Trisquel

Blå triskele bestående av tre sammanfogade spiraler.
En triskele – symbolen för Trisquel. (Annars är en triskele ofta sammansatt av tre människoben.)

ett utförande av GNU/Linux med enbart fri mjukvara. Det är baserat på Ubuntu. – Trisquel har funnits sedan 2004, och utvecklades vid universitetet i Vigo (uvigo.gal) i Galicien i Spanien. Det är det operativsystem som Richard Stallman använder (se länk, från 2015). – Namnet: Trisquel är spanska för triskele, ett motiv som ofta används som kännemärke för keltiska nationer (till vilka Galicien räknar sig). – Se trisquel.info.

[fri mjukvara] [linuxdistributioner] [3 augusti 2018]

Jargon file

Eric Raymonds utgåva tryckt år 2000.

The Jargon file – en amerikansk ordlista med it‑språk. – The Jargon file påbörjades 1975 av Raphael FinkelStanford‑universitetet. Andra tog över 1976, och ordlistan fanns därefter i två exemplar, ett på Stanford och ett på MIT. Richard Stallman bidrog flitigt. – Delar av The Jargon file publicerades 1981 i en tidskrift som gavs ut av Stewart Brand. 1983 kom ordlistan i tryck som The hacker’s dictionary. Sedan hände inget på sju år. 1990 gjordes en omarbetning, och ord­listan sköttes därefter främst av Eric Raymond. En ny utgåva av boken, The new hacker’s dictionary, kom ut i tryck 1991. Den senaste utgåvan av The jargon file i Eric Raymonds ver­sion kom ut 2004. Det finns kopior av den, liksom av äldre versioner, på flera ställen på internet. – De äldsta utgåvorna har jargong från användare av minidatorer som PDP‑11†. En del av de orden saknas i senare utgåvor: i stället har det tillkommit ord från Unix- och persondatorvärlden. – Versionen från 1981: länk. – Versionen från 1991: länk. – Versionen från 2004: länk. – En inofficiell version från 2012: arkiverad.

[it-historia] [jargong] [ändrad 1 januari 2021]

fri mjukvara

(free software, på svenska också fri programvara) – datorprogram som innehavaren har full frihet att köra, under­söka, ändra och sprida till andra, med eller utan ändringar. Detta kallas de fyra fri­heterna. – En vanlig formulering är att free i free software står för free som i free speech – inte för free (gratis) som i free beer. Fri mjuk­vara be­höver nämligen inte vara gratis: man får ta betalt, men alla nya an­vändare måste få samma fri­heter och skyldigheter som tidigare användare. – Obligatoriska licens‑bestämmelser gör att fri mjuk­vara aldrig ska kunna bli något annat än fri mjuk­vara. Programlicensen (se GPL) för­bjuder användaren att be­gränsa friheterna om hon sprider programmet till andra, men tillåter henne för övrigt att göra vad hon vill med pro­grammet. (Observera att det inte är något krav att man faktiskt sprider programmet vidare.) – En av­siktlig kon­sekvens av licensen är att om man in­för­livar program­kod från fri mjuk­vara i ett annat program så blir det pro­grammet därmed också fri mjuk­vara. Fri mjuk­vara sägs därför vara ”smitt­sam”. – Fri mjuk­vara för­ut­sätter öppen källkod, men ställer också krav på frihet att ändra och sprida pro­grammen. – Fri mjuk­vara är en filo­sofi, ut­vecklad av programmeraren Richard Stallman, som anser att alla dator­program bör vara fri mjukvara. Program­före­tagen ska, enligt honom, inte kunna inskränka användarnas rätt att göra vad de vill med programmen. För att utveckla och sprida fri mjuk­vara har Stall­man startat stiftelsen Free software foundation (FSF) och ut­vecklat operativsystemet GNU. – Öppen käll­kod är en aspekt av fri mjuk­vara, men alla pro­gram med öppen källkod uppfyller inte kraven på fri mjuk­vara. – Läs också om fri och öppen källkod. – Observera att free soft­ware inte är samma sak som freeware (gratis­program).

[fri mjukvara] [upphovsrätt] [ändrad 5 april 2018]

GNU

Tecknad bild av huvudet på en gnu.
Inte Unix?

