Kategori: webbpublicering

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om programmering och publicering av webbsidor och webbplatser. Kategorin webbpublicering har underkategorierna RSS och wiki.

Sitemaps

maskinläsbara förteckningar över de webb­adresser på en webbplats som är till­gäng­liga för sök­motorer. – Sitemaps hjälper spindlar att hitta så mycket information som möjligt på webbplatsen. En sitemap är en XML‑fil som räknar upp webbadresserna på webbplatsen med information om när de senast har ändrats, hur ofta de brukar ändras och hur viktiga de anses vara. Site­maps är ett protokoll för informationsutbyte mellan webbplatsen och sökmotorerna. Syftet är att under­lätta för sökmotorerna (deras spindlar) att hitta allt på webbplatsen. – Sitemaps har fast­ställts i samarbete mellan Google, MSN och Yahoo. – Se sitemaps.org. – Jämför med ACAP och Robots exclusion protocol, som är till för att ange vad sökmotorerna inte ska kartlägga.

[sökmotorer] [webbpublicering] [xml] [ändrad 9 februari 2018]

Robots exclusion protocol

instruktioner om att vissa (eller alla) webbadresser på en webbplats inte ska kart­läggas av sök­­motorer. – Robots exclusion protocol kallas ofta för robots.txt efter den textfil som innehåller instruktionerna, och som sökmotorernas spindlar, här kallade robotar, ska kunna läsa och följa. – Tillämpning av Robots exclusion protocol är frivilligt, och det finns ingen garanti för att alla besökande spindlar rättar sig efter instruktion­erna i robots.txt. Protokollet är inte enbart avsett för sökmotorer, utan även för andra som automatiskt samlar in information på webbsidor. – Protokollet ger möjlighet att ange att en del sidor får kartläggas, men inte andra. Det kan också specifikt utestänga vissa spindlar, men släppa in andra, och det kan ange att besöken inte får ske för ofta. Kallas också för Robots exclusion standard. – Läs mer på robotstxt.org. – Se också ACAP och nofollow. – Sitemaps är komplementet: instruktioner om vilka sidor som finns att kartlägga.

[sökmotorer] [webbpublicering] [ändrad 9 februari 2020]

Wikiplays

en avvecklad tjänst som visade artiklar från Wikipedia som bildspel. – Text från Wikipedia lästes upp med talsyntes samtidigt som bilder från samma artikel visades. Tjänsten hade ingen officiell koppling till Wikipedia. Den startade i oktober 2012, men är nu nerlagd. – Sajten wikiplays.org är stängd.

[ljud och bild] [nerlagt] [wiki] [ändrad 3 november 2017]

pagejacking

– sidnappning, webbsideskidnappning:

  1. – allmänt: kopiering av källkoden (HTML‑koden) från någon annans webbsida. Eftersom både innehållet på sidan (text och bild) och källkoden är skyddade av upphovsrätt (om det inte står något annat) är detta inte lovligt utan tillstånd;
  2. – mer specifikt: ett sätt att lura webb‑surfare till sidor med pornografi eller till andra webbsidor: man kopierar en existerande, populär webbsida och lägger upp den på webben så att den blir indexerad av sökmotorer. När det är klart byter man ut det kopierade innehållet mot det material man vill sprida. Den som använder en sökmotor och som klickar på vad som verkar vara en länk till en seriös webbsida kanske då hittar något helt annat än hon hade väntat sig.

[bluff och båg] [upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 2 december 2019]

push

  1. – (push technology) – beteckning på system som skickar information till registrerade mottagare utan att mottagaren behöver göra något. Det kan användas för e‑post, snabbmeddel­anden, chatt, uppdateringar, blogginlägg och annan information. Motsatsen, pull, innebär att informationen inte skickas till mottagaren förrän mottagaren begär det, vanligen genom att klicka på en knapp eller länk. – Pull var fram till mitten av 1990‑talet praktiskt taget det enda som fanns, eftersom datanäten var för långsamma och för dyra för att man skulle skicka information utan att mottagarna hade bett om det. – Men pushteknik blev en viktig trend i slutet av 1990‑talet, se Point­cast† och Marimba†, fast det tappade snart fart. En anledning var att pushtrafik tog upp en stor del av före­tagens nät­verk, vilket ledde till att många före­tag blockerade det. – På 2010‑talet fick pushteknik en renässans därför att de  flesta användare då hade fått kraft­fulla datorer och snabb internetanslutning. Pushteknik är därför inte längre en be­lastning på nätet. E‑post, andra meddelanden, aviseringar och programuppdateringar överförs auto­matiskt i många tjänster till an­vändarens dator eller smarta mobil. – Se också pushmail;
  2. – PuSH, se Pubsubhubbub.

