Ord och uttryck i it-branschen
ett utförande av GNU/Linux med enbart fri mjukvara. Det är baserat på Ubuntu. – Trisquel har funnits sedan 2004, och utvecklades vid universitetet i Vigo (uvigo.gal) i Galicien i Spanien. Det är det operativsystem som Richard Stallman använder (se länk, från 2015). – Namnet: Trisquel är spanska för triskele, ett motiv som ofta används som kännemärke för keltiska nationer (till vilka Galicien räknar sig). – Se trisquel.info.
[fri mjukvara] [linuxdistributioner] [3 augusti 2018]
The Jargon file – en amerikansk ordlista med it‑språk. – The Jargon file påbörjades 1975 av Raphael Finkel på Stanford‑universitetet. Andra tog över 1976, och ordlistan fanns därefter i två exemplar, ett på Stanford och ett på MIT. Richard Stallman bidrog flitigt. – Delar av The Jargon file publicerades 1981 i en tidskrift som gavs ut av Stewart Brand. 1983 kom ordlistan i tryck som The hacker’s dictionary. Sedan hände inget på sju år. 1990 gjordes en omarbetning, och ordlistan sköttes därefter främst av Eric Raymond. En ny utgåva av boken, The new hacker’s dictionary, kom ut i tryck 1991. Den senaste utgåvan av The jargon file i Eric Raymonds version kom ut 2004. Det finns kopior av den, liksom av äldre versioner, på flera ställen på internet. – De äldsta utgåvorna har jargong från användare av minidatorer som PDP‑11†. En del av de orden saknas i senare utgåvor: i stället har det tillkommit ord från Unix- och persondatorvärlden. – Versionen från 1981: länk. – Versionen från 1991: länk. – Versionen från 2004: länk. – En inofficiell version från 2012: arkiverad.
[it-historia] [jargong] [ändrad 1 januari 2021]
(free software, på svenska också fri programvara) – datorprogram som innehavaren har full frihet att köra, undersöka, ändra och sprida till andra, med eller utan ändringar. Detta kallas de fyra friheterna. – En vanlig formulering är att free i free software står för free som i free speech – inte för free (gratis) som i free beer. Fri mjukvara behöver nämligen inte vara gratis: man får ta betalt, men alla nya användare måste få samma friheter och skyldigheter som tidigare användare. – Obligatoriska licens‑bestämmelser gör att fri mjukvara aldrig ska kunna bli något annat än fri mjukvara. Programlicensen (se GPL) förbjuder användaren att begränsa friheterna om hon sprider programmet till andra, men tillåter henne för övrigt att göra vad hon vill med programmet. (Observera att det inte är något krav att man faktiskt sprider programmet vidare.) – En avsiktlig konsekvens av licensen är att om man införlivar programkod från fri mjukvara i ett annat program så blir det programmet därmed också fri mjukvara. Fri mjukvara sägs därför vara ”smittsam”. – Fri mjukvara förutsätter öppen källkod, men ställer också krav på frihet att ändra och sprida programmen. – Fri mjukvara är en filosofi, utvecklad av programmeraren Richard Stallman, som anser att alla datorprogram bör vara fri mjukvara. Programföretagen ska, enligt honom, inte kunna inskränka användarnas rätt att göra vad de vill med programmen. För att utveckla och sprida fri mjukvara har Stallman startat stiftelsen Free software foundation (FSF) och utvecklat operativsystemet GNU. – Öppen källkod är en aspekt av fri mjukvara, men alla program med öppen källkod uppfyller inte kraven på fri mjukvara. – Läs också om fri och öppen källkod. – Observera att free software inte är samma sak som freeware (gratisprogram).
[fri mjukvara] [upphovsrätt] [ändrad 5 april 2018]
Ett Unixkompatibelt operativsystem som utvecklas och sprids som fri mjukvara. – GNU utvecklas i komponenter och används vanligen med Linux som kärna, eftersom den kärna som utvecklas inom GNU‑projektet, GNU Hurd, fortfarande har brister. (Linux är i praktiken en kombination av GNU och Linux och kallas, särskilt i GNU‑kretsar, därför ofta för GNU/Linux.) GNU fungerar som Unix, men innehåller ingen kod från den officiella Unixversionen (se Single Unix Specification) eller från BSD. – GNU‑projektet, som också utvecklar andra program, startades 1984 av Richard Stallman. – GNU‑projektet och alla som deltar fick 2001 utmärkelsen Usenix lifetime achievement award (se länk, en bit ner på sidan). – Förkortningen GNU påstås stå för GNU is not Unix, en så kallad rekursiv förkortning. – Uttal: Operativsystemets namn uttalas ungefär som på svenska, alltså med hörbart G. (Ordet för djuret gnu uttalas på engelska däremot ungefär som new, alltså utan hörbart G.) – Läs mer på gnu.org.
