sidor om siameser, även om ordet husdjur inte står på de sidorna. Ämneskatalogen kan nämligen tala om att ’husdjur’ omfattar ’katter’ och att ’katter’ i sin tur omfattar ’siameser’ – alltså är siameser ett slags husdjur. Den semantiska webben ger alla möjlighet att utforma egna ämneskataloger, men the Dublin core börjar bli en inofficiell standard. – Den semantiska webben förutsätter att sidorna och ämneskatalogerna skrivs i XML, och att sidorna förses med RDF‑filer. Ämneskatalogerna utformas på samma sätt som klasserna i objektorienterade system, och beskrivs i relationsdatabaser. – Se också mikroformat och GRDDL. – Svagheten i systemet är att det krävs extraarbete för att anpassa en webbsida till den semantiska webben. I många fall är det inte värt besväret, och för miljoner existerande webbsidor kommer det inte att göras. Troligen kommer systemet bara att användas på webbplatser där den förbättrade sökbarheten verkligen tillför något. I stället kommer sökmotorerna att använda avancerade tekniker, baserade på artificiell intelligens, för att ge liknande resultat. Ett annat sätt att förse webbsidor med beskrivande etiketter är att låta besökarna göra det, så kallade taggonomier. – En utförlig artikel i Scientific American om den semantiska webben, skriven av Tim Berners‑Lee, finns här. – Se­man­tiska webben kallas ibland för webb 3.0, en beteckning som också används i en annan betydelse.

[språk] [webben] [xml] [ändrad 22 augusti 2018]

XML

eXtensible markup language – språksystem för kodning av innehållet på webbsidor. Mer exakt är XML en standard som gör det möjligt att skapa språk för olika ändamål. – En webbsida som är kodad i XML innehåller maskinläsbara beskrivningar av den information som finns på sidan. Informationen är därför inte bara en textmassa, utan den kan bearbetas på olika sätt av ett program. Samtidigt kan XML‑koden utformas så att den kan läsas som vanlig text av människor. – XML, som kom 1998, är ett nyare alternativ till HTML. HTML, som är det ursprungliga språket för webbsidor, beskriver bara hur sidan ska se ut rent grafiskt, men i XML kan man tala om att ”detta är ett recept”, ”detta är ett tele­fon­nummer”, ”detta är en beskrivning av ett användargränssnitt”. XML skiljer sig från HTML på två sätt:

  • – det är, trots namnet, inget språk, utan en uppsättning regler för hur man utformar språk. Alla som vill kan göra en egen form av XML som fungerar i alla XML‑anpassade webbläsare;
  • – med XML kan man detaljerat beskriva (tagga) webbsidans innehåll, inte bara (som med HTML) hur den ska se ut.

– Man kan alltså med taggar ange att ”detta är ett efternamn”, ”detta är en kemisk formel”, ”detta är ett pris”, förutsatt att man använder en form av XML som passar. Det innebär att ett datorprogram som läser ett XML‑dokument kan söka efter vissa slag av information och spara den i en databas eller bearbeta den. Att möjliggöra automatiskt utbyte av information och tjänster mellan datorer är ett av målen med XML. – Det finns många tillämpningar av XML för olika ändamål, till exempel MathML för matematik, NewsML för nyheter och PPML för beställtryck. XML är en förenklad version av SGML. XML ska inte förväxlas med XHTML. – Läs mer på W3C:s webbsidor. – En knapp med texten XML på en webbsida hänvisar ofta till ett RSS-flöde.

[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 13 maj 2017]