en enorm samling datafiler som 2016 avslöjade hur kända politiker, idrottsmän, affärsmän och andra ägnade sig åt skatteflykt. – Panamadokumenten hade läckt från den panamanska advokatfirman Mossack Fonseca (mossfon.com), som organiserade skatteflykten. Mossack Fonseca lades ner i mars 2018. – Panama‑dokumenten blev kända den 3 april 2016, men hade då undersökts och kontrollerats i över ett år av det internationella journalistsamarbetet International consortium of investigative journalists, ICIJ(icij.org). Ursprungligen var det den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung(länk) som tog emot dokumenten. – Panamadokumentens innehåll tyder på att bland annat Rysslands president Vladimir Putin, Islands statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Ukrainas president Petro Porosjenko, brittiska dåvarande premiärministern David Camerons far (men inte han själv), skådespelaren Jackie Chan och fotbollsspelaren Lionel Messi har anlitat Mossack Fonsecas tjänster för att undanhålla skatt. – Avslöjandena var besvärande för många banker och finansföretag, inte minst för svenska Nordea (se länk). – Panamadokumenten var den största läckan av hemliga dokument som dittills hade inträffat. Totalt var det elva miljoner datafiler med en sammanlagd volym på 2,6 terabyte. Det är många gånger mer än de dokument som Edward Snowden och WikiLeaks har offentliggjort. ICIJ uppger att Panamadokumenten aldrig kommer att offentliggöras i sin helhet, bland annat av hänsyn till privatpersoner som figurerar i dokumenten, men som inte har gjort något olagligt. – Läckan har, förutom de skatteetiska aspekterna, väckt frågan om hur Mossack Fonseca skötte sin it‑säkerhet. – Engelska The Register skriver om hur läckan blev möjlig i denna artikel: länk. – ICIJ tycks däremot ha skött sin säkerhet mönstergillt, trots att flera hundra journalister i hela världen medverkade i förhandsgranskningen av dokumenten och kommunicerade över internet. – På engelska: the Panama documents eller the Panama papers. – Se också denna artikel i Wired:länk. – Läs också om Paradisdokumenten och Pandoradokumenten.
en nerlagd dialogrobot från Microsoft. – Tay provkördes på Twitter den 23 mars 2016, men drogs snabbt tillbaka efter att den hade börjat hylla Hitler och förolämpa andra twittrare, särskilt kvinnor. Detta anses bero på en samordnad attack där många personer bombarderade Tay med nazistiska och kvinnoförnedrande tweetar. – Se inlägg på Microsofts blogg. – Tay hade inga egna åsikter eller kunskaper, utan lärde sig genom att analysera och ta efter vad andra skrev på Twitter. Vid ett andra försök den 30 mars 2016 började Tay skriva om olagliga droger, och då stängde Microsoft av Tay för gott. Men i december 2016 introducerade Microsoft chattroboten Zo(zo.ai), nerlagd 2019. – Läs också om XiaoIce.
the San Bernardino case – en juridisk konflikt mellan Apple och FBI om kryptering. – Konflikten uppstod efter en terroristattack den 2 december 2015 i San Bernardino, Kalifornien, då 14 människor dödades. FBI beslagtog en iPhone som tillhörde en av gärningspersonerna, men lyckades inte knäcka krypteringen av den information som fanns lagrad på telefonen. FBI bad då i februari 2016 Apple om hjälp med att göra ett nytt utförande av operativsystemet iOS som skulle kunna installeras på telefonen och dekryptera informationen. Apple vägrade med hänvisning till att ett sådant operativsystem skulle kunna komma på avvägar, och till exempel användas av diktaturer. Företaget vill inte heller förlora kundernas förtroende för att Apple inte snokar i deras privata information. Apple har fått stöd av flera andra it‑företag. – FBI gick till domstol för att tvinga Apple, men i slutet av mars 2016 meddelade FBI att FBI trodde sig kunna knäcka krypteringen utan hjälp av Apple, och drog då tillbaka stämningen. Ett par dagar senare meddelade FBI att krypteringen hade knäckts. – Nyhetsbyrån Reuters skrev först att det var det israeliska företaget Cellebrite(länk) som hade åtagit sig att knäcka krypteringen (länk). Men enligt en artikel i Washington Post(länk) var det amerikanska hackare som hjälpte FBI. I april 2021 blev det känt att det var det australiska företaget Azimuth(azimuthsecurity.com) som knäckte krypteringen – se artikel i Washington Post.
