Trisquel

Blå triskele bestående av tre sammanfogade spiraler.
En triskele – symbolen för Trisquel. (Annars är en triskele ofta sammansatt av tre människoben.)

ett utförande av GNU/Linux med enbart fri mjukvara. Det är baserat på Ubuntu. – Trisquel har funnits sedan 2004, och utvecklades vid universitetet i Vigo (uvigo.gal) i Galicien i Spanien. Det är det operativsystem som Richard Stallman använder (se länk, från 2015). – Namnet: Trisquel är spanska för triskele, ett motiv som ofta används som kännemärke för keltiska nationer (till vilka Galicien räknar sig). – Se trisquel.info.

[fri mjukvara] [linux] [3 augusti 2018]

Jargon file

Eric Raymonds utgåva tryckt år 2000.

The Jargon file –– amerikansk ordlista med it‑jargong. Den påbörjades 1975 av Raphael FinkelStanford-universitetet. Andra tog över 1976, och ord­listan fanns därefter i två exemplar, ett på Stanford och ett på MIT. Richard Stallman bidrog flitigt. –– Delar av The Jargon file publicerades 1981 i en tidskrift som gavs ut av Stewart Brand. 1983 kom ordlistan i tryck som The hacker’’s dictionary. Sedan hände inget på sju år. 1990 gjordes en omarbetning, och ord­listan sköttes där­efter främst av Eric Raymond. En ny utgåva av boken, The new hacker’’s dictionary, kom ut i tryck 1991. Den senaste utgåvan av The jargon file i Eric Raymonds ver­sion kom ut 2004. Det finns kopior av den, liksom av äldre versioner, på flera ställen på inter­net. De äldsta utgåvorna har jargong från användare av mini­­datorer som PDP‑11. En del av de orden saknas i senare utgåvor: i stället har det till­­kommit ord från Unix- och persondatorvärlden.– – Versionen från 1981: länk.– – Versionen från 1991: länk. – Versionen från 2004: länk.

[it-historia] [jargong] [ändrad 18 november 2017]

fri mjukvara

(free software, på svenska också fri programvara) – datorprogram som innehavaren har full frihet att köra, under­söka, ändra och sprida till andra, med eller utan ändringar. Detta kallas de fyra fri­heterna. – En vanlig formulering är att free i free software står för free som i free speech – inte för free (gratis) som i free beer. Fri mjuk­vara be­höver nämligen inte vara gratis: man får ta betalt, men alla nya an­vändare måste få samma fri­heter och skyldigheter som tidigare användare. – Obligatoriska licens‑bestämmelser gör att fri mjuk­vara aldrig ska kunna bli något annat än fri mjuk­vara. Programlicensen (se GPL) för­bjuder användaren att be­gränsa friheterna om hon sprider pro­grammet till andra, men tillåter henne för övrigt att göra vad hon vill med pro­grammet. (Observera att det inte är något krav att man faktiskt sprider programmet vidare.) – En av­siktlig kon­sekvens av licensen är att om man in­för­livar program­kod från fri mjuk­vara i ett annat program så blir det pro­grammet därmed också fri mjuk­vara. Fri mjuk­vara sägs därför vara ”smitt­sam”. – Fri mjuk­vara för­ut­sätter öppen källkod, men ställer också krav på frihet att ändra och sprida pro­grammen. – Fri mjuk­vara är en filo­sofi, ut­vecklad av pro­grammeraren Richard Stallman, som anser att alla dator­program bör vara fri mjukvara. Program­före­tagen ska, enligt honom, inte kunna in­skränka användarnas rätt att göra vad de vill med programmen. För att ut­veckla och sprida fri mjuk­vara har Stall­man startat stiftelsen Free soft­ware foundation (FSF) och ut­vecklat operativsystemet GNU. – Öppen käll­kod är en aspekt av fri mjuk­vara, men alla pro­gram med öppen källkod uppfyller inte kraven på fri mjuk­vara. – Läs också om fri och öppen käll­kod. – Observera att free soft­ware inte är samma sak som freeware (gratis­program).

