Musopen

en organisation som sprider klassisk musik gratis på internet. – Musopen gör egna inspelningar av klassisk musik som kan laddas ner gratis från webbplatsen. Musopen tillhandahåller också noter till klassisk musik. Detta gäller musik som inte längre skyddas av upphovsrätt. Verksamheten är alltså helt laglig. – Se musopen.org.

[gratis] [musik] [webbtjänster] [ändrad 1 november 2019]

PHP

ett skriptspråk som används för att skriva dynamiska webb­sidor. – PHP‑koden läggs in i webb­sidans HTML-kod på servern och exekveras där varje gång någon hämtar webb­sidan. Vad som blir resultatet (hur webbsidan som levereras till besökaren ser ut) kan alltså variera från gång till gång. PHP står för numera för PHP Hypertext Preprocessor (en rekursiv förkortning), tidigare för Personal home page tools, och bygger på öppen källkod. – Se php.net.

[förkortningar på P] [programspråk] [rekursiva förkortningar] [webbpublicering] [ändrad 2 augusti 2020]

Hidden Wiki

The Hidden Wiki – en svåråtkomlig webbsida med länkar till sajter med bland annat narkotika och bilder på sexuella övergrepp mot barn. En sajt som annonserade på The Hidden Wiki, barnporrsajten Lolita City, slogs ut 2011 genom en distribuerad överbelastningsattack från rörelsen Anonymous. – The Hidden Wiki finns på en så kallad pseudotopp­domän, en toppdomän som inte ingår DNS‑systemet. – Läs också om Silk Road†.

[it-relaterad brottslighet] [wiki] [ändrad 14 september 2018]

Silk Road

en stängd hemlig marknadsplats på nätet. – Silk Road stängdes den 2 oktober 2013 av FBI. En ny sajt med samma namn och inriktning öppnades i början av november 2013. – Silk Road startade 2011, och förmedlade affärer i narkotika och annat olagligt. All kommunikation med Silk Road skedde genom nätverket Tor, som gör meddelanden nästan omöjliga att spåra. Alla betalningar skedde i kryptovalutan bitcoin. Bakom Silk Road stod, enligt FBI, amerikanen Ross William Ulbricht, som enligt domen är identisk med Dread Pirate Roberts. Ulbricht förnekar att det är han. Förutom medverkan till narkotikahandel och penningtvätt åtalades Ulbricht för anstiftan till mord. Han påstods ha anlitat en yrkesmördare för att döda en person som hade hotat att avslöja Silk Roads klienter. Något mordoffer har dock inte påträffats. – I februari 2015 dömdes Ulbricht till fängelse upp till livstid för narkotikahandel, penningtvätt och data­intrång, men inte för anstiftan till mord. I maj 2015 dömdes han till livstids fängelse utan möjlighet till benådning och till att betala 138 miljoner dollar i skadestånd. – Efter domen har det framkommit att den amerikanska federala narkotikapolisen DEA hade infiltrerat Silk Road. Vissa uppgifter från spaningen hemlig­hölls i rättegången mot Ulbricht för att spaningen inte skulle spräckas. Bland annat tycks DEA ha fejkat det påstådda beställningsmordet (ingen dog) åt Dread Pirate Roberts. – Se artikel i Wired: länk. – Läs också om the hidden wiki. – Efter att Silk Road stängdes har flera liknande sajter försökt ta över kunderna, till exempel Black market reloaded och evo­lution market. – Namnet: Sidenvägen är den historiska handels­leden mellan Medelhavet och Kina genom Central­asien.

