Kategori: webben

Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om webben.

wrapper

– omslag, förpackning, adapter – inom it:

  1. – omgivande eller inledande tecken som http:// i webbadresser eller vinkelparentes < > runt instruktioner i text;
  2. – startskript: mindre program eller skript som startar och eventu­ellt också styr och avslutar ett annat, större program;
  3. – adressinformation i dataöverföring: ofta en header före själva meddelandet och en avslutande trailer efter;
  4. – i databaser: program som avgör vilka användare som får se och ändra data;
  5. – inkapslingsklass – i objekt­pro­gram­me­ring: klass som är till för att kapsla in hela system eller program;
  6. – wrapperklass – i objekt­pro­gram­me­ring: klass för elementär datatyp, till exempel wrapperklassen INT för heltal.

[databaser] [internet] [mjukvara] [programmering] [tecken] [webben] [ändrad 29 november 2015]

fuzzy search

varianttålig sökning, approximativ sökning, ungefärlig sökning; även: associativ sökning (se nedan) – sökning som inte enbart ger träff på exakt det som man har skrivit i sökrutan, utan också på näraliggande sökord. Det finns två huvudtyper:

  1. – se fonetisk sökning;
  2. – associativ sökning – sökning som inte bara får upp exakt det ord som sökningen gäller, utan också synonymer och andra ord med besläktad betydelse. Det finns också statistiska metoder som tolkar felstavade ord mer eller mindre framgångs­rikt, till exempel genom att utgå från sannolika felskrivningar på tangentbordet.

– Se också fuzzy.

[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [språkteknik] [ändrad 12 april 2020]

inbäddningskod

(embedded code) – avsnitt med programkod som kan kopieras och klippas in direkt i koden till ett annat program eller dokument. Ett vanligt exempel är programkod som innehåller en länk till ett videoklipp. Koden kan klistras in i en blogg eller annan webb­sida och innehåller allt som behövs för att visa en länk som en besökare kan klicka på för att få se videoklippet. – Skilj mellan denna typ av inbäddning och det som på engelska kallas för embedded systems, på svenska inbyggda system. Det uttrycket beskriver kom­pletta it‑system avsedda för begränsade spe­ci­fika ändamål, in­byggda i annan ut­rust­ning.

[programmering] [ändrad 3 november 2017]

web services

tjänstegränssnitt, webbtjänstgränssnitt – standardiserade system för utbyte av information och tjänster mellan webbplatser. – Man kan säga att web services innebär att webbplatser ska vara förberedda för att utbyta relevant information med andra webbplatser utan att detta har föregåtts av något slags samråd. (Jämför med SOA, som är samma princip tillämpad på datorprogram i allmänhet.) – Obser­vera att web services inte avser tjänster för webbplatsens besökare (utom indirekt), utan sådana tjänster som it‑system tillhandahåller för att programmerare ska kunna använda dem. (Programme­raren behöver därför inte programmera tjänsten själv, hon får den fix och färdig.) – Ett exempel på vad som blir möjligt med tjänstegränssnitt är att en kund som köper en resa på en resebyrås webbplats kan be resebyråns webbplats att beställa en hyrbil från en biluthyrningsfirma. Det ska gå även om resebyrån inte har något organiserat sam­arbete med biluthyraren. Resebyråns webbplats förser biluthyraren med den information som behövs, och ger sedan kunden en bekräft­else. – Web services ska bygga på branschstandarder som XML, HTML och ebXML. – Termen web services lanserades av dåvarande Hewlett‑Packard† år 2000, och slog snabbt igenom, åtminstone som buzzword. I februari 2002 grundades Web services interoperability organization (länk), senare del av OASIS, nerlagd 2017, som skulle se till att web services från olika leverantörer fungerar ihop. – IDG:s artiklar om web services: länk.

[it-system] [webbtjänster] [ändrad 12 juni 2020]

W3C

World wide web consortium – den orga­nisa­tion som fastställer stan­darder för webb­läsare och webbservrar samt för HTML, XML och andra program för webben. W3C finns på MIT, som driver det tillsammans med franska data­forsk­nings­insti­tutet INRIA (länk) och euro­pe­iska kärnforskningsinstitutet CERN i Genève. Chef för W3C är webbens skapare Tim Berners‑Lee. – Se w3.org. – W3C är inte samma som World wide web foundation.

[branschorganisationer] [förkortningar på W] [webben] [ändrad 18 december 2019]

bokmärke

länk till webbsida, sparad av besökaren i en lista i en webbläsare. – Möjlighet att spara bokmärken är en funk­tion som ingår i alla webbläsare. I Internet Explorer† kallades bokmärken för favoriter, men Exploreranvändarna brukade också kalla dem för bokmärken. – Det finns också också webbsidor som sparar bokmärken/favoriter åt användarna, till exempel Delicious­†. Fördelen med det är att man kommer åt bokmärkena oavsett vilken dator man använder. – På engelska: bookmark.

[webbläsare] [ändrad 16 augusti 2021]