[fri mjukvara] [upphovsrätt] [ändrad 5 april 2018]

GNU

Unixkompatibelt operativ­system som ut­­veck­­las och sprids som fri mjukvara. –– GNU ut­veck­las i komponenter och används vanligen med Linux som kärna, efter­som den kärna som utvecklas inom GNU‑pro­­jektet, GNU Hurd, fort­­farande har brister. (Linux är i prak­­tiken en kom­bi­­na­­tion av GNU och Linux och kallas, särskilt i GNU‑kretsar, därför ofta för GNU/Linux.) GNU fungerar som Unix, men innehåller ingen kod från den offi­­ci­­ella Unixversio­nen (se Single Unix Specifi­ca­tion) eller från BSD.– –– GNU‑projektet, som också ut­­veck­­lar andra pro­gram, startades 1984 av Richard Stall­­man. – GNU‑projektet och alla som deltar fick 2001 utmärkelsen Usenix lifetime achieve­ment award (se länk, en bit ner på sidan). –– Förkortningen GNU påstås stå för ”GNU is not Unix”, en så kallad rekur­siv förkortning. –– Läs mer på gnu.org.

[fri mjukvara] [gnu] [unix] [ändrad 8 september 2017]

Stallman, Richard

Richard Stallman
Richard Stallman på KTH i Stockholm i januari 2016. Foto: Lars Danielsson

(1953) – amerikansk programmerare och aktivist för fri mjuk­vara och frihet på internet. – Stall­man är initia­tiv­tagare till operativ­systemet GNU och grundare av stiftelsen Free soft­ware foundation (FSF). – Richard Stall­man har fått flera utmärkelser och hedersdoktorat, bland annat Grace Murray Hopper Award (se länk) 1990, 1996 ett hedersdoktorat vid KTH (se länk) och 1998 EFF:s pris Pioneer Award (se länk). – Hans webb­sida finns på stallman.org.

[personer] [richard stallman] [ändrad 29 april 2018]

Free software foundation

(FSF) – en stiftelse för utveckling och spridning av fri mjukvara. – Fri mjuk­vara är datorprogram som användaren får använda, ändra och sprida fritt. (Men de är inte nödvändigtvis gratis.) FSF stöder också spridningen av programdokumentation som får användas och ändras fritt. – FSF grundades 1985 av Richard Stallman, och är nära knutet till projektet GNU, som utvecklar operativsystemet med samma namn. För att säkerställa att FSF:s program förblir fria, det vill säga att de alltid sprids fritt, med eller utan ändringar, använder FSF den speciella tillämpning av copyright som kallas för copyleft. – FSF finns på fsf.org. FSF på svenska (delvis) finns här.

[fri mjukvara] [organisationer] [ändrad 5 juni 2017]

Posix

Portable operating system interface, ofta: POSIX – spe­ci­fi­ka­tion för hur program och operativsystem ska passa ihop i öppna system. (Med öppna system menas främst, men inte enbart, Unix och Unix‑kom­pa­tibla operativsystem.) Ett program som har skrivits för ett Posix‑anpas­sat operativ­system ska kunna köras på alla andra Posix­‑anpas­sa­de operativsystem. – Posix är inte en standard för hur operativ­system ska vara uppbyggda. Det är gränssnittet mot program som räknas. Detta innebär att operativsystem som inte räknas som Unix ändå kan bli Posix-certifierade. – Den första Posix‑standard­en kom 1988, ut­formad inom IEEE under beteckningen IEEE 1003. Namnet Posix före­slogs av Richard Stallman. – Utveckling­en av Posix kan ses som ett sätt att främja öppna system utan att använda det på 1980‑talet omstridda varumärket Unix. (Se Unixkrigen.) –– Posix‑specifikation­en förvaltas av gruppen PASC (Portable applications standards com­mittee), men sedan 2003 utfärdas Posix­-certi­fi­ering­ar av The Austin group, som består av IEEE och The open group. –– Posix‑certifiera­de operativsystem är bland annat macOS, Solaris och QNX Neutrino. Det finns andra opera­tiv­system som klassas som Posix compliant (Posix‑anpassade), till exempel IBM:s z/OS. Windows kan göras Posix‑anpassat med hjälp av tilläggs­program, se Micro­soft Technet (länk). –– Se IEEE:s webb­sidor (länk).

[operativsystem] [programmering] [öppet] [ändrad 15 mars 2018]