Kategori: juridiska lagar

Cybersecurity information sharing act

(CISA) – en amerikansk lag som ger företag och organisationer rätt att överlämna infor­ma­tion om sina kunder till myndigheterna. – Detta motive­ras med att man därigenom ska kunna förebygga och bekämpa dataintrång och andra hot mot it‑säkerhet. Företag som upp­täcker sådana hot ska kunna be myndigheter om hjälp. Men lagen har mötts av hård kritik eftersom den hotar använd­arnas integritet. Lagen kringgår nämligen kravet på att sådan information bara får lämnas ut efter domstols­beslut. CISA röstades igenom i USA:s kongress i oktober 2015. – Lagtexten finns på denna länk.

[lagar] [personlig integritet] [ändrad 28 april 2018]

drönare

Multikopter. Källa: Wikimedia.

(drone) – datorstyrt obemannat flygplan. – Bestyckade drönare har använts av USA för krigföring i Pakistan och Afghanistan, men det finns också drönare för fredliga ändamål, lek och hobby. – Skillnaden mellan modellflygplan och drönare för hobbyändamål är oskarp. Allmänt kan man säga att ett klassiskt modellflygplan är helt och hållet radiostyrt av en fjärrpilot på marken. En drönare har däremot ett inbyggt styr­system med datorer. Drönare kan därför till exempel hålla sig flygande, hålla kursen och ändra kurs utan mänsklig manövrering när den väl har ställts in. Autonoma drönare kan utföra uppgifter självständ­igt, till exempel inspektera byggnader utan att dess rörelser styrs av en operatör. – Transportstyrelsen gör ingen skillnad mellan radiostyrda modellflygplan och drönare så länge som drönarna flyger enbart inom synhåll från operatör (se denna länk). – Drönare kallas på engelska också för unmanned aerial vehicles, förkortat UAV, small unmanned aerial vehicles, SUAV, militärt för unmanned combat aerial vehicles, UCAV, unpiloted aircraft systems eller unmanned aerial systems, UAS, och remote piloted air­craft systems, RPAS. – En vanlig typ av leksaksdrönare är multikopter, ett slags helikopter med fyra eller fler rotorer. – Även obemannade ubåtar kallas för drönare / drones, på engelska också unmanned underwater vehicles, UUV. – Juridiskt: I Sverige måste man ha tillstånd från Transportstyrelsen för att flyga drönare som väger mer än 7 kg, och för att flyga drönare i närheten av en flygplats krävs ytterligare ett tillstånd (länk). – Se också counter unmanned aerial systems (CUAS). – I USA beslöt FAA (≈luftfartsverket) 2015 att det krävs särskild licens för den som styr en drönare, och att operatören måste ha drönaren inom synhåll (se FAA:s webbsidor). I Australien, USA och Finland har Alphabets dotterbolag Wing (wing.com) sedan 2021 framgångsrikt levererat mat till kunder med drönare  – Fotografering med drönare föll fram till den 1 augusti 2017 i Sverige under Kamerabevakningslagen. Från den 1 augusti 2017 gällde i stället, för privatpersoner och företag, Personuppgiftslagen† (PuL); sedan den 25 maj 2018 gäller i stället EU:s dataskyddsförordning. EU:s organ för flygsäkerhet, EASA (easa.europa.eu), antog i juni 2019 bestämmelser om drönare (länk). De ska tillämpas med början den 1 januari 2021 – se Transportstyrelsens webbsidor (en bit ner). – IDG:s artiklar om drönare, se denna länk.

[drönare] [flyg] [hobby] [lagar] [ändrad 2 mars 2022]

Rule 37(f)

en regel i den amerikanska rätte­gångs­ordningen för civil­mål: företag som har för­lorat ar­kiv­e­ra­de data får inte straffas för det om för­lusten beror på tekniskt fel. Regeln gäller när en domstol har ålagt ett företag eller en organisa­tion att lägga fram in­for­ma­tion från it‑sys­temet som bevis­ma­te­rial i civil­mål (se discovery). Normalt gäller i USA prin­cipen att allt ska sparas. (Se Sarbanes‑Oxley.)

