- – i objektorientering: ett objekt som förverkligar egenskaperna hos en klass. Klasserna är abstrakta, objekten är konkreta instanser, det vill säga körbar kod. Alla objekt i ett objektorienterat system är instanser av klasser. Ett objekt som representerar en bestämd kund i ett kundregister är till exempel en instans av klassen Kund. Det har alla egenskaper som tillhör klassen Kund plus det som är specifikt för den enskilde kunden. Objektet innehåller också data om den specifika kunden. – I programspråket Java kallas även instanserna av klasser för klasser. – Utanför den objektorienterade sfären kan man tala om instanser av sådant som mallar, förinställningar och rutiner: en namngiven variant med bestämda egenskaper är en instans av en mer allmän grundform. – Se också instansiera;
- – om virtuella maskiner: en virtuell maskin som är i drift. Till skillnad från en image, som är den lagrade mjukvara som blir en virtuell maskin när den aktiveras. En instans är alltså ett datorprogram som körs och som beter sig mot andra program som om det var en dator i hårdvaruform.
– På engelska: instance.
[programmering] [virtuellt] [ändrad 29 januari 2021]
(UML) – ett program som gör att man kan köra flera exemplar av Linux på samma dator. – Flera kompletta Linux‑operativsystem (gäster) körs på ett annat Linux (värden), som hanterar dem som program. Det behöver inte vara samma utförande av Linux. Enbart värden körs mot datorns hårdvara. De andra operativsystemen körs som virtuella maskiner. Den grundläggande idén är att flera användare ska kunna dela på en dator. De virtuella maskinerna används också för testning eller för att testa säkerhet. Fel i ett gäst-Linuxsystem leder nämligen inte till att datorn kraschar. – Läs mer på SourceForge (länk, se också Wikipedia).
[linux] [virtualisering] [ändrad 17 maj 2018]
it-system där alla delar är virtualiserade. Det finns alltså ingen speciell utrustning för sådant som nätverk, datalagring och it‑säkerhet, utan allt körs som program på vanliga servrar. Detta kan ses som ett ideal: det är inte något som är fullt realiserat ännu. – Förkortas SDDC.
[it-system] [virtualisering] [ändrad 18 december 2018]
registrering av en virtuell värld som juridisk person. – Benämningen interration föreslogs 2013 av den amerikanske forskaren Edward Castranova (edwardcastranova.com), som anser att virtuella världar bör kunna jämställas med företag (se denna länk). – Ordet interration (in+terra – att göra till jord / land) anspelar på engelska incorporation (bolagsbildande, bokstavligen: att göra till kropp, alltså till vad som på svenska kallas för en juridisk person).
[juridik] [virtuell verklighet] [ändrad 29 augusti 2020]
(physical) – i it-världen: materiell och beständig till skillnad från:
- – logisk, och:
- – virtuell.
– Skillnaden mellan fysiskt och logiskt inom it är skillnaden mellan vad som händer i den materiella utrustningen (hårdvaran) och vad detta leder till för användaren. Den fysiska aspekten av datalagring är till exempel att vissa fläckar på en hårddisk magnetiseras eller avmagnetiseras. Logiskt motsvaras det av förändringar i den information som är lagrad på hårddisken. De logiska förändringarna i filsystemet får i sin tur logiskt uttryck som text på bildskärmen, men fysiskt sett är denna text ett mönster av ljusa och mörka punkter, genererat av en funktion som inte vet något om ord eller bokstäver. När man talar om den fysiska världen i motsats till den virtuella världen menar man varelser och föremål som existerar oberoende av datorer. – Se också köttvärlden. – Strikt talat är allt detta fysiskt i den bemärkelsen att både de logiska systemen och den virtuella världen tillhör den fysiska världen. Fysisk används här i den inskränkta betydelsen av något som är materiellt, i det fasta tillståndet och beständigt.
