RS/6000

IBM:s serie av Unix-datorer, inklusive super­datorn RS/6000 SP. – RS/6000 tillverkades under det namnet under 1990-talet. I slutet av 1990-talet bytte produktlinjen namn till pSeries, och år 2000 bytte den namn till System p, som i sin tur 2008 slogs ihop med dåvarande System i† under det gemensamma namnet IBM Power Systems.

[namnbyte] [unix] [ändrad 8 oktober 2020]

MVS

Multiple virtual storage – ett av flera namn på operativsystemet till IBM:s stordatorer under årens lopp. – MVS har en historia som sträcker sig tillbaka till 1964, då före­gångaren OS/360 lanserades. Namnet MVS användes från 1974 till 1995, då MVS bytte namn till OS/390†. År 2000 bytte det namn till z/OS. Namnbytena sammanföll givetvis med förändringar, kopplade till utvecklingen av hårdvaran, som numera kallas för stordatorservrar (mainframe servers).

[förkortningar på M] [namnbyte] [operativsystem] [stordatorer] [ändrad 19 januari 2023]

Digipass

en liten dosa som räknar fram engångslösenord för inloggning på webbsidor för banker och andra organisationer. Lösenorden är bara användbara i någon minut. En del dosor har en liten knappsats där användaren först matar in en sifferserie som visas på bankens eller företagets webbsida, varpå dosan räknar fram en svarskod. (Metoden är ett exempel på challenge‑response.) – Varje dosa är knuten till en bestämd användare. Använder man någon annans dosa blir det fel kod. – Digipass är varumärke för produkter från det amerikanska företaget Vasco, sedan 2018 OneSpan (onespan.com).

[lösenord] [namnbyte] [ändrad 19 december 2019]

Proton

företaget som tillhandahåller den krypterade e-posttjänsten Proton Mail och andra tjänster som skyddar privata data och privat kommunikation. – Proton startades 2014 under namnet Protonmail av en grupp forskare på det europeiska kärnforskningsinstitutet CERN i Genève. 2022 bytte företaget namn till Proton AG (proton.me) och Protonmail blev Proton Mail. –  Det som då hette Protonmail, och som är gratis, räknades 2017 som världens mest använda krypterade e‑posttjänst. – Tjänsten är utformad så att mejlen ska vara omöjliga att läsa för utomstående. De lagras i krypterad form på Proton Mails servrar. Användarna har två lösenord: ett för att logga in på tjänsten, ett annat för att dekryptera sina mejl. – Företaget stöder sig på Schweiz stränga lagar för skydd av privatlivet. – Under 2016 ansåg Protonmail att Google manipulerade sökresultaten i sin sökmotor så att besökarna inte längre kunde hitta Protonmail när de sökte på uttryck som ”encrypted email” och ”secure email”. Google svarade att det berodde på ett tekniskt fel, och Protonmail återfick senare sin tidigare höga rankning. (Se inlägg på Protonmails blogg.) – I januari 2017 införde Protonmail möjligheten att nå Protonmails servrar genom Tor‑nätverket. Det gjordes för att motverka blockering av Protonmail, vilket en del diktaturer har infört. (Turkiet blockerade Protonmail i mars 2018.) Den som övervakar en persons internetkommunikation kan inte (i varje fall inte på något enkelt sätt) se att den övervakade besöker Protonmails Torserver. (Mer om detta på Protonmails webbsidor.) – Proton tillhandahåller, förutom e-post, även en VPN-tjänst, en kalender och en lagringstjänst. – Läs också om Dark mail, Lavabit†, Silent circle och Tutanota.

[e-post] [kryptering] [namnbyte] [skyddad kommunikation] [ändrad 6 juni 2022]