[it-relaterad brottslighet] [mörka webben] [rättsfall och skandaler] [ändrad 29 januari 2019]

Flashback

Tecknat katthuvud i serieteckningsstil med cigarrett i munnen.
Symbol för Flashback.
    1. – ett svenskt diskussions­forum på internet, känt för sin kompromiss­lösa syn på yttrande­frihet. – Flashback har funnits på internet i olika former sedan 1995. Tidigare (1993–1997) fanns en tryckt tidning med samma namn. Grundare är Jan Axelsson. – Flashback dömdes 2002 att betala ett högt skadestånd för att ha publicerat namnet på en dömd brottsling. Jan Axelsson och hans före­tag förbjöds då också att driva diskussionsforum på internet i Sverige. Flash­back öppnades då på en utländsk server. Företagsstrukturen bakom Flash­back har sedan dess gjorts om flera gånger. – Flash­back tillåter mycket frispråkiga inlägg, men har som policy att ta bort inlägg som strider mot svensk lag. Kritiker anser ändå att Flashback ger utrymme åt rasistiska och sexistiska in­lägg och åt hetskampanjer mot personer, näthat. – Aftonbladet hade i februari 2015 en mycket kritisk artikel­serie om Flashback, se denna länk. – Debattörer på Flash­back har flera gånger utfört gott journalistiskt arbete, och 2011 fick Flash­back Sveriges Radios journalistpris Medieormen (se länk). – IDG:s artiklar om Flashback, se denna länk. – Se flashback.org. – Flash­back driver också en anonymitetsserver;
    2. – en trojansk häst som infekterar Mac-datorer. Flash­back upptäcktes i slutet av 2011. Flash­back utnyttjar en sårbarhet i den version av Java som används på Mac. Oracle rättade till sårbarheten i Java i början av 2012, men det dröjde ytterligare ett par månader innan Apple skickade ut den rättade versionen. – Mer i Wikipedia.

[diskussioner] [skadeprogram] [yttrandefrihet] [ändrad 15 december 2020]

kortlänk

(URL alias) – kort (oftast) webbadress som styr besökaren till en annan, (oftast) längre webbadress. Detta sker genom omdirigering. – Syftet är att ersätta den egentliga, men intetsägande eller väldigt långa, länken med en länk som är kort eller beskrivande. När man klickar på kortlänken anropar man en tjänst som har en databas som innehåller den fullständiga länken och som omdirigerar besökaren till den. En känd tjänst som tillhandahåller kortlänkar gratis är TinyURL (tinyurl.com). (Pröva med tinyurl.com/kortlaenk.)

[webbpublicering] [ändrad 15 maj 2018]

zombie

  1. – dator som har tagits över i smyg av utom­stående, och som an­vänds för att skicka spam eller annat oönskat till tredje part. Ingår ofta i ett botnät. – Benämningen zombie (eller zombie drone) används ibland också om det skadeprogram som har installerats på den infekterade datorn, men det korrekta är att kalla själva datorn för zombie. Sabotageprogrammet är en trojansk häst (”trojan”);
  2. – en oskyddad webb­server som används av utomstående för sabotage mot tredje part (överbelastningsattacker). – Se också pulserande zombie;
  3. – övergiven webbsida, i synnerhet en som inte har uppdaterats på åratal men som ändå har flyttats från en webbadress (URL) till en annan;
  4. zombiedata – data som man tror har raderats, men som ändå finns kvar i systemet och dyker upp på olämpliga ställen;
  5. – i Unix: zombie process – en ­­process som har avslutats, men som inte har rapporterat det till operativsystemet;
  6. zombie debt – återupplivad skuld skuld som långivaren har glömt bort, men sedan kommer ihåg efter lång tid och då kräver in. – Läs också om robodebt;
  7. – företag som nätt och jämnt undgår konkurs. – Enligt OECD (se oecd.org/economy…) är ett zombieföretag ett företag som är tio år eller mer, och som i minst tre år inte har genererat tillräckligt med vinst för att betala räntorna på sina lån. Företaget måste alltså låna mer pengar för att överleva;
  8. zombie cookie – kaka som återskapas efter att man har raderat den. – Se super­cookie;
  9. zombie car – bil som startar av sig själv på grund av fel i datorsystemet eller på grund av sabotage av datorsystemet; även: övergiven bil;
  10. zombie statistic – felaktig statistisk uppgift som sprids vidare trots att den har bevisats vara fel;
  11. zombie batteries – urladdade batterier som läggs i vanliga sopor och som kan orsaka bränder. (Uttjänta batterier ska läggas i särskilda återvinningskärl.)

