forskningsområde som gäller hur man hjälper personer med funktionsvariationer att kommunicera. – Funktionsvariationen kan gälla tal, hörsel, syn, förmåga att skriva eller förmåga att läsa. Resultatet av forskningen kan vara tekniska hjälpmedel som blickstyrning av datorer eller taligenkänning. Men det kan också vara principer för hur man skriver och utformar information för att den ska bli mer tillgänglig för personer med funktionsvariationer. – På engelska: augmentative and alternative communication, förkortat AAC; på svenska AKK. – Tillgänglig information och kommunikation är samma sak, sedd i mottagarens perspektiv, se Myndigheten för delaktighet.
[funktionsvariation] [tillgängligt] [ändrad 19 augusti 2019]
– Anonymous – en aktivistgrupp på internet. – Det finns ingen känd organisation eller ledning bakom Anonymous, och aktivisternas namn är okända. I princip kan vem som helst uttala sig under namnet Anonymous. – Några är efter 2016 hördes inte mycket från Anonymous, förutom att ett Twitterflöde publicerades under rörelsens namn, se på Twitter, men under 2020 aktiverades organisationen igen med anledning av rörelsen Black lives matter. I februari 2022, efter att Ryssland hade angripit Ukraina, förklarade Anonymous krig mot Rysslands regering, och slog ut den officiella ryska tv-kanalen Russia Today. – Politiska och andra aktioner har genomförts under namnet Anonymous, men också sabotage och trakasserier. (Se också Operation Antisec.) – Anonymous blev känt 2008 med en video som förklarade krig mot scientologikyrkan. Anonymous har också förklarat krig mot terroristorganisationen Islamiska staten, IS, och kartlade i mars 2015, i samarbete med hackar‑organisationerna Ctrlsec och Ghostsec, 9 200 Twitter‑konton som tillhörde, eller påstods tillhöra, anhängare till IS. Listan publicerades på webbsajten XRSone. Efter IS massmord i Paris i november 2015 upprepade Anonymous sin krigsförklaring mot IS. Israel hotades i slutet av mars 2015 med electronic holocaust. Hösten 2015 inledde Anonymous Operation KKK, även känd som Hoodsoff, med målet att utplåna Ku Klux Klan (se också Amped Attacks). Ett angrepp mot Donald Trump tillkännagavs i mars 2016, se #OpTrump. – Sedan 2013 anordnas demonstrationen Million mask march på initiativ av Anonymous. – 2012 startade Anonymous en sajt som skulle publicera läckta hemliga dokument, se Paranoia. – Anonymous är ofta, men inte alltid, kopplat till forumet /b/ på sajten 4chan. – Anonymous framställs ibland som en individ med övermänskliga egenskaper, se till exempel här. – I videoinspelade tillkännagivanden representeras Anonymous av en man med Guy Fawkes‑mask. – Gruppen Cult of the dead cow var en uppenbar föregångare till Anonymous. – Filmen We are legion: the story of the hacktivists (länk) av Brian Knappenberger från 2012 handlar om Anonymous, liksom boken Hacker, hoaxer, whistleblower, spy (länk) från 2014 av Gabriella Coleman (gabriellacoleman.org). Boken It came from something awful: how a toxic troll army accidentally memed Donald Trump into office från 2019 av Dale Beran (daleberan.tumblr.com) handlar delvis om Anonymous. – Se också stand alone complex. – Mer i Wikipedia;- – anonymous FTP, se FTP.