[bloggar] [datakommunikation] [förkortningar på P] [webbpublicering] [ändrad 22 oktober 2017]

PubSubHubbub

förkortat PuSH, även kallat Hubbub – ett system för publicering av webbflöden så att de når abonnenterna nästan omedel­bart. – PubSubHubbub är en vidareutveckling av RSS och Atom. Det är utvecklat för att ny information ska nå abonnenterna så snabbt som möjligt och för att minska onödig trafik på internet. Till skillnad från hur det är med RSS och Atom så frågar nämligen inte en dator med PubSubHub­bub hela tiden webb­flödet ifall det finns något nytt. I stället får abonnentens dator ett med­delande när det finns något nytt att läsa (se push). – PubSubHubbub har utvecklats på Google. Det bygger på att webb­flödet sprids från en eller flera hubbar. När en abonnent abonnerar på webbflödet ansluts hon inte direkt till webbflödet, utan registreras på en av hubbarna. Hubben skickar ett kort meddelande när det finns något nytt, och då kan abonnentens webbflödesläsare hämta det nya. – Läs mer på GitHub (länk).

[bloggar] [rss] [ändrad 22 oktober 2017]

Ajax

Asynchronous Javascript and XML – en vanlig teknik för programmering av webb­sidor med interaktiva program. – Den stora för­delen är att en webbsida program­me­rad i Ajax kan påverkas av be­sö­karen en bit i taget medan en be­­sö­karen har den uppe. Be­­sö­karen behöver inte vänta på att en hel webbsida blir inläst varje gång hon gör en liten ändring. – Ajax är en kombination av Java­­script, XML och andra verk­­tyg. Med Ajax får man webbsidor som direkt svarar på an­vändarens in­matningar utan att webbläsaren behöver vänta på nya sidor från webb­servern. Pro­grammen sänds nämligen från webb­servern till webb­läsaren efter an­ropet och körs lokalt, alltså på samma dator som webbläsaren. Det behövs därför ingen tät trafik mellan webbläsare och webb­servern. – Ajax är ingen produkt eller varumärke, utan ett namn som samman­­fattar en kom­bina­tion av verk­­tyg. Namnet infördes 2005 av an­vänd­bar­hets­experten Jesse James Garrett i artikeln Ajax: A new approach to web applications (länk). – Namnet: Ajax eller Aias / Ajas var namnet på två hjältar i Iliaden (länk) – Aias den store och Aias den lille. – Läs mer om Ajax i Wikipedia.

[programspråk] [webbpublicering] [ändrad 7 maj 2022]

Curl

  1. – curl – ett program för överföring av filer mellan datorer med användning av olika protokoll. – curl ut­veck­la­s sedan 1997 i fri och öppen källkod av Daniel Stenberg (länk), och har blivit mycket spritt. Daniel Stenberg belönades 2017 med Polhemspriset för curl, se motivering.  – Namnet stavas numera oftast curl med liten begynnelsebokstav, tidigare även cURL. – libcurl (även skrivet libcURL) är ett bibliotek med protokoll för överföring av filer, se curl.haxx.se/libcurl/. – curl användes i den helikopter som den 19 april 2021 flög på Mars (se länk). – Se curl.se och boken Everything curl, som kan laddas ner här;
  2. – Curl – ett programspråk för webb­sidor, avsett att ersätta både HTML och skriptspråk som PHP. – Den som hämtar en webbsida skriven i Curl får hela källkoden till den efter­frågade sidan, och den körs sedan hos mottagaren i ett tilläggs­program till webbläsaren, Surge. – Curl är ett objekt­orienterat språk som har utvecklats av David A Kranz på MIT med finansiering från Darpa, och med hjälp av Tim Berners-Lee. – Läs mer på curl.com.

[datakommunikation] [programspråk] [webbpublicering] [ändrad 11 januari 2020]