exaflood

eller exa-tsunami – tänkt kommande flodvåg av bandbredds‑krävande filer, till exempel filmer, som kommer att överbelasta internet. – Benämningen syftar på exa som i exabyte – tusen miljoner gigabyte. Läs också om exascale. – Uttrycket exaflood infördes 2007 av Bret Swanson (bretswanson.com) i en debattartikel i Wall Street Journal, se länk (kräver konto). Idén avfärdades senare som grundlös av Andrew Odlyzko, klicka här.

[framtidsvisioner] [internet] [telekom] [ändrad 18 mars 2023]

lambda

– grekisk bokstav som motsvarar L. Den ser ut så här: λ:

  1. – internationellt tecken för våglängd;
  2. – en våglängd i ett optiskt fibernät;
  3. – kortform för lambdaväxel, en an­ord­ning som se­pa­re­rar de olika våglängder­na i en optisk fiber och vidare­be­ford­rar dem i flera olika fibrer;
  4. – lambdarouter – tar emot signaler från enstaka våg­längder i optisk datakommunikation och skickar dem vidare till destina­tion­en som en kombi­ne­rad signal i en annan fiber. Att ”ha en lambda” är att ha optisk direktanslut­ning till inter­net;
  5. – se också LaMDA.

[jargong] [optisk dataöverföring] [tecken] [ändrad 23 juli 2022]

Fibre channel

en teknik för snabb dataöverföring mellan datalagringssystem och servrar. – Fibre channel kan köras i optisk fiber (därav namnet) eller i kopparkabel, och fungerar på avstånd på upp till tio kilometer. Det introducerades 1988 som ett snabbare alternativ till SCSI. (Se också Ficon.) Det används och vidareutvecklas fortfarande (2021). – Fibre channel är i första hand avsett för dataöverföring mellan servrar och större datalagringssystem, medan ATA och dess efterföljare är avsedda för anslutning av hårddisk direkt till persondator. – Observera att den brittiska stavningen Fibre channel används även i USA. – Läs mer på branschorganisationen FCIA:s webbplats fibrechannel.org.

[datalagring] [optisk dataöverföring] [sammankoppling] [ändrad 14 november 2021]

eller-förval

(default to OR) – om sökningar: det att sök­ningar med två eller flera ord antas inne­hålla villkoret OR (se in­klu­siv dis­junk­tion). – Exempel: skriver man hund katt i sök­fältet tolkas det som hund ELLER katt. Det innebär att man får träff på do­ku­ment som inne­håller (1) ordet hund, men inte katt, (2) ordet katt, men inte hund, och på (3) do­ku­ment med båda orden. Det brukar ge många fler träffar än alternativet, och‑förval, som ofta används i sökmotorer. Eller‑förval är van­lig­are i sökningar i do­ku­ment, till exempel i Adobe Reader.

[logik] [sökningar] [sökmotorer] [ändrad 14 augusti 2018]

Wikiplays

en avvecklad tjänst som visade artiklar från Wikipedia som bildspel. – Text från Wikipedia lästes upp med talsyntes samtidigt som bilder från samma artikel visades. Tjänsten hade ingen officiell koppling till Wikipedia. Den startade i oktober 2012, men är nu nerlagd. – Sajten wikiplays.org är stängd.

[ljud och bild] [nerlagt] [wiki] [ändrad 3 november 2017]

Abone

  1. – Active network backbone – ett sedan länge avslutat försök med ett extremt ”dumt” nät där meddelandena själva innehöll de program och data som behövdes för att de skulle nå sitt mål. Principen kallas för aktivt nät (active network eller active networking). Projektet lades ner runt år 2000. – Projektet (klicka här) finansierades av amerikanska krigsmaktens forskningsinstitut DARPA och drevs av det privata forskningsinstitutet SRI International (länk) i samarbete med University of Southern California;
  2. – ett stam­nät för internet­kommu­nika­tion i östra och södra Asien.

[avslutat] [experimentell teknik] [nätverk] [ändrad 14 november 2012]

spatial stream

eller spatial multiplex, på svenska spatiell ström, spatiell multiplex eller rymdmultiplex – användning av rumsliga skillnader för att separera trådlösa signaler. – Flera dataflöden sänds samtidigt på samma frekvens från sändare till mottagare. Enda skillnaden är att dataflödena sänds från olika antenner, ofta bara några centimeter från varandra. Mottagaren bör ha motsvarande uppsättning antenner. Avståndet mellan antennerna gör att det uppstår små skillnader i signalstyrka och ankomsttid, beroende på avstånd, hinder och att signalen studsar mot väggar. De skillnaderna används av ett program hos mottagaren för att separera dataflödena. – Principen används i wi‑fi‑utrustning med tekniken MIMO och utvecklades först på Bell Labs under namnet Blast.

[trådlöst] [ändrad 28 november 2018]

resolver

(DNS resolver) – på svenska resolver eller upp­slag­nings­tjänst – funktion i inter­nets namn­system DNS som anropar DNS‑servrar för att få reda på vilken IP‑adress (en siffer­serie) som mot­svarar ett domän­namn (som idg.se).  (Det är IP‑adressen som behövs för att leda trafiken.) – Se också rekursiv resolver.

[domäner] [ändrad 14 september 2018]

rekursiv resolver

en resolver som frågar namn­servrar om IP‑adresser tills den får svar från någon av namn­servrarna. Det gäller alltså att hitta den IP‑adress som motsvarar en webbadress (URL) som någon användare eller funktion vill komma till. (Se rekursiv.) – Normalt bör en rekursiv resolver bara hantera förfrågningar från användare i det egna nätverket. Men en öppen rekursiv resolver tar emot förfrågningar från hela världen. Detta kan missbrukas för överbelastningsattacker, se DNS amplification. Det rekommenderas därför att öppna re­kursiva resolvrar ställs om till slutna. – Se artikel på Internetstiftelsens webbsidor (länk).

[internet] [ändrad 26 februari 2019]