Ord och uttryck i it-branschen
forcering av krypterat meddelande genom att man systematiskt prövar alla tänkbara nycklar. Även: försök att logga in på ett konto genom att pröva alla tänkbara teckenkombinationer som lösenord. – Uttömmande attack kallas också för: uttömmande prövning och uttömmande sökning; på engelska: brute force attack, exhaustive attack, exhaustive search, exhaustive key search. – Jämför med ordlisteattack.
[kryptering] [lösenord] [ändrad 4 oktober 2018]
autentisering (identitetskontroll) med krav på två av flera former av information som styrker uppgiven identitet. – Man kan till exempel ha lösenord, smartkort och biometrisk autentisering att välja mellan; två måste användas. Används enbart två former av information, som båda är obligatoriska, talar man också om tvåfaktorsautentisering. – Vanliga metoder för autentisering är stående lösenord, engångslösenord, kort av olika slag, dosor, mobiltelefoner (som i Mobilt Bank‑ID) och biometrisk identifiering. Man talar om något man har (besittningsfaktor), något man vet (kunskapsfaktor) och något man är (biometri, till exempel fingeravtryck). Flerfaktorsautentisering kallas också för stark autentisering eller multifaktorsautentisering. – På engelska: multi‑factor authentication.
[identifiering] [ändrad 3 februari 2022]
Services provisioning markup language – språk för beskrivning och hantering av informationsförsörjning i företag och myndigheter. SPML ska ge möjlighet att automatiskt ange vilka användare eller datorer som ska ha åtkomst till viss elektronisk information och att ändra och återkalla sådana rättigheter. Detta ska kunna göras med ett enda SPML-meddelande, även om det gäller många informationskällor. SPML bygger på XML och lanserades 2003. –SPML har utvecklats inom Oasis, läs mer här.
[förkortningar på S] [xml] [åtkomst] [ändrad 21 juni 2017]
security assertion markup language – ett XML-baserat språk för hantering av samlad inloggning – vilket innebär att användaren bara ska behöva logga in en gång per arbetspass för att komma in på flera webbplatser eller på flera lösenords-skyddade program eller databaser. SAML har tre delar: autentisering, attribut (information om användaren) och behörighet. – Läs mer här. – Jämför med OpenID.
[förkortningar på S] [inloggning] [xml] [ändrad 1 november 2017]
(authentication) – kontroll av äkthet:
– Ordet stavas ibland med c: autenticering
[identifiering] [ändrad 14 augusti 2021] .
(pseudonymity) – det att man uppträder under pseudonym. Detta till skillnad från anonymitet, vilket strikt talat innebär att man inte uppger något namn alls. Man kan använda uttrycket att vara pseudonym. Den som är pseudonym döljer sitt riktiga namn, men har ändå en identitet i ett forum eller annat sammanhang. Hon kan alltså göra många inlägg som kopplas till samma avsändare. Pseudonymitet är också något annat än att uppträda under signatur – en signatur används inte för att dölja personens faktiska identitet. – Jämför med pseudoanonymitet.
[dold identitet] [pseudonymer] [ändrad 16 augusti 2017]
lösenord som används bara en gång. – Engångslösenord används när man loggar in på webbaserade tjänster med krav på hög säkerhet, till exempel bankers webbsidor. Eftersom lösenordet kan användas bara en gång är det oanvändbart för utomstående som uppfångar det. – Problemet är hur användaren ska veta vilket lösenord hon ska använda när det ändras från gång till gång. En lösning är att engångslösenord räknas fram av en speciell dosa som användaren har och som är unik – den har ett lagrat värde som bara finns i just den dosan och hos den tjänst som har lämnat ut dosan. Webbsidan för inloggning visar ett slumpmässigt valt tal för användaren, som matar in det i dosan. Dosan utför sedan en matematisk operation på talet och visar resultatet, som användaren matar in på webbsidan. Webbtjänsten har tillgång till samma matematiska funktion och samma lagrade värde som dosan har och kan därför kontrollera att engångslösenordet är korrekt. – Det finns också metoder där avsändare och mottagare räknar ut lösenordet oberoende av varandra, till exempel med utgångspunkt från klockslaget – se tidsbaserade engångslösenord. – Det finns också engångslösenord där avsändare och mottagare har varsitt exemplar av en lista med lösenord (engångskrypto). Lösenorden används en efter en, och blir oanvändbara efter användning. Detta anses vara en osäker metod. – Engångslösenord används oftast tillsammans med ett stående lösenord eller andra former av autentisering. Det räknas då som flerfaktorsautentisering eller tvåfaktorsautentisering. – På engelska: one‑time password, förkortat OTP. Kallas också för one-time code, OTC – men ett lösenord är ingen kod, utan en nyckel. – Läs också om engångskrypto (one‑time pad, på svenska också blankettchiffer).
