Wolfram Alpha

ett slags sökmotor som har utvecklats av Stephen Wolfram, och som kan svara på skriftliga frågor. – Wolfram Alpha blev tillgänglig för allmänheten i maj 2009. Wolfram Alpha ska kunna förstå frågor ställda i naturligt språk (engelska och sedan 2018 även japanska) och ge ett korrekt svar. Till exempel ”where is Timbuktu?” och ”when did Charles XII die?”. Det är alltså ingen traditio­nell sökmotor, snarare en ”svarsmotor”. – Se wolframalpha.com. – Jämför med IBM:s Watson och med Amazon Echo, Apples Siri, Facebook M†, Microsofts Cortana och Soundhounds Hound.

[ai] [språkteknik] [sökmotorer] [ändrad 9 oktober 2022]

Feynman, Richard

(19181988) – amerikansk fysiker och Nobelpristagare (länk). – Feynman var en av världens ledande forskare inom kvantfysik och partikelfysik. Han var också känd för sin förmåga att förklara grundläggande begrepp på ett enkelt och intresseväckande sätt. En av hans sista insatser var klarläggandet av orsaken till att rymd­färjan Challenger exploderade 1986 – det berodde på att en o‑ring inte tålde nedkylning. – Inom datorteknik är Feynman känd bland annat för att han var en av de första som förutsåg kvantdatorer. Han arbetade på 1980‑talet med utveckling av massivt parallella datorer. Under 1980‑talet samarbetade han också med Stephen Wolfram. – Feynmans föreläsningar om datorteknik har getts ut under namnet Feynman lectures on computation (utgiven år 2000). Han beskriver där de grundläggande operationerna i datorteknik. – Feynman tycks ha ansträngt sig för att framstå som excentrisk. En av hans många böcker heter What do you care what other people think?.

[datorvetenskap] [fysik] [personer] [ändrad 20 augusti 2018]

Turingmaskin

En riktig Turingmaskin, byggd av amerikanen Mike Davis.
En riktig Turingmaskin, byggd av amerikanen Mike Davey.

en teoretisk dator som beskrevs 1936 av Alan Turing†. Det var en ren tankekonstruktion. (1936 fanns inga datorer.) – En Turingmaskin mot­svarar ett modernt datorprogram, men när man talar om Turingmaskiner menar man ofta universella Turingmaskiner, som kan sägas mot­svara datorer. – Alan Turing beskrev maskinen i artikeln ”On computable numbers with an application to the Entscheidungsproblem (länk). Artikeln handlade om ett matematiskt problem, stopproblemet, inte om datorer. Turing beskrev det som senare fick heta Turingmaskin enbart för att göra ett matematiskt bevis åskådligt. Det var inte en beskrivning av något som Turing verkligen tänkte bygga. – Turingmaskinen har en pappersremsa som matas fram och tillbaka genom ett läs- och skrivhuvud enligt bestämda regler. Det finns flera uppsättningar regler som kallas för tillstånd, och i reglerna ingår övergångar från ett tillstånd till ett annat. Skrivhuvudet kan läsa, radera och skriva tecken på remsan. Man programmerar Turingmaskinen med tecken på remsan, och Turingmaskinen matar sedan, enligt reglerna, remsan fram och tillbaka, läser, raderar och skriver samt växlar tillstånd tills den kommer till en regel som säger ”stopp”. Då stannar maskinen och lösningen på problemet kan avläsas på remsan. Detta är helt genomförbart, bortsett från de praktiska problemen med pappersremsan, pennan och radergummit. – I princip kan varje problem som kan lösas med ett modernt datorprogram också lösas av en motsvarande Turingmaskin, men naturligt­vis är det ogörligt att använda en maskin med pappersremsa. Man brukar därför simulera Turing­maskiner i datorer. (Se här.) Det är nämligen bra att öva sig på program för Turingmaskiner när man ska lära sig programmera. – Se också finit tillståndsmaskin. – Efter andra världskriget konstruerade Alan Turing en dator, ACE som till stor del baserades på de principer som Turing beskrev i sin artikel. – Turingmaskinen införde idén om lagrade program i datortekniken. Idén togs upp av John von Neumann† i hans arkitektur för datorer, von Neumann‑arkitekturen. Den är mindre sofistikerad än Turings modell, men mer överskådlig, och blev allenarådande i datortekniken. – Professor Bernard Hodson (länk) i Kanada har utvecklat en modern programmeringsteknik baserad på Turings principer. – Matematikern Stephen Wolfram arrangerade 2007 en tävling om Turingmaskiner, se här. – Mike Davey beskriver hur han byggde en riktig Turingmaskin (se bilden) i denna artikel. – Richard Ridel har byggt en Turingmaskin av trä, se denna video.