[fri mjukvara] [gnu] [rekursiva förkortningar] [unix] [ändrad 27 november 2020]
(1953) – amerikansk programmerare och aktivist för fri mjukvara och frihet på internet. – Stallman är initiativtagare till operativsystemet GNU och grundare av stiftelsen Free software foundation (FSF). – Richard Stallman har fått flera utmärkelser och hedersdoktorat, bland annat Grace Murray Hopper Award (se länk) 1990, 1996 ett hedersdoktorat vid KTH (se länk) och 1998 EFF:s pris Pioneer Award (se länk). – Stallman avgick från FSF:s styrelse i september 2019 efter att bland annat ha gjort kontroversiella uttalanden om de sexuella övergreppen i Jeffrey Epstein-skandalen (se Wikipedia). I mars 2021 återinträdde han i FSF:s styrelse. Det ledde till att Red Hat drog tillbaka sitt stöd till FSF och flera andra företag hotar att göra det. – Richard Stallmans webbsida finns på stallman.org. – IDG:s artiklar om Richard Stallman: länk.
[personer] [richard stallman] [ändrad 29 mars 2021]
(FSF) – en stiftelse för utveckling och spridning av fri mjukvara. – Fri mjukvara är datorprogram som användaren får använda, ändra och sprida fritt. (Men de är inte nödvändigtvis gratis.) FSF stöder också spridningen av programdokumentation som får användas och ändras fritt. – FSF grundades 1985 av Richard Stallman, och är nära knutet till projektet GNU, som utvecklar operativsystemet med samma namn. För att säkerställa att FSF:s program förblir fria, det vill säga att de alltid sprids fritt, med eller utan ändringar, använder FSF den speciella tillämpning av copyright som kallas för copyleft. – FSF finns på fsf.org. FSF på svenska (delvis) finns här.
[fri mjukvara] [stiftelser] [ändrad 5 juni 2017]
kritisk beteckning på trustworthy computing. – Läs mer i Can you trust your computer av Richard Stallman, skriven 2002.
[it-säkerhet] [ändrad 26 september 2012]
Portable operating system interface – en specifikation för hur program och operativsystem ska passa ihop i öppna system. – Med öppna system menas främst, men inte enbart, Unix och Unix‑kompatibla operativsystem. – Ett program som har skrivits för ett Posix‑anpassat operativsystem ska kunna köras på alla andra Posix‑anpassade operativsystem. – Posix är inte en standard för hur operativsystem ska vara uppbyggda. Det är gränssnittet mot program som räknas. Detta innebär att operativsystem som inte räknas som Unix ändå kan bli Posix-certifierade. – Den första Posix‑standarden kom 1988, utformad inom IEEE under beteckningen IEEE 1003. Namnet Posix föreslogs av Richard Stallman. – Utvecklingen av Posix kan ses som ett sätt att främja öppna system utan att använda det på 1980‑talet omstridda varumärket Unix. (Se Unixkrigen.) – Posix‑specifikationen förvaltas av gruppen PASC (Portable applications standards committee), men sedan 2003 utfärdas Posix-certifieringar av The Austin group, som består av IEEE och The open group. POSIX™ är ett registrerat varumärke. Det fullständiga namnet är Portable operating system interface. – Posix‑certifierade operativsystem är bland annat macOS, Solaris och QNX Neutrino. Det finns andra operativsystem som klassas som Posix compliant (Posix‑anpassade), till exempel IBM:s z/OS. Windows kan göras Posix‑anpassat med hjälp av tilläggsprogram, se Microsoft Technet (länk). – Se IEEE:s webbsidor (länk).
[operativsystem] [programmering] [öppet] [ändrad 5 oktober 2022]