[aktivism] [hackare] [organisationer] [ändrad 2 februari 2023]
ett skadeprogram som styrde användaren till oönskade webbsidor. – DNSchanger var en så kallad trojansk häst. Den följde med när man laddade ner vissa program för uppspelning av videofiler. DNSchanger ställde om den infekterade datorns inställningar så att anrop till internets adressystem, DNS, styrdes om till ett annat adressystem. När användaren matade in adressen (URL:en) till en webbsida som hon önskade besöka skickades hon i stället till en annan webbsida, ofta med pornografi. – I november 2011 greps personerna bakom DNSchanger av estnisk polis på amerikansk begäran. FBI beslagtog de servrar i USA som hanterade det falska adressystemet. För att inte datorer som infekterats med DNSchanger skulle bli utan internetanslutning lät FBI servrarna fortsätta att fungera fram till den 9 juli 2012, fast de dirigerade då till korrekta adresser. På så sätt kunde FBI komma i kontakt med ägarna av infekterade datorer. När FBI stängde av servrarna den 9 juli 2012 fruktade många att delar av internet skulle stängas av, men inget hände. Det beräknas att det då fortfarande var många datorer som var infekterade. – DNSchanger var en variant av den trojanska hästen Zlob.
[internet] [skadeprogram] [ändrad 7 juni 2018]
en nerlagd organisation och sajt för förmedling av läckta hemliga dokument, startad i december 2010 av en avhoppare från WikiLeaks. – OpenLeaks skulle, liksom WikiLeaks, ta emot dokument från olika källor, men till skillnad från WikiLeaks inte publicera dem för allmänheten. I stället skulle dokumenten att göras tillgängliga för utvalda mottagare, som i sin tur kunde publicera dem. Det är inte känt ifall OpenLeaks någonsin har läckt något. Webbsidan openleaks.org hänvisade 2017 till en isländsk sajt. – Läs mer om OpenLeaks i artikeln ”This machine kills secrets” av Andy Greenberg i tidskriften Wired: länk. (Greenberg har också skrivit en bok (länk) med samma namn.) Läs också Wikipedias artikel om OpenLeaks grundare Daniel Domscheit‑Berg. – Se också Paranoia.
[avslöjanden] [nerlagt] [ändrad 8 februari 2019]
(acronym) – initialförkortning. En akronym består av första bokstaven i vart och ett av de förkortade orden, som Must för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Man kan hoppa över småord som i SICS, Swedish institute (of) computer science. – Förkortningar som innehåller första stavelsen (ibland flera) i orden räknas ibland också räknas som akronymer: de kallas på engelska för syllabic acronyms, stavelseakronymer. Exempel är namn som Fedex (Federal express), Inmarsat (International marine satellite) och artlokradar för artillerilokaliseringsradar. (Moped för motorvelociped är däremot ingen akronym.) – En förkortning som utläses bokstav för bokstav kallas ibland för initialism, till exempel IBM. Många förkortningar kan utläsas både som hela ord och bokstav för bokstav, till exempel SAS. – Ordet: Kommer av grekiska akro – topp, spets och nym för namn. – Se också anakronym, apronym och bakronym.
[typer av förkortningar] [ändrad 31 december 2017]
chemspill release – programversion som släpps för att stoppa något skadligt. Till exempel för att rätta till en allvarlig sårbarhet som upptäckts i den föregående versionen. Benämningen chemspill betyder kemikalieutsläpp och syftar på saneringsåtgärder.
[it-säkerhet] [ändrad 16 maj 2018]
- – ett program för hantering av e‑post, RSS‑flöden och Usenetinlägg, utvecklat med fri och öppen källkod inom Mozilla‑projektet. Första versionen av Thunderbird släpptes 2004. Sommaren 2012 meddelade Mozilla att Mozilla kommer att sätta in sina utvecklare på andra projekt. Thunderbird kommer att underhållas inom Mozillaprojektet, men inte att vidareutvecklas. Eventuellt kommer det att vidareutvecklas i en fristående grupp. – Se thunderbird.net;
- – superdatorsystem vid amerikanska Sandia National Laboratories (sandia.gov), byggt av Dell och bestående av över 4 000 servrar. Operativsystemet är Linux. Det var i mitten av 00‑talet ett av världens snabbaste superdatorsystem (se pressmeddelande).