[it-historia] [matematik och logik] [ändrad 12 mars 2018]

Zuse, Konrad

Foto av Konrad Zuse som ung.(19101995) – tysk datapionjär som 1941 byggde den första fungerande datorn. – Konrad Zuse hade först, 1938, byggt den första binära räknemaskinen, Z1. Sedan byggde han 1941 den första fungerande datorn Z3 (länk, se en bit ner). Den hade reläer i stället för radio­rör. – En prin­cipi­ell skillnad mot moderna datorer är att Zuse inte lagrade programmet i datorns minne. Han ville göra det, men Z3 hade inte tillräckligt med minne. Zuse föregrep alltså von Neumann‑arkitekturen. Z3 förstördes under andra världs­­kriget. – Efter­­följaren Z4 (länk) blev 1950 världens första dator som till­­verkades för försäljning. Den an­vändes i praktisk drift till 1955. – Zuses företag Zuse KG konstru­e­rade en serie datorer  från Z4 till Z64 – som bland annat an­vändes inom den optiska industrin. – Zuse KG köptes 1964 av Brown Boweri (numera BB i ABB), men över­togs 1969 av Siemens. – Konrad Zuse utvecklade på 1940‑talet Plankalkül (se också calculus plan), ett språk för formu­le­ring av matematiska pro­blem så att de skulle kunna lösas i datorer. Med andra ord ett högnivåspråk. Med Plankalkül skrev Zuse det första schack­­pro­­grammet för datorer. Konrad Zuse kon­struerade alltså den första datorn och det första programspråket. Men eftersom datorernas ut­veckling efter kriget skedde i USA och Stor­bri­tan­nien bland forskare som var ovetande om Zuses arbete dröjde det länge innan han fick erkännande, och han är fortfarande mindre känd än Alan Turing†, John von Neumann† och Howard Aiken†. – Zuse gav 1969 ut boken Rechnende Raum (engelsk översätt­ning: Calculating space), där han före­slog att hela uni­versum fungerar som ett dator­program (en cellautomat). Matematikern Stephen Wolframs bok A new kind of science (2002) uttrycker samma grundtankar. – Konrad Zuses självbiografi Der Computer – mein Lebenswerk kom ut första gången 1970, engelsk översättning The computer – my life finns som e‑bokGoogle Books, se denna länk. – Läs också här.

[datorpionjärer] [it-historia] [konrad zuse] [ändrad 7 juni 2017]

cellautomat

(cellular automaton, plural cellular automata) – mönster av rutor (celler) som förändras genom att varje ruta påverkar sina närmaste grannar. Cellautomater realiseras oftast som datorprogram, men de kan i princip köras med papper och penna. Man börjar med ett godtyckligt valt mönster – man fyller i siffror eller andra värden i några av cellerna – och ett antal regler. En regel kan till exempel säga att om summan av värdena i en cells granncell­er är över 10, ändra värdet i cellen till 1. Man tillämpar reglerna på alla rutor, och börjar sedan om på nytt med samma regler, så att nya mönster uppstår. Detta upprepas tills mönstret inte förändras längre. Det kan också sluta med en slinga (ett antal mönster upp­repas om och om igen). I sällsynta fall tycks mönstret förändras i oänd­lig­het. – Cellautomater kan köras i ett begränsat rutmönster eller på en obegränsad yta. Cellerna behöver inte vara rutor, utan kan ha andra former, och cellautomaten kan ha fler än två dimensioner. – Vissa enkla cellautomater upp­visar ett oväntat komplicerat beteende (emergent beteende). Det beror på vilka värden man har i utgångs­läget och vilka regler cellautomaten följer. – En cell­automat är ett slags dator (en universell Turingmaskin) och kan i princip programmeras för att lösa alla problem som kan lösas med en dator. – John von Neumann† hittade på cellautomater på 1940‑talet. Hans mål var att hitta en mekanism för att bygga strukturer som kan göra kopior av sig själva. Idén med cellautomater har vidareutvecklats av datorpionjären Konrad Zuse† i boken Rechnender Raum (Calculating space), från 1969 och av matematikern Stephen Wolfram i boken A new kind of science från 2002. Den mest kända tillämpningen är John Horton Conways (1937–2020, se h2g2länk) program Game of life (se Wikipedia) från 1970 (se artikel i Scientific American). – Läs mer i Wikipedia.

[datorvetenskap] [programmering] [ändrad 25 augusti 2020]

 

Wolfram, Stephen

engelsk-amerikansk matema­ti­ker (1959), känd som upphovsman till matema­tik­­pro­­gram­met Mathematica. – Mathematica är sedan länge det ledande programmet för avancerad matematik. – Stephen Wolfram är också känd för boken A new kind of science (2002). I den hävdar han att den fysiska världen kan beskrivas som en cellautomat. (Se wolframscience.com.) – 2009 presenterade han en sökmotor av ny typ – se Wolfram Alpha. På 1980‑talet samarbetade Stephen Wolfram med Richard Feynman†. – Se stephenwolfram.com.

[matematik] [personer] [ändrad 6 september 2021]