Weiser, Mark

(19521999) – amerikansk forskare och uppfinnare, chefs­tekno­log på forsk­nings­institutet PARC från 1996. – Mark Weiser är känd som upphovsman till idén ubikvitära it-system (ubiquitous computing), alltså att datorkapacitet skulle vara tillgänglig när som helst i vardagslivet. Hans vision, som publicerades 1991 i artikeln ”The computer for the 21st century” i Scientific American (länk), har till stora delar realiserats. Weiser förespråkade också något som han kallade för calm technology – bra design skulle, ansåg han, märkas så lite som möj­ligt. – Mark Weiser var också trummis i bandet Severe tire damage (std.org) som i juni 1993 var det första bandet som spelade på internet och som, till Rolling Stones förvåning, var förband när Rolling Stones i november 1994 gjorde sin första spelning på internet. – En minnessida med artikeln från 1991 finns här.

[mark weiser] [personer] [ändrad 11 februari 2021]

Flash

  1. Adobe Flash, ursprungligen Macro­media Flash – ett program för rörliga bilder och interaktiv grafik som ska visas i webbläsare. – I juli 2017 meddelade Adobe att Flash skulle avvecklas 2020 – se Adobes webbsidor. – Flash, som lanserades 1996, var länge det van­lig­aste formatet för animerad video på webben, och det har varit nästan nödvändigt att ha insticksprogrammet Adobe Flash Player instal­lerat i webbläsare. Det var gratis. Animerad video i Flash‑format framställs med Adobe Flash Professional, som däremot inte är gratis. Filformatet för Flash hette .swf. – I mitten av 2010‑talet började allt fler it‑företag ta avstånd från Flash. Flash sades ge möjlig­het till dataintrång, det var en företagsspecifik teknik som ägdes av Adobe, det drog mycket ström och HTML5 sägs ha gjort det överflödigt. Hösten 2015 bildades därför Alliance for open media med målet att skapa ett öppet, säkert och ström­snålt alterna­tiv. Apple har förbjudit användning av Flash i program för iPhone och iPad, se detta brev (arkiverat) från 2010 från Steve Jobs†. Google beslöt 2012 att inte längre tillhandahålla Flash för Android. – I de­cem­ber 2015 meddelade Adobe att Flash Profession­al ska ersättas med Adobe Animate CC, se blogginlägg (länk) och i juli 2017 blev det, som sagt, känt att Adobe tänkte sluta att tillhandahålla Flash för nerladdning och sluta att uppdatera det vid slutet av 2020. – Läs mer om Flash på Adobes webb­sidor (länk). – Se också Gnash och Swish. – Aktionsgruppen Occupy HTML5, som finns på Facebook, bildades 2016 för att slå vakt om Flash. – Historia: Flash utvecklades 1996 av företaget FutureWave Software, som kallade det för FutureSplash Animator. Macromedia köpte FutureWave Software samma år och döpte då om programmet till Macromedia Flash. Adobe köpte i sin tur Macromedia 2005 och döpte då om programmet till Adobe Flash;
  2. – se flashminne.

[datoranimering] [lagringsmedier] [webben] [ändrad 4 oktober 2022]

Hotmail

en avvecklad gratis e-post­tjänst från Micro­soft. – Hotmail ersattes i början av 2013 av Outlook.com. Det var länge den e‑post­tjänst i världen som hade flest användare. Tjänsten grundades 1996 som ett fristående före­tag av Sabeer Bhatia och Jack Smith. De sålde 1997 före­taget till Micro­soft. Microsoft har kallat det för MSN Hotmail, Windows Live Hotmail och senast för Microsoft Hotmail. Sommaren 2012 meddelade Microsoft att Hotmail skulle ersättas av Outlook.com. Användarna flyt­tades sedan successivt över från Hotmail till Outlook.com. Inga nya Hotmailadresser har skapats sedan 2013, men de som fanns redan då kan fortfarande användas. De ingår i Outlook.com. – Se blogginlägg från Micro­soft (länk). (Namnet Hotmail var en ordlek på HTML och skrevs ibland HoTMaiL.)

[e-post] [nerlagt] [ändrad 15 september 2021]

Beurling, Arne

Svartvitt foto av Arne Beurling.
Arne Beurling.

(19051986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysk­lands krypterings‑apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson tillverkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som an­vändes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddel­anden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjetunionen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Einsteins arbetsrum (se länk). – Läs mer i Svenska kryptobedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube (länk) och i Öppet arkiv (länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriks­son (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privat­liv.

[kryptering] [personer] [underrättelseverksamhet] [ändrad 2 mars 2021]

Communications decency act

(CDA) – en delvis avskaffad amerikansk lag som för­bjöd sexuella yttranden på inter­net om barn kunde se dem. (Med yttranden menas här text, ljud och bild.) – Lagen, som infördes 1996, gjorde först alla inblandade – operatörer, ansvar­iga för webb­­sidor och deltagare i diskussions­­forum – ansvariga för att se till att barn inte fick se något som kunde räknas som oanständigt. Efter hård kritik avskaffades den delen av lagen 1997 av USA:s högsta domstol. CDA anses nu bland annat innebära att internetoperatörer inte kan ställas till ansvar för innehållet i de meddelanden som de förmedlar. – Lagtexten finns här. – 1998 in­förde USA:s kon­gress en annan lag med samma syfte, Child online protection act†.

[lagar] [ändrad 15 maj 2017]