Kategori: informationshantering

Data matrix

Källa: Wikipedia.

ett slags svartvit rutmönster som kodar information och som kan avläsas med speciella läsare eller med digitalkamera. Alltså en rutkod (2d‑kod). Data matrix påminner om QR‑kod, men kodar på ett annat sätt. – Data matrix utvecklades i USA, och är äldre än QR‑kod. QR‑kod utveck­la­des i Japan därför att Data matrix inte kunde koda japanska skriv­tecken. Data matrix används bland annat för märkning av industriella komponenter, eftersom mönstren kan tryckas i mindre ytformat än QR-kod. – Data matrix‑kod känns igen på att två angränsande sidor har helsvarta kanter, medan de andra två kanterna har omväxlande svarta och vita rutor. Även andra par av färger kan används. – Mer i Wikipedia.

[informationshantering] [tecken] [ändrad 2 november 2022]

Bush, Vannevar

Vannevar Bush.
Vannevar Bush.

(1890—1974) – en amerikansk forskare som skissade en före­gångare till hypertext och webben – Memex. Bush (som inte är släkt med presidenterna Bush) var pro­fessor på MIT, och kon­stru­erade i mellankrigstiden avan­ce­rade meka­niska räknemaskiner. Under andra världs­kriget var han högsta chef för USA:s militära forskningsprojekt. För­slaget om Memex publice­rade han 1945 i artikeln As we may think i Atlantic Monthly. Memex var en tänkt anordning som länkade samman informa­tion i böcker, an­teck­ningar och brev genom ett system av vad som numera kallas för hyper­länkar. Allt skulle lagras på mikrofilm och visas på två skärmar. An­vändaren skulle kunna koppla ihop ett doku­ment med ett annat, och det i sin tur med ett tredje, i långa kedjor. Bush tänkte sig att allt skulle göras med mekanisk teknik. – Vannevar Bushs tankar har inspirererat forskare som Ivan Suther­land, Douglas Engelbart† och Ted Nelson samt givetvis Tim Berners-Lee. – Före Vannevar Bush hade belgaren Paul Otlet† föreslagit ett liknande system, baserat på register­kort. G Pascal Zachary har skrivit biografin Endless Frontier (1997) om Bush. Se också också Wikipedia. – Ar­­ti­keln As we may think finns här. – Namnet: Vannevar uttalas med samma be­to­ning som Sven-Ivar.

[för- och bihistoria] [informationshantering] [personer] [vannevar bush] [ändrad 31 augusti 2020]

merge

sammanslagning; to merge – att slå samman, att sammanslå – sammanslagning av två ordnade filer till en ordnad fil. – Information (till exempel adressuppgifter) som är identisk i båda filerna dubbleras inte i den nya filen; information som bara finns i en av filerna tas med oförändrad. Om information finns i båda filerna, men inte är exakt samma (till exempel olika adressuppgifter för samma person) kan det lösas automatiskt, till exempel genom att den senast ändrade uppgiften antas vara den rätta, genom att båda versionerna tas med, eller genom att användaren får avgöra. Resultatet av en merge blir alltså en ny ordnad fil utan dubbleringar. Merge kan göras med databaser, adressregister och med strukturerade textdokument. – En SQL merge är en databasopera­tion där en tabell uppdateras med data från en annan tabell. – Merge sort, se klyvsortering. – För mail merge, se formulärbrev.

[informationshantering] [ändrad 14 januari 2020]

uppdatering

  1. – (update) – införande av de senaste änd­ring­arna, utbyte av gammal information mot ny; ändring. – Skilj mellan uppdatering och uppgradering (upgrade). Att uppdatera är att skaffa den senaste versionen eller den senaste datamängden, att uppgradera är att skaffa en bättre, större eller dyrare variant. En praktisk skillnad är att uppdateringar av program brukar vara gratis och tillhanda­hållas genom internet mer eller mindre automatiskt, medan uppgraderingar ofta kostar pengar. – Det engelska verbet to update kan ibland helt enkelt översättas med att ändra, eftersom det inom it används om alla slags ändringar, till exempel rättelser. Ibland kan menyalternativet edit betyda skriv – man får upp ett tomt utrymme att skriva på. – Jämför med datera;
  2. – om bildskärmar: förnyelse av bilden som visas. Det måste göras många gånger per sekund, vare sig bilden är oförändrad eller ändras. På engelska: refresh;
  3. – nytt inlägg på sociala medier.