eller micro tug – teknik som låter mycket små robotar dra tunga föremål. Tekniken bygger på att robotarna gör ett ryck exakt samtidigt. De har också beläggningar som ger dem mycket bra fäste på underlaget. Tekniken är inspirerad av hur myror arbetar. Den visades upp i början av 2016. – I denna video (länk) visas hur sex robotar i musstorlek drar en bil. – Läs mer på Stanfords webbsidor (länk).
ett projekt för säkrare och enklare körning av program över webben. Det gäller alltså program som finns på en webbserver, och som anropas av användare genom en webbläsare. – Seif har utvecklats på PayPal och introducerades i början av 2016. Utgångspunkten var att webben utformades för publicering av statiska dokument, och utan tanke på it‑säkerhet. Den utvecklades inte för körning av serverbaserade program med tät kommunikation mellan server och webbläsare. Säkerhet måste därför läggas till genom extra program, som gör arbetet svårare för webbutvecklare. – Seif kan ses som en grundlig omgörning av sättet att kommunicera mellan server och webbläsare. Bland annat används inte HTTP, utan JSON och TCP. Kryptering är inbyggd, och programfiler och andra resurser identifieras av kondensat(hash), inte av namn. – Mer i detta föredrag av Douglas Crockford(länk) och i denna artikel. – Se också denna länk.
en version av operativsystemet Android, släppt i förhandsversion för utvecklare i mars 2016. – Se denna länk. – I juli 2016 fick operativsystemet namnet Nougat.
Apples föraktfulla benämning på den version av iOS som FBI ville att Apple skulle utveckla. – I början av 2016 pågick en konflikt mellan Apple och FBI: FBI ville att Apple skulle göra det möjligt för FBI att dekryptera innehållet på en iPhone, men Apple vägrade – se San Bernardino-fallet.
ett avtal som reglerar överföring av data mellan EU och USA, underkänt i juli 2020 av EU-domstolen. – Avtalet, som i synnerhet gäller personuppgifter och dataskydd, godkändes av EU i februari 2016. Det ersatte det tidigare avtalet Safe Harbor†, som också hade underkänts av EU‑domstolen. – Se pressmeddelande från EU. – Privacy shield har fått kritik för att det innehåller kryphål som ger alltför stora möjligheter till övervakning. Se till exempel vad Electronic frontier foundation (EFF) skriver: länk. – EU-domstolens utslag, som säger att Privacy shield inte ger tillräckligt skydd för personuppgifter som överförs till USA, kallas för Schrems II. Utslaget innebär att företag och andra organisationer (personuppgiftsansvariga) själva måste förvissa sig om att deras överföring av personuppgifter till länder utanför EU sker i enlighet med Dataskyddsförordningen.
ett datorspel som ger användaren möjlighet att äta ett obegränsat antal virtuella semlor, förutsatt att hon kan fånga dem i sin virtuella mun. – Semla simulator utvecklades 2016 av det svenska företaget Vobling(vobling.com). Det har aldrig släppts till allmänheten. – Se YouTube (kräver inloggning). – Programmet är också känt som ”Semmel-vr-appen”, se denna länk.
embedded SIM – fast inbyggt SIM‑kort. – Inbyggda SIM‑kort har samma funktioner som vanliga, utbytbara SIM‑kort, men de är inte knutna till någon bestämd operatör. Användaren kan välja och byta operatör genom att ladda ner en personlig så kallad eSIM-profil från den operatör hen väljer. Själva kortet kan inte bytas ut eller tas bort, utan sitter kvar under produktens livslängd. – eSIM sparar plats i telefonen, eftersom det inte behövs någon öppning för byte av kort. – Den första konsumentprodukten med eSIM var den smarta klockanGear S2 från Samsung, lanserad i februari 2016 (se pressmeddelande). – eSIM har standardiserats av branschorganisationen GSMA, se gsma.com/esim. Från början utvecklades tekniken med tanke på sakernas internet, där många maskiner och apparater använder mobilnätet för att kommunicera, och man därför vill slippa arbete med att hantera utbytbara SIM‑kort. – eSIM är en specifik bit hårdvara, inte så kallad mjukvaru‑SIM (soft sim). – Se också Apple SIM.
