borttagning av början av ett ord vid sökning. (Ordets början står ju till vänster.) Ett vanligt skäl till att man gör så är att man söker efter sammansatta ord som slutar på samma ord, eller efter ord som rimmar. Exempel: genom att söka på *trunkering får du träff på både vänstertrunkering och högertrunkering, samt på enbart trunkering. Man trunkerar ordet i början (till vänster) och sätter dit ett jokertecken, vanligtvis asterisk. – På engelska: left-hand truncation.
[sökningar] [ändrad 24 maj 2020]
(PDS) – personlig datatjänst – användarstyrd tjänst för hantering av personuppgifter. – I en personlig datatjänst kan användaren lagra data om sig själv (namn, adress, familj), sin meritförteckning, intressen, kontakter och annat på tjänsten. Hon kan också ange regler för hur uppgifter ska lämnas ut, beroende på vem som efterfrågar dem. En PDS har ett API (programmeringsgränssnitt) som andra kan använda för att hämta uppgifter. – Kallas också för personal data service, personal data cloud och annat liknande. – Se också OpenPDS och internet of me.
[personuppgifter] [ändrad 26 augusti 2021]
en personlig datatjänst (PDS) som granskar förfrågningar om personuppgifter från företag, myndigheter och appar. – openPDS installeras på smarta mobiler. När en app på mobilen begär tillgång till användarens personuppgifter får den då inte direkt tillgång till dessa data. De förmedlas genom openPDS som avgör vilka uppgifter som ska lämnas ut. Detta sker i enlighet med regler som användaren har angett. openPDS meddelar också användaren vilka som har begärt att personuppgifter ska lämnas ut. – Programmet har utvecklats på MIT Media Lab. – Se openpds.media.mit.edu. – Jämför med Genomsynlig.
[personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 13 maj 2019]
personuppgift som gäller ras eller etniskt ursprung, politisk åsikt, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa och sexualliv. – Termen känslig uppgift används i Dataskyddsförordningen. I den avskaffade Personuppgiftslagen† (PuL), paragraf 13, hette det känslig personuppgift. – Grundregeln är att känsliga uppgifter inte får behandlas i it‑system eller på andra sätt (inte heller på papper), men det finns undantag i lagen. Till exempel får naturligtvis religiösa samfund och fackföreningar ha medlemsregister, och sjukvården får föra patientjournaler. Men sådana uppgifter får inte lämnas ut till utomstående. – Annan information kan också vara förbjuden att behandla enligt Dataskyddsförordningen. Det kan variera från person till person, beroende på omständigheterna. – Detta är vad som gäller enligt Dataskyddsförordningen. För pressen och andra massmedier, som faller under Tryckfrihetsförordningen, och för webbplatser (och annat) som faller under Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), är Dataskyddsförordningen inte tillämplig. – I den engelska texten till Dataskyddsförordningen kallas känsliga uppgifter för sensitive data. En annan benämning på engelska är sensitive personal data, förkortat SPI. Den termen omfattar också ekonomiskt känslig information, som kontokortsnummer och lösenord.
[lagar] [personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 5 september 2022]
text med inbyggda kopplingar (hyperlänkar) till annan information. Det står inte bara var den informationen finns, utan programmet som visar texten har också möjlighet att hämta och visa den information som hyperlänken går till. (Denna sida är till exempel hypertext.) – Information som text, bilder och ljudfiler som nämns i texten kan hämtas av datorn efter en enkel instruktion från användaren – normalt genom att man klickar på en länk. Tekniken förutsätter att texten visas på bildskärm i en dator. – Idén om hypertext har utvecklats från två utgångspunkter. Den ena är Vannevar Bushs† idé (se Memex) att vi borde kunna länka samman informationen i våra egna textsamlingar (böcker, tidningsklipp, anteckningar) efter behov. Den andra är idén att de källhänvisningar som akademiker och forskare har i sina artiklar borde vara snabbt åtkomliga för läsarna – inte genom att de ingår i artikeln, utan genom länkning. Detta var Tim Berners-Lees främsta mål när han konstruerade webben. – Ordet hypertext myntades 1965 av Ted Nelson.
[användargränssnitt] [informationshantering] [it-historia] [ändrad 5 juni 2017]
om databaser: utformad för att ge snabba operationer i databasens rader. På raderna finns uppgifter om samma objekt eller person, till exempel ”namn”, ”adress”, ”telefonnummer”. Om man, till exempel, snabbt vill kunna ta fram telefonnumret till en viss person är radorienterade databaser snabbare än alternativet, kolumnorienterade databaser. Radorienterade databaser har länge dominerat, men på 2010‑talet börjar kolumnorienterade bli vanliga. På engelska: row‑oriented.
[databaser] [ändrad 19 juni 2018]
(Edgar ”Ted” Frank Codd, 1923—2003) – amerikansk forskare, troligen den mest betydelsefulla forskaren inom området databaser. – Det var E F Codd som 1970 formulerade principerna för relationsdatabaser i artikeln ”A relational model of data for large shared data banks” (länk). Han var då forskare på IBM Research. (Se också Codds tolv regler.) 1992 fastställde han och hans medarbetare i E F Codd & Associates grundreglerna för online analytic processing, OLAP, en metod för att söka och sammanställa data ur stora, aktiva databaser för att upptäcka betydelsefulla samband. E F Codd belönades 1981 med Turingpriset (se länk), och han valdes 2001 in i Data management hall of fame (länk). – ACM delar sedan 1992 ut utmärkelsen Sigmod Edgar F Codd innovations award (länk).
[databaser] [e f codd] [personer] [ändrad 25 september 2020]
brittisk motsvarighet till Integritetsskyddsmyndigheten. Ansvarar främst för persondataskydd. Förkortas ICO. – Se ico.org.uk.
[it-säkerhet] [myndigheter] [personuppgifter] [ändrad 15 september 2021]
en databashanterare utvecklad av Google. Det är en databashanterare av NoSQL-typ, avsedd för mycket stora datamängder, närmare bestämt mätt i petabyte. Det är en distribuerad databas, alltså avsedd att delas upp på flera datorer. Den är också kolumnorienterad. – Google använder Google Bigtable för flera av sina tjänster. Dess uppbyggnad är i princip hemlig, men Google har offentliggjort mycket av detaljerna. Det har lett till flera liknande stora databaser, till exempel Apaches HBase. – Läs mer på Googles webbsidor.
[databaser] [ändrad 29 juni 2017]
i databaser: data av samma typ, till exempel ”kundnummer”, ”adress”. Traditionellt visas sådana data i kolumner, alltså lodrätt. På engelska: column. – Data som gäller samma objekt, till exempel samma person, visas traditionellt i rader (rows). – Se också kolumnorienterad.
[databaser] [ändrad 4 september 2018]