missbruksregeln

benämning på den avskaffade lag som sade att uppgifter som kränker en persons per­son­liga integritet inte fick hanteras i ostrukturerade data. – Detta föreskrevs i paragraf 5a i den avskaffade Personuppgiftslagen† (PuL). Annars var personuppgifter i ostrukturerade data undantagna från Personuppgiftslagen. – Personuppgifts­lagen ersattes 2018 med EU:s gemensamma Dataskyddsförordning, som inte gör skillnad mellan strukturerade och ostrukturerade personuppgifter. Alla personuppgifter faller därmed under missbruksregelns princip. – Som kränk­ande personuppgifter räknas framför allt det som i missbruksregeln kallades för känsliga personuppgifter.

[dataskyddsförordningen] [inaktuellt] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 22 december 2022]

avläsning

  1. dataavläsning – hemlig avläsning av data som bearbetas i en dator eller överförs på internet eller i andra nätverk. Det kallas ofta också för avlyssning, men det ordet är uppenbarligen inte sakligt rätt. – Läs också om hemlig dataavläsning och eavesdropping;
  2. – allmänt inom it: uppfångande av information i någon form, eventuellt också med igenkänning. En hårddisk läser av en fil, en skanner läser av det som finns på ett papper, maskinläsning kan också omvandla text på ett papper till maskinläsbar text, kroppsavläsning (biometri) läser av människokroppens egenskaper.

[avläsning] [data] [språktips] [övervakning] [ändrad 12 november 2019]

Dataskyddsförordningen

EU:s förordning om dataskydd för personuppgifter. – Grundtanken i förord­ningen är att varje person ska ha bestämmanderätt över sina personuppgifter. Förordningen gäller som lag i EU:s medlemsländer sedan den 25 maj 2018. Då ersatte den i Sverige Personuppgiftslagen† (PuL), och för hela EU har den ersatt Dataskyddsdirektivet†. Att förordningen är gemensam för hela EU motiveras med att företag och andra organisationer inte ska behöva rätta sig efter olika lagar och regler i olika EU‑länder. Förordningen gäller inte privatpersoner och deras digitala adressböcker eller andra data för privat bruk. – De fem grundprinciperna i Dataskyddsförordningen är:

  • – Individen är källan. Personuppgifter ska komma från den som de gäller;
  • – Rätt att veta. Var och en ska ha rätt att veta vilka personuppgifter som lagras om en, och vad de används till;
  • Samtycke. Det ska krävas godkännande av den registrerade för lagring av personuppgifter;
  • – Minimering. Man får inte samla in och spara fler personuppgifter än vad som är befogat med tanke på syftet;
  • – Hårda straffavgifter. Företag och andra organisationer som bryter mot reglerna kan åläggas att betala höga avgifter.

– Viktiga inslag i EU:s dataskyddsförordning är:

  • – registering av personuppgifter kräver samtycke av den som det gäller;
  • – om det gäller personer under 16 år måste man ha vårdnadshavares samtycke;
  • – i samband med registreringen måste man informera om vilket rättsligt stöd man har för att samla in och lagra personuppgifterna;
  • – man får sedan inte bredda användningen av personuppgifterna;
  • – företag och organisationer som samlar in och lagrar uppgifter som kan ha allvarliga konsekvenser för de berördas personliga integritet måste göra en konsekvensbedömning och i allvarliga fall samråda med tillsynsmyndigheten (i Sverige Integritetsskyddsmyndigheten). Detta gäller alltid för uppgifter om minderåriga;
  • – företag eller organisation som huvudsakligen hanterar personuppgifter eller har minst 250 anställda måste ha ett dataskyddsombud som ser till att Dataskyddsförordningen efterlevs;
  • – alla dataintrång eller andra incidenter som kan leda till att personuppgifter kommer på avvägar måste dokumenteras, och i allvarliga fall rapporteras till tillsynsmyndigheten. Om dataintrånget kan leda till allvarliga risker för de personer som uppgifterna gäller (till exempel ekonomisk förlust) måste man även informera dem;
  • – om en organisation överlämnar personuppgifter till en annan organisation måste den första organisationen meddela den andra ifall uppgifterna senare ändras;
  • – personuppgifter i ostrukturerat material (till exempel på webbsidor) ska nu behandlas enligt samma regler som personuppgifter i strukturerade databaser. Detta gäller även för personuppgifter som har lagts in innan Dataskyddsförordningen trädde i kraft;
  • – när man samlar in personuppgifter måste man informera de berörda om vem man är, varför man gör det, vad uppgifterna ska användas till och vilken rätt man har att samla in uppgifterna. Man måste också upplysa om vart man kan vända sig med klagomål;
  • – de berörda har rätt att se vilken information som har samlats in om dem, att få felaktiga uppgifter rättade, att bli strukna (se också rätt att bli bortglömd), att invända mot hur personuppgifterna an­vänds och att flytta personuppgifterna (till exempel från ett företag till ett annat, som när man byter teleoperatör);
  • – företag som inte följer Dataskyddsförordningen kan åläggas att betala straffavgifter på upp till 20 miljoner euro, för stora företag ännu mer.

– Att det är en förordning i stället för ett direktiv innebär att bestämmelserna gäller som lag i alla EU‑länder (samt Island, Liechtenstein och Norge). Det finns visst utrymme för nationella anpassningar, se Dataskyddslagen. Grundlagen påverkas inte av Dataskyddsförordningen. Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrund­lagen gäller som tidigare. Läs också om ePrivacy-förordningen. – Hela texten på svenska finns på denna länk. – Se också ISO 27701. – IDG:s artiklar om Dataskyddsförordningen: länk.

– På engelska: General data protection regulation, förkortat GDPR.

[dataskydd] [dataskyddsförordningen] [eu] [juridik] [personuppgifter] [ändrad 29 november 2019]

OBS-portalen

Polismyndighetens databas med ”operativ brotts-, spanings och kriminalunder­rätt­else­infor­ma­tion”. – OBS‑portalen fick 2015 kritik av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (se detta yttrande, borttaget, men se kopia) och 2016 av dåvarande Datainspektionen† (se detta beslut) för att personuppgifterna i databasen var för lätta att komma åt för obehöriga, och för att språkbruket var olämpligt.

[juridik] [personuppgifter] [svenska myndigheter] [ändrad 29 december 2020]

relation

i relationsdatabaser: en tabell. – Alltså information som är ordnad så att den kan visas som en klassisk tabell med två eller flera kolumner. Till exempel: namn och telefonnummer. Det är självskrivet att informationen på varje rad i tabellen hör ihop på något sätt. Det förklarar benämningen relation. Det är tabellen som helhet som i detta sammanhang kallas för en relation. Den kan innehålla många rader (poster). – Basrelationer är relationer som är permanent lagrade i en databas; härledda relationer är resultatet av en samkörning (join) – Ordet relation kan naturligtvis i andra sammanhang inom it ha sin vanliga betydelse. – Läs också om grafdatabaser.

[databaser] [ändrad 1 juni 2019]

border point detection

(BPD) – i matematik och dataanalys: gränspunktsupptäckt, gränspunktsdetektion – metod för att finna de punkter som markerar den yttre gränsen för en datamängd när datamängden representeras av en punktmängd (ett ”moln” av punkter) i två eller flera dimensioner. – Jämför med kantupptäckt (edge detection).

[data] [matematik] [ändrad 6 december 2019]