[e-post] [personliga data] [superdatorer] [ändrad 6 september 2018]
extra sekund som läggs till vid behov för att jämna ut skillnaden mellan den internationella standardtiden (UTC) och astronomisk tid (UT1). (Se tidsskala.) – Skottsekunden avskaffas 2035 enligt beslut i november 2022 av Allmänna konferensen för vikt och mått (se bipm-org…). – Skottsekunden läggs till i tidsskalan för standardtid, UTC. – Skillnaden mellan UTC och UT1 uppstår därför att UTC räknar sekunderna i takt med atomur, som inte tar hänsyn till jordens rotation, medan UT1 däremot utgår från jordens rotationstid, som varierar lite år från år. I UT1 kan alltså sekundernas längd variera lite från år till år. Skillnaden är omärklig för de flesta praktiska ändamål, men om skillnaden får ackumuleras så växer den med åren. För att skillnaden inte ska bli för stor lägger man ibland till en extra sekund – en skottsekund. – Regeln är att skillnaden mellan UTC och UT1 aldrig får bli större än 0,9 sekunder, men man brukar lägga till skottsekunden redan när skillnaden är 0,6 sekunder. Det är organisationen IERS som bestämmer när det ska läggas till en skottsekund. Det sker i genomsnitt var 21:a månad. – När man lägger till en skottsekund sker det sekunden före midnatt vid nyårsnatten eller natten mellan juni och juli. (Det finns också möjlighet att lägga till en skottsekund mellan mars och april eller mellan september och oktober, men det har hittills inte gjorts.) Sedan skottsekunder infördes 1972 har det tillförts 27 skottsekunder (februari 2021). – Det har hänt att it‑system har krånglat när det har varit skottsekund: de flesta it‑system är nämligen programmerade för 60 sekunder per minut utan undantag. Så om man synkroniserar en funktion som har skottsekunder med en funktion som inte räknar med skottsekunder kan det uppstå problem. Det kan jämföras med att försöka synka en kalenderuppgift för den 29 februari ett skottår med en kalender som av någon anledning inte innehåller den 29 februari. I princip kan det också bli negativa skottsekunder, alltså att man tar bort en sekund, men det har hittills aldrig hänt. Möjligen kan det ske 2021 eller senare. – Den senaste skottsekunden lades till vid midnatt mellan den 31 december 2016 och 1 januari 2017. – Beslutet om att avskaffa skottsekunden 2035 säger inget om hur man sedan ska kompensera för skillnaden mellan UTC och UT1. Ett förslag är att låta skillnaden växa tills den blir en hel minut: då låter man årets sista minut (i tidsangivelser) vara i två minuter. Men även detta kan bli svårt för många it-system att hantera. – På engelska: leap second.
[tidmätning] [ändrad 19 november 2022]
(UT) – internationell standard för tidsskalor. – UT är en uppföljare till det som förr kallades för Greenwichtid eller Greenwich mean time, GMT. – Det finns flera tidsskalor med beteckningen universal time. De konkurrerar inte, utan är till för olika ändamål. Internationell standard för tid i de flesta sammanhang är UTC, men där noggrann överensstämmelse med astronomisk tid (soltid) behövs används UT1. UTC är baserad på den internationella atomurstiden TAI, medan UT1 anpassas för att exakt följa variationerna i det astronomiska årets längd. Både UTC och UT1 är tidsskalor som räknas som universal time.
[tidmätning] [ändrad 30 december 2017]
den internationella tidsskalan för astronomisk tid. – UT1 anpassar sekundernas längd till dygnets längd så att det alltid går exakt 24⨯60⨯60 sekunder på ett dygn. Det blir inga skottsekunder med UT1 (däremot med en annan tidsskala, UTC). – UT1 fastställs av organisationen IERS. – Läs mer under tidsskala.
[förkortningar på U] [tidmätning] [ändrad 8 maj 2017]