(pseudonymity) – det att man uppträder under pseudonym. Detta till skillnad från anonymitet, vilket strikt talat innebär att man inte uppger något namn alls. Man kan använda uttrycket att vara pseudonym. Den som är pseudonym döljer sitt riktiga namn, men har ändå en identitet i ett forum eller annat sammanhang. Hon kan alltså göra många inlägg som kopplas till samma avsändare. Pseudonymitet är också något annat än att uppträda under signatur – en signatur används inte för att dölja personens faktiska identitet. – Jämför med pseudoanonymitet.
(1868—1944) – belgisk fredsaktivist, känd för att ha föregripit World wide web med sin ”hyperdokumentation”. – Paul Otlet grundade 1895Internationella bibliografiska institutet i Bryssel med målet att samla och katalogisera all världens kunskap. Som mest hade institutet 16 miljoner registerkort. – Otlet förutsåg ”elektroniska teleskop” som skulle ge människor i hela världen tillgång till kunskaperna på institutet. Men kortsamlingen förstördes till stor del under andra världskriget. – Otlets idéer föregrep Vannevar Bushs†Memex. – Paul Otlet var i många år bortglömd, men 2014 skildrades hans projekt i bokenCataloging the world(länk) av Alex Wright. – Se också artikel i Expressen av Per Wirtén(länk).
Charles Babbage. Del av målning från 1845 av Samuel Lawrence.
engelsk matematiker och uppfinnare (1791—1871), den första som konstruerade en dator, den mekaniska analysmaskinen, som dock aldrig blev färdig. – Före analysmaskinen hade Babbage konstruerat en avancerad räknemaskin, differensmaskinen, för att räkna ut och trycka matematiska tabeller automatiskt. Den påbörjades med stöd av brittiska staten, men blev heller aldrig klar. – Misslyckandet förklaras numera dels med att Babbage hela tiden ändrade ritningarna, dels med motstånd och ointresse bland inflytelserika personer. Däremot är det numera uppenbart (det har tidigare betvivlats) att det hade gått att bygga Babbages maskiner med 1800‑talets teknik: ett fungerande exemplar av Babbages differensmaskin byggdes 1992 med 1800‑talsmetoder till 200‑årsminnet av hans födelse. Babbages konstruktion var mycket komplicerad, men också häpnadsväckande genomtänkt. – Enklare, men fungerande differensmaskiner byggdes på 1800‑talet av svenskarna Georg och Edvard Scheutz† samt av Martin Wiberg†. Någon analysmaskin har aldrig byggts. – Under några år samarbetade Babbage med Ada Lovelace† om att skriva program (calculus plans) för analysmaskinen. – Charles Babbage var 1828—1839 professor i matematik i Cambridge – han hade samma professur som tidigare Isaac Newton och senare Stephen Hawking. Han var välbeställd och finansierade huvuddelen av sin forskning med egna pengar. – Babbages bok On the economy of machinery and manufactures(länk) från 1832 räknas som epokgörande: det var den första boken om nationalekonomi som räknade industri (inte bara jordbruk) som värdeskapande. – Babbages dödsruna från 1871 från The Guardian.
Richard Stallman på KTH i Stockholm i januari 2016. Foto: Lars Danielsson
(1953) – amerikansk programmerare och aktivist för fri mjukvara och frihet på internet. – Stallman är initiativtagare till operativsystemet GNU och grundare av stiftelsen Free software foundation(FSF). – Richard Stallman har fått flera utmärkelser och hedersdoktorat, bland annat Grace Murray Hopper Award (se länk) 1990, 1996 ett hedersdoktorat vid KTH (se länk) och 1998EFF:s pris Pioneer Award (se länk). – Stallman avgick från FSF:s styrelse i september 2019 efter att bland annat ha gjort kontroversiella uttalanden om de sexuella övergreppen i Jeffrey Epstein-skandalen (se Wikipedia). I mars 2021 återinträdde han i FSF:s styrelse. Det ledde till att Red Hat drog tillbaka sitt stöd till FSF och flera andra företag hotar att göra det. – Richard Stallmans webbsida finns på stallman.org. – IDG:s artiklar om Richard Stallman: länk.
påhittat namn som används för att dölja en persons riktiga namn och identitet. – Andra människor vet ofta att namnet är en pseudonym, men det är inte meningen att de ska veta vem som står bakom den. – Jämför med en signatur, som inte används för att dölja ägarens riktiga identitet. – Pseudonym kan också användas som adjektiv: att vara pseudonym – att uppträda under ett antaget namn för att dölja sin riktiga identitet. – Se också pseudonymisering, pseudonymitet och pseudoanonymitet. – Motsatsen till pseudonym, alltså en persons riktiga namn, kallas på engelska för autonym. Ordet tycks inte förekomma på svenska, men både stavning och uttal skulle passa bra.
(1944) – amerikansk krypteringsexpert. – Diffie lanserade 1976 idén om asymmetrisk kryptering i uppsatsen ”New directions in cryptography”(länk), som han skrev tillsammans med Martin Hellman. De utvecklade också protokollet Diffie–Hellman för asymmetrisk kryptering. – Diffie var mellan 1991 och 2009 säkerhetsdirektör på Sun†. Han var 2010—2012 ansvarig för informationssäkerhet och kryptografi på ICANN. Numera pensionerad. – Whitfield Diffie mottog 1994EFF:s pris Pioneer Award (se länk). Diffie och Hellman fick 2015 års Turingpris(länk).
(1918—1988) – amerikansk fysiker och Nobelpristagare (länk). – Feynman var en av världens ledande forskare inom kvantfysik och partikelfysik. Han var också känd för sin förmåga att förklara grundläggande begrepp på ett enkelt och intresseväckande sätt. En av hans sista insatser var klarläggandet av orsaken till att rymdfärjan Challenger exploderade 1986 – det berodde på att en o‑ring inte tålde nedkylning. – Inom datorteknik är Feynman känd bland annat för att han var en av de första som förutsåg kvantdatorer. Han arbetade på 1980‑talet med utveckling av massivt parallella datorer. Under 1980‑talet samarbetade han också med Stephen Wolfram. – Feynmans föreläsningar om datorteknik har getts ut under namnet Feynman lectures on computation (utgiven år 2000). Han beskriver där de grundläggande operationerna i datorteknik. – Feynman tycks ha ansträngt sig för att framstå som excentrisk. En av hans många böcker heter What do you care what other people think?.
(