(favicon) – liten ikon, en bokstav hög, som visas till vänster om webbadressen (URL:en) i adressfältet på webbläsare och i bokmärkeslistor (”favoriter”, därav det engelska namnet favicon). Den kan vara en kraftigt förenklad bild, ofta bara en bokstav med anknytning till den webbsida som den hör ihop med. – Sajtikoner kallas också på svenska för urlikoner. Datatermgruppen rekommenderar termerna adressikon eller adressymbol (länk). – Sajtikoner infördes av Microsoft i Internet Explorer under namnet favicons, men nu finns de i alla webbläsare. – Se också X‑Face.
[grafiskt användargränssnitt] [webbläsare] [ändrad 4 september 2018]
försvenskad stavning av site i web site – se webbplats. – Använd den försvenskade stavningen sajt hellre än site, eftersom sajt kan böjas på svenska: en sajt, den sajten, flera sajter, de sajterna. – Se Datatermgruppens rekommendation – länk.
[språktips] [webbsidor] [ändrad 6 november 2019]
– se e-post. – Skriv mejl hellre än engelska mail, eftersom mejl kan böjas och avledas: mejl, mejla, mejlade, ett mejl, det mejlet, flera mejl, de mejlen. – Se Datatermgruppen.
[e-post] [språktips] [ändrad 7 januari 2020]
i e-post: ärende, ämne, rubrik; subject field – ärendefält. – Se Datatermgruppen (länk). – Se också data subject (registrerad).
[e-post] [ändrad 15 maj 2018]
(wild card) – tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i databaser och med sökmotorer på webben. Det finns två vanliga jokertecken:
– Frågetecken brukar stå för exakt ett valfritt tecken, och asterisk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Exempel: h?nd ger träff på hand, hind hund och händ. Men katt* ger träff på ord som katt, Kattegatt, katten, katterna och kattsand. – Läs också om skalmatchning och högertrunkering. – När man söker med så kallade reguljära uttryck använder man andra tecken. – Se också Datatermgruppen (länk).
[sökningar] [ändrad 8 mars 2020]
fil som bifogas e-post eller annat elektroniskt meddelande. – En bilaga kan vara en textfil, en pdf, bild, video, ljud eller något annat digitalt, eventuellt i komprimerad form. Bilagor syns i meddelandet som en ikon eller som en klickbar textrad, och öppnas separat genom att man klickar på ikonen eller textraden. Man kan då också behöva ange vilket program som behövs för att öppna filen. Vissa e‑postprogram visar bilagorna direkt om de är i ett format som programmet känner igen. – Det första programmet för att lägga bilagor till e-post hette uuencode och skrevs 1980 av Mary Ann Horton (maryannhorton.com). – Se också Datatermgruppen (länk). – Bilagor används ofta i spam för spridning av skadeprogram. Man bör därför bara öppna bilagor från avsändare som man känner, och bara om man vet vad bilagorna innehåller. – På engelska: attachment, attached file, enclosure.
[e-post] [ändrad 15 februari 2022]
- – engelska för brödtext;
- – i e-post: texten – det egentliga meddelandet, till skillnad från adress och rubrik. – Se Datatermgruppen (länk).
[e-post] [typografi] [ändrad 19 augusti 2020]
avvecklat varumärke för ett utbud av tjänster från Microsoft. Varumärket (men inte nödvändigtvis tjänsterna) avvecklades under 2012. – De flesta av tjänsterna i Windows Live kördes i webbläsare, men det fanns också tjänster som kördes i installerade program. Windows Live hade tjänster för e‑post, adresser, foton, snabbmeddelanden, lagring av filer på internet och annat. Sökmotorn Bing ingick från början i Windows Live under namnet Windows Live Search. – Windows Live startades 2005, och tog då över många tjänster som tidigare hade ingått i MSN. I maj 2012 meddelade Microsoft att varumärket Windows Live ska avvecklas. Tjänsterna skulle finnas kvar, men de kopplades (då) till Windows 8 och Microsoft-konto (Microsoft Account).
[nerlagt] [webbtjänster] [ändrad 2 februari 2023]
proxyserver, mellanserver – server som förmedlar meddelanden och anrop riktade till andra datorer (servrar). – Proxyservrar används för flera ändamål:
- – för att minska belastningen på nätet eller på servrarna (se också spegelsajt;
- – för att höja säkerheten (proxyservern fungerar ungefär som en brandvägg);
- – för att granska och filtrera trafiken;
- – för att kryptera utgående trafik och göra användarna anonyma (se anonymitetsserver).
– Proxyservrar delas in i:
- – transparenta (genomsiktliga, osynliga – användarna märker inte att de finns, eftersom de transparenta proxyservrarna inte påverkar innehållet i trafiken) och:
- – icke-transparenta (de märks genom att de tillför, bearbetar eller tar bort information).
– Proxyservrar är ett normalt inslag i nätverk, men det förekommer också att proxyservrar installeras i smyg som ett sätt att begå dataintrång eller sabotage. – Normalt används en proxy för utgående trafik, alltså för en grupp användares kommunikation med internet. En reverse proxy tar emot ingående trafik, alltså all trafik till en viss webbserver. Syftet är då att minska eller fördela belastningen eller att försvåra angrepp. – Proxyservrar lagrar ibland kopior av ofta efterfrågad information. De kan då leverera denna direkt till klienterna utan att belasta den egentliga webbservern. – Ordet: Proxy betyder ställföreträdare, ombud – det är inte en kortform av proximity (närhet). – I andra sammanhang kan proxy betyda ombud, ställföreträdare (syftande på människor) eller fullmakt. – Se också Datatermgruppen (länk) och Wikipedia.
[it-säkerhet] [nätverk] [ändrad 17 oktober 2019]