Ett Unixkompatibelt operativ­system som utvecklas och sprids som fri mjukvara. – GNU utvecklas i komponenter och används vanligen med Linux som kärna, efter­som den kärna som utvecklas inom GNU‑projektet, GNU Hurd, fortfarande har brister. (Linux är i praktiken en kombination av GNU och Linux och kallas, särskilt i GNU‑kretsar, därför ofta för GNU/Linux.) GNU fungerar som Unix, men innehåller ingen kod från den officiella Unixversionen (se Single Unix Specification) eller från BSD. – GNU‑projektet, som också utvecklar andra program, startades 1984 av Richard Stall­­man. – GNU‑projektet och alla som deltar fick 2001 utmärkelsen Usenix lifetime achieve­ment award (se länk, en bit ner på sidan). – Förkortningen GNU påstås stå för GNU is not Unix, en så kallad rekur­siv förkortning. – Uttal: Operativsystemets namn uttalas ungefär som på svenska, alltså med hörbart G. (Ordet för djuret gnu uttalas på engelska däremot ungefär som new, alltså utan hörbart G.)  – Läs mer på gnu.org.

[fri mjukvara] [gnu] [rekursiva förkortningar] [unix] [ändrad 27 november 2020]

Stallman, Richard

Richard Stallman
Richard Stallman på KTH i Stockholm i januari 2016. Foto: Lars Danielsson

(1953) – amerikansk programmerare och aktivist för fri mjuk­vara och frihet på internet. – Stall­man är initia­tiv­tagare till operativ­systemet GNU och grundare av stiftelsen Free soft­ware foundation (FSF). – Richard Stall­man har fått flera utmärkelser och hedersdoktorat, bland annat Grace Murray Hopper Award (se länk) 1990, 1996 ett hedersdoktorat vid KTH (se länk) och 1998 EFF:s pris Pioneer Award (se länk). – Stallman avgick från FSF:s styrelse i september 2019 efter att bland annat ha gjort kontroversiella uttalanden om de sexuella övergreppen i Jeffrey Epstein-skandalen (se Wikipedia). I mars 2021 återinträdde han i FSF:s styrelse. Det ledde till att Red Hat drog tillbaka sitt stöd till FSF och flera andra företag hotar att göra det. – Richard Stallmans webbsida finns på stallman.org. – IDG:s artiklar om Richard Stallman: länk.

[personer] [richard stallman] [ändrad 29 mars 2021]

Free software foundation

(FSF) – en stiftelse för utveckling och spridning av fri mjukvara. – Fri mjuk­vara är datorprogram som användaren får använda, ändra och sprida fritt. (Men de är inte nödvändigtvis gratis.) FSF stöder också spridningen av programdokumentation som får användas och ändras fritt. – FSF grundades 1985 av Richard Stallman, och är nära knutet till projektet GNU, som utvecklar operativsystemet med samma namn. För att säkerställa att FSF:s program förblir fria, det vill säga att de alltid sprids fritt, med eller utan ändringar, använder FSF den speciella tillämpning av copyright som kallas för copyleft. – FSF finns på fsf.org. FSF på svenska (delvis) finns här.

[fri mjukvara] [stiftelser] [ändrad 5 juni 2017]

POSIX

Portable operating system interface – en specifikation för hur program och operativsystem ska passa ihop i öppna system. – Med öppna system menas främst, men inte enbart, Unix och Unix‑kompatibla operativsystem. – Ett program som har skrivits för ett Posix‑anpassat operativ­system ska kunna köras på alla andra Posix‑anpas­sa­de operativsystem. – Posix är inte en standard för hur operativsystem ska vara uppbyggda. Det är gränssnittet mot program som räknas. Detta innebär att operativsystem som inte räknas som Unix ändå kan bli Posix-certifierade. – Den första Posix‑standard­en kom 1988, ut­formad inom IEEE under beteckningen IEEE 1003. Namnet Posix före­slogs av Richard Stallman. – Utvecklingen av Posix kan ses som ett sätt att främja öppna system utan att använda det på 1980‑talet omstridda varumärket Unix. (Se Unixkrigen.) – Posix‑specifikation­en förvaltas av gruppen PASC (Portable applications standards committee), men sedan 2003 utfärdas Posix­-certifiering­ar av The Austin group, som består av IEEE och The open group. POSIX™ är ett registrerat varumärke. Det fullständiga namnet är Portable operating system interface. – Posix‑certifiera­de operativsystem är bland annat macOS, Solaris och QNX Neutrino. Det finns andra operativ­system som klassas som Posix compliant (Posix‑anpassade), till exempel IBM:s z/OS. Windows kan göras Posix‑anpassat med hjälp av tilläggsprogram, se Micro­soft Technet (länk). – Se IEEE:s webb­sidor (länk).

[operativsystem] [programmering] [öppet] [ändrad 5 oktober 2022]