[fysik] [språktips] [virtuellt] [ändrad 3 september 2018]
en avvecklad virtuell värld som 2013–2019 utvecklades av företaget med samma namn. Grundare var Philip Rosedale, som tidigare hade grundat Second life. Målet var att göra en ny och bättre efterföljare till Second life. – Om nerläggningen, se företagets blogg. – Företaget med samma namn finns kvar och utvecklar högtalarsystem, se highfidelity.com.
[nerlagt] [virtuellt] [ändrad 6 november 2021]
om experiment: ”i det virtuella” – benämning på experiment som utförs i en virtuell värld som Second life. I en sådan värld interagerar människor med figurer och föremål i en grafisk simulering av en materiell värld. Man kan till exempel utveckla program inom artificiell intelligens genom att köra dem i en virtuell värld. I virtuella världar påverkas händelserna inte bara av datorprogram, utan också av mänskliga deltagare. Därför skiljer man mellan experiment in virtuo och rena datorsimuleringar, in silicio. – In virtuo är inte äkta latin, men anknyter till uttryck som in vivo (”i levande” – om experiment som genomförs i levande varelser) och in vitro (”i glas” – om experiment i provrör).
[forskning] [virtuellt] [ändrad 10 0ktober 2018]
virtuell miljö som visas på bildskärm eller annat sätt, och som till utseende påminner om en materiell värld. – En virtuell värld kan vara vardagsrealistisk, science fiction‑artad eller i någon annan stil, och vara mer eller mindre övertygande. (Med virtuell miljö menas en miljö som upplevs på bildskärm, med speciella glasögon, i en VR-kub eller på andra sätt som helt eller delvis omsluter synsynnet och ofta även påverkar andra sinnen, främst hörseln.) – Många datorspel utspelar sig i virtuella världar. Användarna kan ha representanter för sig själva i den virtuella världen i form av grafiska figurer, avatarer, som de styr med mus och tangentbord (eller andra styrdon). – Virtuella världar är oftast tredimensionella i den bemärkelsen att man kan röra sig fritt i dem, och betrakta allt som finns i dem från valfritt håll. En känd virtuell värld från 00‑talet är Second life. – På engelska: virtual world. – Läs också om High fidelity†. – Se också virtuell verklighet.
[spel] [verkligheter] [virtuellt] [ändrad 22 november 2018]
- – KVM – Kernel-based virtual machine – ett virtualiserings‑program för Linux. – Med KVM kan man köra flera virtuella exemplar av operativsystemen Linux och / eller Windows på samma maskin. Varje exemplar beter sig som en komplett materiell dator, men är i själva verket ett program. Operativsystemen ”tror” att de körs direkt mot datorns hårdvara, men de körs i själva verket mot KVM som fördelar datorns resurser mellan de virtuella maskinerna. – KVM ingår i Linux från version 2.6.20. KVM stöddes av den nerlagda branschorganisationen Open virtualization alliance†, OVA, numera del av Linux Foundation. – Läs mer på linux.kvm.org och i denna artikel från Red Hat;
- – KVM – en kompakt version av Java virtual machine, JVM, avsedd för handhållna apparater och liknande. Utvecklades av Sun† i slutet av 1990‑talet, och sprids inte längre. Kallades senare för the K virtual machine. (K stod för kilobyte, vilket syftade på hur mycket minne som krävdes.) – Läs mer på Oracles webbsidor (från år 2000);
- – keyboard, video, mouse – tangentbord, bildskärm, mus; KVM switch – omkopplare som ansluter, en åt gången, flera datorer till en enda bildskärm med tangentbord och mus. Detta för att en användare ska kunna använda alla datorerna utan att behöva flytta på sig;
- – kvm – kvadratmeter.
[förkortningar på K] [hårdvara] [java] [virtualisering] [ändrad 10 maj 2019]
avvecklad branschorganisation som främjade virtualiserings-tekniken KVM. Förkortades OVA. Den gick 2013 upp i Linux Foundation och upplöstes definitivt den 1 december 2016.
[linux] [nerlagt] [organisationer] [virtualisering] [ändrad 28 augusti 2017]