[fel] [lagar] [ändrad 26 april 2020]

falsk nummerpresentation

(caller ID spoofing, call laundering) – visning av ett annat telefonnummer i nummerpresenta­tion än det som samtalet kommer ifrån (B‑numret). – I USA kan man i princip välja vilket nummer man vill för falsk nummerpresen­ta­tion, även nummer som tillhör någon annan, ovetande abonnent. Syftet kan vara kriminellt (till exempel vid stalkning) eller på annat sätt bedrägligt (försäljare), men det kan också finnas legitima skäl att göra så. Det finns flera sätt att förfalska det uppringande numret (eller namnet). Ett är att använda program som är tillgängliga på internet, ett annat är att anlita företag som erbjuder tjänsten. (Se spoof card.) – I USA är användning av falsk nummerpresentation inte i sig olagligt (till exempel om man använder det för att skoja med en vän), men det är straffbart om det används för bedrägeri eller för att ställa till skada. – Se lagen Truth in caller ID (länk). – Falsk nummerpresentation förekommer i Sverige. Det är relativt enkelt att genomföra om samtalet kommer från IP-telefoni.

[it-relaterad brottslighet] [it-säkerhet] [lagar] [telefoni] [ändrad 21 oktober 2021]

betaltjänstlagen

lag om betaltjänster (2010:751) – en svensk lag som reglerar bankers, kortföretags och andra betalningsförmedlares skyldigheter. – Lagen säger bland annat att be­talningar får ta högst en eller två bankdagar. Den förbjuder avgifter på betalningar med kort, och reglerar ansvaret för transaktioner som inte fullföljs. Kundens eget an­svar för ekonomiska förluster på grund av stöld av kontokort eller lik­nande begränsas, men kunden är också enligt lagen skyldig att underrätta betalningsförmedlaren när hon upptäcker obehöriga betalningar. – Lagen, som infördes 2010, är den svenska tillämpningen av EU:s betaltjänstdirektiv, PSD 2 som är till för att införa enhetliga regler i Europa för betaltjänster. – Lagtexten finns här. – Ett tillägg till lagen infördes den 1 juli 2020 för att skydda kunder från att ta lån oavsiktligt: i den lista över betalningssätt som betaltjänstföretaget visar för kunden när hon köper något på internet ska direktbetalning från bankkonto stå först. – Se riksdagens webbsidor.

[betalningar] [lagar] [ändrad 1 juli 2020]

Regulation of investigatory powers act

en brittisk lag som ger polisen rätt att begära över­vakning, avläsning och avlyssning av elektronisk kommunikation. Lagen infördes år 2000. Förkortas RIPA. – Lagtexten finns på denna länk. – Läs också om den mer genomgripande Investigatory powers act från 2016. – Läs också om ACTA, Datalagringsdirektivet, FRA-lagen, Gallorapporten, Hadopi, Indect, IPRED, Polismetodutredningen, Stockholmsprogrammet och Telekompaketet.

[avlyssning] [lagar] [övervakning] [ändrad 21 april 2020]

chilling effect

avskräckande inverkan – det att människor avskräcks från att utöva sina lagliga rättig­heter, till exempel yttrandefrihet. – Det som avskräcker kan till exempel vara risken att bli stämd, avskedad eller att bli åsiktsregistrerad. (Hot om stämning kan vara avskräckande för att rättegångar tar tid, kostar pengar eller ger oönskad publicitet, även om man vet att man blir friad till sist – se SLAPP.) – Chilling effect är en juridisk term i USA och Kanada. Det kan användas som juridiskt argument för att stoppa åtgärder som annars skulle ha stöd i lagen. Chilling effect i juridisk bemärkelse används inte om sådant som i största allmänhet kan verka avskräckande, som oro för att bli ogillad eller bli hotad med våld för att man gör något som är tillåtet. Det syftar främst på administrativa och juridiska be­stämmelser och åtgärder. – Uttrycket chilling effect används också mer allmänt i betydelsen nedkylande effekt, som i att ”räntehöjningen har en nedkylande effekt på fastighetsmarknaden”.

[juridik] [yttrandefrihet] [ändrad 18 juni 2019]