– Amazon Fire – en nerlagd smart mobil från Amazon. Den visades upp i juni 2014, och tillverkningen upphörde 2015. – Fire hade bland annat möjlighet att ta hologram-liknande bilder med hjälp av fyra extra inbyggda kameror. Med programmet Firefly kunde man ta en bild på något och omedelbart få reda på vad det är och beställa det från Amazon. Mobilen kom med webbläsaren Silk. – Fire var kopplad till Amazons utbud av tjänster: operativsystemet var en variant av Android, men Fire kunde bara köra program från Amazons appbutik. Försäljningen i USA gick så dåligt att telefonen kallades för ”Amazon Misfire”;
– en surfplatta från Amazon, lanserad i september 2011. Den hette Kindle Fire fram till 2015. Fire har ett Android-baserat operativsystem. Den har trådlös datakommunikation med wi-fi och i nyare versioner också över 4g‑nätet. Den kommer med webbläsaren Silk. – Se också Kindle och mobiltelefonen Fire. – Läs mer på Amazons webbsidor.
IBM:s operativsystem för stordatorer, lanserat i mars 2000. Det är avsett för produktserien IBM Z, som marknadsförs som stordatorservrar. – z/OS är en vidareutveckling av stordatoroperativsystemet OS/390†, som i sin tur byggde på MVS. Det är ett 64‑bitars operativsystem med programmeringsgränssnitt för Unix – det är inte Unix, men det kan bete sig som Unix. (IBM tillhandahåller även andra operativsystem för IBM Z.) – Se IBM:s webbsidor.
en byggsats till en komplett enkel dator. Ett barn ska kunna montera den. – Kano bygger på Raspberry Pi. Den har operativsystemet Kano OS, som bygger på Debian(Linux). – Se kano.tech. – Jämför med Beaglebone, Chip (betydelse 2) och Micro Bit.
USB‑minne med all mjukvara som ingår i en dator. – En USB-dator har operativsystem, andra program, arbetsminne och lagringsminne med plats för sparade filer. Den saknar däremot, av uppenbara skäl, processor, bildskärm, tangentbord och mus. Därför kan en USB‑dator bara användas om den ansluts till en vanlig dator genom USB‑kontakten. Den använder då värddatorns processor, bildskärm, tangentbord och mus, och den kan också använda dess internetanslutning. – USB‑datorer används av främst två anledningar: Dels som ett praktiskt sätt att ta med sig en komplett egen dator i fickformat, dels som ett sätt att skydda personlig integritet. Man kan nämligen surfa och skicka e‑post från en USB‑dator utan att det lämnar spår på värddatorn. – Den som har tillräckliga kunskaper kan själv göra en USB-dator med program i öppen källkod. – Se Cotton Candy†, Chromebit och Intel Compute Stick†.
ett uppköpt svenskt företag, mest känt för att det utvecklade datorerna i ABC‑serien† och deras operativsystem. – DIAB utvecklade Unix‑versionen Dnix† (även kallad D‑nix), som när den kördes på ABC‑datorer kallades för ABCenix. Företaget utvecklade också en kompilator som fortfarande utvecklas och säljs under namnet DIAB av det amerikanska företaget Wind River (se Wind River Linux). – DIAB grundades 1970 av Lars Karlsson. Företaget köptes 1990 av franskaBull, som fortsatte att sälja och utveckla datorer under varumärket DIAB i några år. – DIAB utvecklade först hålkorts‑baserade datorer för styrning av industriella processer, men samarbetade i slutet av 1970‑talet med Luxor† om utvecklingen av ABC‑datorn, först ABC80, senare andra modeller, varav de mest kraftfulla körde Unix. DIAB utvecklade också datorer som såldes under företagets eget namn. – Förkortningen DIAB stod för Dataindustrier AB. – Läs mer i Historien om DIAB(länk).
(även: internminne, RAM-minne eller primärminne, ofta bara minne) – det minne som innehåller aktiva program och de data som bearbetas när datorn används. – De instruktioner och data som matas in i datorns processor kommer närmast från arbetsminnet. Arbetsminnet måste vara snabbt och är därför ett halvledarminne. Eftersom den typ av halvledarminnen som används är flyktiga töms arbetsminnet på data när datorn stängs av. Allt som ska sparas måste därför lagras på hårddisk (eller annat lagringsminne, som SSD). Arbetsminnet läser in datorns operativsystem från hårddisken när datorn startar och läser sedan in program och data från hårddisk, nätverk eller internet allt eftersom. Resultatet av programkörningarna sparas sedan på hårddisk. Om arbetsminnet inte räcker till kan datorn använda virtuellt minne.
– Omega – det operativsystem som Google använder internt för sina tjänster, som sökmotorn och Gmail. Det ersatte 2013 operativsystemet Borg†. – Det finns också ett utförande som Google har släppt med öppen källkod, Kubernetes. – Läs mer i denna artikel från Google (länk) och i denna artikel från ACM(länk);
– i matematik: sannolikheten för att ett datorprogram avslutas inom ändlig tid, uttryckt som ett tal mellan noll och ett. – Talet definierades av den argentisk-amerikanska matematikern Gregory Chaitin(länk), då på IBM. Det kallas också för Chaitins konstant. – Omega är definitionsmässigt ett icke beräkningsbart tal. Definitionen av talet bygger på datorpionjären Alan Turings† uppsats från 1936 om stopproblemet. Chaitin definierade omega redan på 1960‑talet, men han såg det länge som en rent teoretisk skapelse. Senare har den argentinska matematikern Verónica Becher(länk) visat att talet är användbart i andra matematiska sammanhang;
