WAP

Wireless application protocol – en föråldrad branschstandard för internetbaserad datakommunikation med mobiltelefoner med GSM. – Satsningen på WAP in­leddes runt år 2000 av då ledande företag som Ericsson, IBM, Motorola och Nokia, men konsumenterna var inte intresserade. De skaffade 3g. – Branschorganisationen WAP Forum gick år 2002 upp i Open Mobile Al­liance, som skulle förvalta WAP‑specifikationen. Den senaste specifikationen, WAP 2.0, är från 2002. Det tillverkas sedan länge inga telefoner som är anpassade för WAP, och det publiceras inte heller några WAP-sidor. – Jämför med I‑mode†.

[förkortningar på W] [internet] [mobilt] [nerlagt] [ändrad 14 februari 2018]

Spoken web

en indisk satsning på en talbaserad motsvarighet till webben, avsedd för mobil­telefoner. – Spoken web är avsett för fattiga indier som sällan har tillgång till person­dator, och som kanske inte är läs­kunniga, men som har mobiltelefon. De ska kunna använda systemet för att skaffa information och göra affärer. Motsvarigheten till webb­sidor blir ins­pelningar med tal, och i stället för att klicka på länkar trycker man på knappar eller an­vänder talstyrning. – Spoken web utvecklas av IBM:s India research laboratory, se här. – Kallas också för World Wide Telecom Web, WWTW, eller T‑Web.

[talstyrning] [webben] [ändrad 22 april 2018]

splash screen

  1. – startruta, introduktionsruta, förskärm – ruta som visas på bildskärmen medan ett datorprogram startar, vanligtvis med programmets namn, leverantör, version och märke;
  2. – introduktionssidawebbsida som visas före den webbsida som besökaren vill se, ofta med ambitiös men innehållslös grafik – och ofta med knappen ”Skip intro”.

[grafiskt användargränssnitt] [webbsidor] [ändrad 26 januari 2022]

Web of trust

  1. – (WoT)tillitsringen – ett decentraliserat system för intygande av att den som man sänder ett krypterat meddelande till verkligen är rätt person. – Web of trust är ett alternativ till Public key infrastructure (PKI). – Problemet som WoT har skapats för att lösa är en konsekvens av att modern kryptering (asymmetrisk krypte­ring) kräver att alla som vill ta emot krypterade meddelanden först publicerar en öppen krypteringsnyckel – en publik nyckel. Men det är inte självklart att en sådan publicerad nyckel verkligen tillhör den som den påstås tillhöra. En be­dragare kan ju pub­li­cera en publik nyckel under någon annans namn för att komma åt och kunna läsa konfidentiella meddelanden. För att försvåra detta låter man en eller flera andra per­soner eller organisationer signera (och därmed också låsa) den publika nyckeln med sina elektroniska signaturer. – Typiskt för just tillitsringen är att enskilda an­vändare signerar åt varandra. Var och en bestämmer själv hur många andra användare som ska signera nyckeln. Man bestämmer också själv vilka krav man ställer på andra an­vändares nycklar, vilka signa­turer man litar på och vilka man inte litar på. I den alter­na­tiva lösningen (PKI) använder man i stället ett hierarkiskt system med certifikatutfärdare. – En fördel med tillitsringen jämfört med PKI är att användarna inte blir beroende av ett hierarkiskt system: tillits­ringen är därför mindre känslig för störningar. – Tillitsringen utvecklades av Phil Zimmermann för hans krypteringssystem PGP. Det finns inte separat, utan ingår i PGP och liknande krypteringssystem. Prin­cipen har sedan över­förts till andra samman­hang;
  2. – WOT, Web of trust – ett verktyg för gemensam bedömning av webbsidor. – Man kan in­stal­lera WOT i sin webb­läsare och sedan i WOT sätta betyg på de webbsidor man be­söker. Betygen från alla användare samman­ställs, och när man besöker en webb­sida får man se det genomsnitt­liga betyget, om det finns något. Det visas som ett trafik­ljus, fast med fem färger. Betygen gäller trovärdighet och barnsäker­het. Med trovärdig­het menas dels ifall informationen på webbsidan är korrekt, dels ifall en sida som säljer varor eller tjänster går att lita på, eller ägnar sig åt bluff och bedrägeri. – WOT drivs av före­taget WOT Services i Finland, och kan laddas ner från mywot.com.

[kryptering] [webben] [ändrad 22 november 2018]

Google bombing

manipulering av sökresultaten i Google genom samarbete mellan många webbsidor. – Ett tidigt exempel var när ett antal samarbetande webbsidor 2004 fick Google att hänvisa till USA:s dåvarande president George W Bushs webbsida när besökare sökte på ”miserable failure”. Knepet är att lägga en länk till den aktuella webbsidan (i detta fall till Bushs webbsida) under önskade ord (”miserable failure”). Google har sedan dess sett till att Google bombing blivit svårare.

[bluff och båg] [sökmotorer] [ändrad 18 maj 2020]

h2g2

ett webbaserat uppslagsverk som skrivs och rättas av besökarna – en wikipedi. – H2g2 grundades 1999 av Douglas Adams†, och låg fram till hösten 2011 på BBC:s webb­­sidor, men flytt­a­de då till en egen webbplats – se h2g2.com. – Namnet h2g2 står för Hitchhiker’s guide to the galaxy, en bokserie av Douglas Adams. Det bör understrykas att h2g2 är avsedd att inne­hålla korrekt information – det är ingen parodi.

[förkortningar på H] [webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 4 oktober 2022]

unbundling

separation, uppdelning, avmonopolisering; även: avknoppning – uppdelning av ett paket av varor eller tjänster i mindre delar (för att främja konkurrens); inom telefoni: separation av driften av tele­nätet och förmedlingen av telefon­sam­tal (och eventuellt andra tjänster) så att inte samma företag har hand om båda; LLUB eller LLUlocal loop unbundling – konkurrens om access­nätet. – När det gäller Micro­soft användes ordet om EU:s krav att Windows inte skulle levereras med webb­läsaren Internet Explorer som förval. – Avknoppning betyder att ett företag delas upp i flera.

[bredband] [produkter och tjänster] [telefoni] [webbläsare] [ändrad 17 november 2018]

preheader

webbsidor och i e-post: kort samman­fatt­ning av innehållet, avsedd att visas i listor. Pre­headern är till exempel den text som visas i förhandsvisning av e-post i vissa e-post­klienter, eller som visas i sökresultaten i en sök­motor. En preheader kan genereras auto­matiskt från första meningen eller meningarna i med­delan­dets brödtext, men ibland kan den skrivas för hand. Det kan löna sig att ägna upp­märk­sam­het åt preheaders för att locka läsare. Om preheadern väljs med automatik blir det ofta administra­tiva budskap som ”Om det här mejlet är svårt att läsa, klicka här”.

[e-post] [sökmotorer] [ändrad 8 september 2020]