[lösenord] [ändrad 19 september 2021]
om federerad inloggning: meddelande från en tjänst (A) till en annan (B) om att en användare är korrekt inloggad på (A). Användaren blir då insläppt på den andra tjänsten (B) utan att behöva ange lösenord. Meddelandet skickas av (A) på begäran av den andra tjänsten (B) när användaren vill logga in där, och har angett sitt användarnamn. Poängen med att använda en biljett i stället för att helt enkelt skicka över användarens lösenord är att lösenordet då inte kan uppsnappas på vägen. Biljetten förändras för varje gång. – På engelska: ticket.
[inloggning] [ändrad 11 oktober 2018]
användning av en annan persons identitetsuppgifter på ett sätt som medför skada eller olägenhet för den drabbade. – Detta är förbjudet i svensk lag sedan den 1 juli 2016. – Den statliga Egendomsskyddsutredningen föreslog 2013 att det skulle kriminaliseras (SOU 2013:85), se denna länk, där det kallas för identitetsintrång. Regeringen lade sedan fram ett förslag till Lagrådet (lagradet.se) i februari 2016, då med benämningen olaga identitetsanvändning. Förslaget röstades igenom i riksdagen och blev lag den 1 juli 2016, se denna länk, (kapitel 4, paragraf 6b). – Brottsliga handlingar som görs med stulen identitet var givetvis brottsliga redan tidigare, men nu är alltså identitetsintrånget som sådant också ett brott. Det kallas också för id‑stöld, id‑kapning, identitetsstöld och identitetskapning, på engelska: identity theft, identity fraud eller identity usurpation. Lagen gäller däremot inte när en person skaffar sig flera identiteter som inte är stulna, utan knutna till hennes egen fysiska person. – Förslaget i Egendomsskyddsutredningen blev kritiserat för att det bara tog upp bedrägerier, men inte när identitetsintrång används för nätmobbning, förföljelser och andra trakasserier. I regeringens förslag till Lagrådet räknades därför olaga identitetsanvändning som en form av olaga förföljelse. – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ett test för risken att råka ut för id‑kapning på idkapning.msb.se. – Se också impostering och läs om Samverkan mot id‑intrång (SMID).
– Amerikanska Identity theft resource center (länk) skiljer mellan fem typer av identitetsstöld:
[identifiering] [it-relaterad brottslighet] [lagar] [personlig integritet] [ändrad 21 november 2018]
tjänst eller nätverk som en användare har tillgång till utan att hon behöver logga in, förutsatt att hon redan är inloggad på en annan tjänst som samarbetar med den andra. – Den tjänst som användaren redan är inloggad på skickar ett intyg (en biljett) till den tjänst som hon önskar logga in på. Om biljetten är giltig loggas hon in utan att behöva ange användarnamn och lösenord eller annan form av autentisering. Observera att biljetten inte innehåller lösenord eller annan information som används vid vanlig autentisering. På engelska: relying party, förkortat RP. – Se också gemensam inloggning, identitetsfederation, identitetsintygare och samordnad identitetshantering.
[lösenord] [ändrad 15 oktober 2018]