Firefox OS

(FFOS) – ett nerlagt operativsystem för mobiltelefoner, utvecklat i Mozillaprojektet. – Firefox OS för mobiltelefoner lades ner 2016, men operativsystemet skulle finnas kvar för tv och sakernas internet. I september 2016 meddelade Mozilla att organisationen upphör helt med utvecklingen av Firefox OS (se meddelande). – Fire­fox OS visades upp på Compu­tex i juni 2013. Pro­jektet var tidigare känt som Boot to Gecko, B2G (se Gecko). – Fire­fox OS byggde på principen att alla pro­gram (appar) skulle köras i webbläsare. Pro­grammen skulle utnyttja de avancerade funktioner som ingår i HTML5. – Fire­fox OS var baserat på Linux. Pro­gram skrivna för Googles operativ­system för mobiltelefoner, Android, var inte körbara på Firefox OS. Där­emot skulle program som var skrivna för Fire­fox OS i princip kunna köras på alla mobiltelefoner, datorer och plattor i webb­läsare som klarade HTML5. De skulle bara kunna köras snabbare och smidigare på Firefox OS. – Fire­fox OS blev känt i februari 2012 när det blev känt att det stora telebolaget Telefónica backade upp projektet. Då hade pro­jektet redan pågått sedan sommaren 2011. – I juli 2012 meddelade Mozillaprojektet att operativ­systemet skulle marknads­föras som Firefox OS (efter webbläsaren Fire­fox), men det lades alltså ner 2016. – En test­miljö för utvecklare kan fortfarande laddas ner här. – Läs mer på Mozillas webbsidor. – I april 2013 släppte företaget Geeks­phone två mobil­telefoner för Fire­fox OS: Keon† och Peak†. De var avsedda för utvecklare.

[linuxdistributioner] [nerlagt] [ändrad 4 september 2018]

Littorin

göra en Littorin – fluga på internet 2013 (en mem): man fotograferar sig sittande på toaletten med fötterna i ett fotbad och en hund eller katt i knät och lägger ut bilden på nätet. Upp­kallad efter förre arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin (se Wikipedia) som i maj 2013 la ut en sådan bild på sig själv.

[djur] [mem] [ändrad 9 januari 2018]

lösenordsfälla

förinställt lösenord som används för att avslöja data­intrång. – På engelska: honeyword. Man förser databasen över lösen­ord i en organisation med ett antal lättgissade lösenord som inte ger till­gång till nätverket, men som larmar ifall någon försöker logga in med dem. Detta beskrivs i artikeln ”Honeywords: Making password-cracking detactable” från 2013 av Ari Juels och Ronald Rivest, avgiftsbelagd, klicka här. – Se också honey­monkey, honungs­fälla, intrångs­fiske och vilse­ledande system.

[dataintrång] [lösenord] [ändrad 30 juni 2022]

FIDO Alliance

en branschorganisation för utveckling av standardiserade inloggnings‑system utan lösenord. – FIDO Alliance vill i stället att man ska kunna logga in på alla anslutna tjänster med fingeravtryck eller annan biometrisk identifiering, PIN, USB‑minne eller med en säkerhetsnyckel. Man ska alltså inte behöva ha särskilda lösenord och användarnamn för varje tjänst (jämför med e‑legitimation). Lösningen förutsätter att man har installerat ett program från FIDO Alliance, och har registrerat sitt identifikationskännetecken. Efter det ska man kunna logga in på alla tjänster som är anslutna till FIDO Alliance på samma sätt. – FIDO har utvecklat tre identifieringssystem: se UAF och U2F samt det nyare FIDO2. – Microsoft berättade i februari 2015 att version 10 av Windows ska vara anpassad till FIDO – se också Windows Hello. –  FIDO uppges stå för Fast ID online eller Fast identity online. Men det är namnet på organisationens lösningar, inte på själva organisationen. Grundades 2013. – Se fidoalliance.org.

[inloggning] [organisationer] [ändrad 22 februari 2023]

Leap

  1. – Leap motion controller – en styrenhet för gest­styr­ning. Den känner alltså av handrörelser i luften (fingergester). Den kan enligt tillverkaren uppfatta rörelser ner till en hundradels millimeter. – Leap motion controller, som utvecklas av företaget Leap Motion, sedan 2019 Ultraleap, är en liten dosa, lite mindre än en kortlek, som an­sluts till datorn och vanligt­vis läggs framför bildskärmen. Den kan programmeras att uppfatta handrörelser (gester) i utrymmet framför bildskärmen som instruktioner. Leap kan alltså ersätta mus, styrplatta och andra styrdon i program med behov av styrning i tre dimensioner. Den påminner om Micro­softs Kinect†, men är bara avsett för handrörel­ser i ett mindre utrymme. – Leap Motion Controller började säljas 2013. Flera företag har anpassat program och webbsidor för användning med Leap, bland annat Google Earth. – Se ultraleap.com. – Jämför med Googles Project Soli och med Welle;
  2. – tidigare amerikanskt teleföretag som drev mobiltelefonnätet Cricket (länk), köpt 2013 av AT&T.

[användargränssnitt] [företag] [styrdon] [uppköpt] [ändrad 29 maj 2020]

Omslagsflöde

(Cover feed) – visning av information i smarta mobiler med Facebook Home† även när telefonen är i vänteläge. (Alltså när användaren kan ta emot telefonsamtal och SMS, men har stängt av bildskärmen för inmatningar.) Inlägg från användarens kontakter på Facebook visas alltså på skärmen hela tiden. – Funk­tionen kallades innan Facebook Home släpptes för Uberfeed. – Omslagsflöde lanserades 2013 som del av Facebook Home, och blev liksom Facebook Home ett fiasko.

[grafiskt användargränssnitt] [inaktuellt] [mobilt] [sociala nätverk] [ändrad 14 september 2020]

SMS-betalning

betalning genom att man skickar ett speciellt SMS till betalningsmottagaren. – Vid SMS-betalning läggs det överförda beloppet på avsändarens telefonräkning eller dras från kontantkortet. SMS:et (betal‑SMS) måste ha en noga specificerad utformning, ofta bara ett fåtal tecken, som visar vad betalningen gäller och vilket belopp det är. I början av 2013 infördes krav på att avsändarens identitet ska vara registrerad vid elektroniska betalningar. Det innebar att SMS-betalningar i vanlig form blev omöjliga. Betalningar från mobiltelefon måste sedan dess göras genom en tjänst där användarna först har registrerat sig, till exempel WyWallet†. Efter hård kritik förenklades proceduren under 2013. – Tjänsten Swish har till stor del ersatt SMS-betalningar.

[betalningar] [mobilt] [ändrad 27 september 2021]

Graph search

Facebooks sökmotor för informationen på Facebook. – Graph search indexerar allt som skrivits på Facebook. Det är en semantisk sökmotor: den söker inte bara efter de ord som användaren har angett i sökningen, utan också efter anna information som användaren antas söka efter. Ett enkelt exempel är att om man söker på ”lunch” så får man också information om restauranger. Sökresultaten begränsas till användarens kontakter, och kan också begränsas geografiskt. En betaversion av Graph search togs i bruk i januari 2013. Graph search gick först under arbetsnamnet Unicorn. – Se Facebooks webbsidor.

[sociala nätverk] [sökningar] [ändrad 29 april 2019]