– Se också laptop zombie, mobil­zombie, smombie, zombie lie och zoombie. – Ordet: En zombie är i haitisk folktro en levande död, en som har uppväckts från sken­bar död för att utnyttjas som viljelös slav. Själva ordet tros antingen komma från västafrikanska språk som kikongo eller kimbunu, där det betyder gud eller fetisch, eller från spanska sombraskugga, i Louisianakreol även: spöke.

[attacker] [kakor] [källkritik] [skadeprogram] [språktips] [unix] [ändrad 6 oktober 2022]

scenario net

”scenarienät” – flera webbsajter som är knutna till varandra för att besökaren ska kunna fullfölja en uppgift. Om du till exempel köper en flygbiljett på internet kan biljettförsäljaren ha länkar till flygbuss, taxibokning och hyrbilar och kanske också till hotell. I ett scenarienät kan man utföra uppgifterna längs en snitslad bana.

[webbtjänster] [ändrad 13 november 2018]

fråga

(query, även: search) – om data­baser: begäran om information ur en databas. – En fråga kan gälla ett urval information, eller att informationen ska ordnas på ett visst sätt. En fråga kan också, i svensk terminologi, vara en ändring eller strykning. – Fråga är den traditionella svenska termen för engelska query. – En fråga kan begära ett urval av information (ge mig en lista på alla kunder i databasen som bor i Malmö), att informationen ska sorteras på ett visst sätt (efter efternamn, efter postnummer) eller en kombination av villkor. Man kan också använda sökbegräns­are, vilket innebär att bara en angiven del av databasen ska genomsökas. Frågor till en databas kan ställas av en användare eller av ett annat program. – En fråga som ”ta fram namn och adress till alla villaägare som är mellan 30 och 50 och kör Volvo, och sortera dem efter ålder” uttrycks då i ett frågespråk (query language) som SQL. Andra operationer, som att lägga till, ändra eller ta bort information i en databas kallas också ofta för frågor. – Läs också om lagrade procedurer och vyer (som är två olika saker). – Ordet sökning används mest av icke‑professionella användare och om sökningar i databaser som Google. Skillnaden mellan frågor i databaser och sökningar med sökmotorer är att frågorna i en databas formuleras med utgångspunkt i databasens strukturerade uppbyggnad. Exempel: vill man ha en lista över alla som bor i staden Nora räcker det med att söka efter Nora i fältet ”Postort”. Man behöver inte söka igenom hela data­basen efter ordet Nora, och man får därför bara träff på staden Nora, inte på alla som heter Nora i förnamn. Sökningar i sökmotorer är däremot som regel fritextsökningar, eftersom webbsidor och textdokument inte brukar vara strukturerade – det finns inget enkelt sätt att avgöra ifall Nora syftar på en kvinna eller på en stad, utan det får användaren räkna ut själv. – Se också uppslagning (look‑up).

[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [ändrad 4 september 2018]

Common gateway interface

(CGI) – en funktion som förser webbsidor med information som hämtas från andra program när sidan ska visas. – Webb­sidor som använder CGI är alltså inte färdig­skrivna (statiska), utan varje gång som en besökare hämtar en sådan sida anropar sidan ett separat program (eller flera) som hämtar informa­tion från källor som har definierats tidigare. Det innehåll som visas för be­sökare kan därför förändras från minut till minut. – Det program som hämtar in­forma­tionen och formaterar den för publicering kallas för CGI‑skript. CGI‑skriptet översätter in­forma­tionen till HTML eller XML, så att den ska kunna överföras genom webben. Ett CGI‑skript (se skript) kan också hämta data med ledning av den informa­tion som besökaren lämnar. – CGI‑pro­gram kan vara skrivna i olika program­språk eller skript­språk, men de följer bestämda regler. – Det fungerar på andra hållet också: ett CGI‑skript kan ta emot data som en besökare har lämnat på en webbsida, kon­vertera dem till lämpligt format och lagra dem i en databas eller använda dem som indata i ett program.

[webbpublicering] [ändrad 21 april 2018]