[informationshantering] [sociala medier] [språktips] [versioner] [ändrad 29 september 2021]

kod

  1. – system för att byta ut tecknen i ett med­de­lande, ofta också för att kasta om dem enligt ett bestämt mönster. (Att koda.) Kodning kan göras av två skäl:
    • – för att med­de­landet ska bli obe­grip­ligt för den som inte kan koden. Koden (kryp­te­rings­algo­ritmen), eller numera oftast bara nyckeln till koden, är då hemlig och används för att dölja ett med­de­landes innehåll för utom­stående (se kryp­te­ring);
    • – för att med­de­landen ska kunna lagras, överföras och / eller sorteras med tekniska medel, som i ASCII-kod och morse­kod, som inte är hemliga.

    – Ob­ser­vera att koden är hela systemet för utbyte och omkast­ning av tecken. Ett kodat med­de­lande består av kodord;

  2. – instruktioner i dator­program som är skrivna med program­språk. (Se källkod och binärkod.) Att koda eller skriva kod är att realisera program som källkod (vilket inte är samma sak som att programmera). Här är det resultatet som kallas för kod;
  3. – inom kryptologi står kod för kryp­terings­system där klar­textens ord, siffror och annan information byts ut mot hela kodord var för sig. Till påsk kan stå för vid midnatt och onkel Knut för Linus Torvalds. Kod av denna typ är i princip omöjlig att knäcka; nack­delen är att sådan kod är svår att byta ut. Det krävs också att avsändaren överlämnar kodnyckeln till mottagaren. – Jämför med chiffer;
  4. – varukoder och liknande – korta teckenserier som står för varor eller andra saker som har längre namn när man talar om dem. Varukoder kan, men behöver inte, vara systematiskt uppbyggda. Se också avkodning;
  5. – vanlig, men egent­ligen felaktig, beteck­ning på lösen­ord, till exempel PIN, ofta kallad pinkod. Ett sådant nummer är varken kod eller kodord, eftersom siffrorna inte står för något. Det är en nyckel;
  6. – lagbok, regelsamling, etiska normer.

– På engelska: code.

[informationshantering] [kryptering] [programmering] [ändrad 6 september 2019]

digitalisering

  1. – övergång till användning och lagring av information i digital form i organisationer och samhälle; ofta förknippat med genomgrip­ande förändringar av arbetssätt och affärsmodeller. – Ett enkelt sätt att beskriva det är att målet är att ingen information ska matas in mer än en gång: ingen ska behöver läsa uppgifter från ett dokument på bildskärmen och sedan mata in samma uppgift i ett annat dokument. Information på papper ska skannas in och därefter behandlas automatiskt. Kallas också för digital transformation, förkortat DT eller DX. – På engelska: digitalisation) – Se också digitalitet och robotiserad processautomatisering (RPA);
  2. – om konvertering av information från analog till digital form, se digitisering (för engelska digitization); även kallat digifiering.

– IDG:s artiklar om digitalisering: länk.

[informationshantering] [språktips] [ändrad 15 februari 2023]

innehållsansvarig

(curator, content curator) – den som ansvarar för en samling material (text, bilder, musik, video). – Ansvaret gäller att innehållet i samlingen är relevant för samlingens ändamål: aktuellt, korrekt, fullständigt och tillgängligt för an­vändare. Ansvaret brukar också omfatta beskrivning och katalogisering samt utgallring av material som inte längre bör ingå i samlingen. Arbetsuppgiften kallas på engelska för data curation, innehållsansvar. (Curation, som i content curation, kan översättas med kuratering.) – Om ordet curator / kurator: – Det engelska ordet curator används sedan länge på svenska om den som ansvarar för samlingarna på ett museum, en museiintendent. På svenska används ordet kurator traditionellt om rådgivare i sociala frågor. Men den engelska betydelsen har lånats in till svenska, fast då stavas ordet oftast med c. Ordet används också om den som an­svarar för samlingar som är tillgängliga genom internet. Så hur löser vi problemet att vi har samma ord i två rätt olika betydelser? Språkrådet rekommenderar i första hand benämningen innehållsansvarig för engelska curator (se länk). Om ordet kurator ändå används i denna betydelse bör det stavas med k – kurator. Då får vi också orden kuratera och kuratering. – Innehållsansvarig ska inte förväxlas med an­svarig utgivare.

[arkiv och bibliotek] [informationshantering] [publicering] [språktips] [yrken] [ändrad 8 oktober 2020]

information lifecycle management

(ILM) – livscykelinriktad hantering av data i företag och organisationer: regler, principer och tekniker för lagring, tillhandahållande, klassificering, arkivering, förvaring och gallring av data. Det gäller inte bara teknik, utan även hur informationen hanteras innan den matas in i it-systemet. En aspekt är att man måste följa lagar om dokumentation av beslut och transaktioner.

[informationshantering] [ändrad 1 februari 2018]