Motorola

ett amerikanskt telekomföretag, sedan 2011 delat i två: Motorola Solutions och Motorola Mobility:

  • – Motorola Solutions (länk) räknas som fort­sätt­ningen på det ursprung­liga Motorola. Tillverkar utrust­ning för radiokommunikation åt polis, myndigheter och före­tag, trådlös utrustning för hemma­bruk samt utvecklar teknik för mobiltelefoner (men inte mobiltelefoner). Motorola Solutions köpte 2012 Psion†;
  • Motorola Mobility köptes i april 2012 av Google, som i januari 2014 sålde det vidare till Lenovo. Lenovo meddelade i januari 2016 att företaget skulle avveckla varumärket Motorola för mobiltelefoner, men ändrade sig 2017.

– Motor­ola grundades 1928, och har sedan dess tillverkat konsumentelektro­nik, datorer, pro­ces­sorer och mobiltelefoner. Motorolas proces­sorer för persondatorer var på 1980‑talet en jämbördig konkurrent till Intels processorer, och användes bland annat i Macintosh till mitten av 1990‑talet. Motor­ola var också med och utveck­lade processor­typen PowerPC† tillsammans med Apple och IBM. 2004 knoppade Motorola av sin processortillverkning i företaget Freescale†. Motorola gör också anspråk på att ha visat upp den första bärbara mobiltelefonen 1973. På 1990‑talet var Motorola världens största tillverkare av mobil­­tele­­foner.

[företag] [uppköpt] [ändrad 21 juni 2018]

Psion

ett uppköpt brittiskt företag som tillverkade handhållna datorer för industriellt bruk samt trådlösa nät. – Psion köptes 2012 av Motorola, som 2014 sålde det vidare till brittiska Zebra Technologies (länk). Varumärket Psion tycks vara avvecklat. – Psion grundades 1980 av David Potter (se Wikipedia), styrelseordförande fram till 2009. På 1990‑talet tillverkade Psion en nerlagd serie handhållna små datorer med kontors­program och inbyggt mekaniskt tangentbord (Psion 3, Psion 5, Psion 7). De hade operativsystemet Epoc†. (Läs också om Gemini.) Epoc vidareutvecklades till det numera avvecklade Symbian† i företaget med samma namn. Psion var med och grundade Symbian, men sålde 2004 sin andel till Nokia. År 2000 förvärvade Psion före­taget Teklogix. – Läs mer på Zebra Technologies webbsidor.

[datorer] [företag] [uppköpt] [ändrad 4 oktober 2019]

Neonode

Neonodes nerlagda mobiltelefon med stor pekskärm – alltför långt före sin tid?

ett svenskt företag som utvecklar och licensierar ut teknik för pekskärmar. – Neonode kom 2012 i rampljuset på grund av den juridiska tvisten mellan Apple och Samsung (se Wikipedia). Apple hävdade då att Samsung hade inkräktat på Apples pekskärmsteknik, men Samsung kontrade med att påstå att Apple hade gjort intrång på Neonodes patent. – Neonode grundades 2001 av Magnus Goertz och Thomas Eriksson för att utveckla en mobiltelefon med pekskärm, men utan knappar. Företaget släppte telefonerna N1, N1m och N2. En nyemission 2008 misslyckades, och företaget försattes i konkurs. Thomas Eriksson startade då företaget på nytt med inriktning på att licensiera ut företagets pekskärmsteknik, Zforce. Verksamheten är numera framgångsrik. – 2017 börjar Neonode sälja Airbar, ett tillbehör som gör att man kan använda en dators bild­skärm som pekskärm. – Se neonode.com.

[bildskärmar] [styrdon] [ändrad 27 april 2020]

DigiCash

ett nerlagt företag som utvecklade produkter för elektroniska pengar. – DigiCash grundades 1990 av David Chaum och gick i konkurs 1998. DigiCashs system för elek­tro­niska pengar hette eCash. Det kännetecknades av att betalningar inte gick att spåra – den som tog emot en betalning kunde inte se vem som den kom ifrån – men den som hade betalat kunde vid behov bevisa att hon hade betalat. – Läs mer om DigiCash i denna artikel från 1994 i Wired: länk.  – DigiCashs tillgångar över­togs efter konkursen av ett annat före­tag, Ecash Technologies, som 2002 för­värvades av företaget Infospace, som nu­mera heter Blucora (länk).

[elektroniska pengar] [nerlagt] [ändrad 13 februari 2018]

Apollo

  1. Project Apollo – kinesiska Baidus (baidu.com) projekt för att skapa en allmänt tillgänglig plattform, baserad på öppen källkod, för självkörande bilar. Den presenterades i april 2017, se pressmeddelande;
  2. – version 8 av Windows Phone†, släppt under 2012;
  3. – det första företaget som sålde det som då kallades för arbetsstationer. För­sta modellen hette Domain och lanserades 1981. Dåvarande Hewlett‑Packard† köpte Apollo 1989, och använde sedan namnet som varumärke för sina arbetsstationer i några år;
  4. Apollo syndrome, se Apollonsyndromet;
  5. – se Apollo guidance computer (styrdatorn till Apolloprogrammets månlandare);
  6. Apollo Management Group (apollo.com), bland annat sedan maj 2021 ägare till Yahoo.

– Den grekiska guden Απόλλων heter Apollon på svenska, men Apollo på engelska.

[bilar] [datorer] [företag] [it-historia] [mobilt] [psykologi] [windows] [ändrad 2 november 2021]

WM-data

(med litet d) – ett svenskt dataföretag som numera ingår i kanadensiska CGI. Företagsnamnet används inte längre. – WM‑data grundades 1969 av Thord Wilkne (1943) och Hans Mellström (1942), och var inriktat på konsulttjänster för större företag i Norden. WM‑data köptes 2006 av den brittiska koncernen Logica som i sin tur köptes av CGI, vilket blev känt i maj 2012.

[företag] [uppköpt] [ändrad 6 december 2019]

CGI

  1. – ett kanadensiskt konsultföretag med huvud­kontor i Quebec. – CGI köpte i maj 2012 brittiska Logica, som i sin tur 2006 hade köpt svenska WM‑data. Logica hette LogicaCMG 2002—2008 efter att ha gått samman med ett annat brittiskt företag, CMG, sedan bara Logica. Men numera används bara namnet CGI. – Se cgi.com;
  2. – se common gateway interface;
  3. – se computer-generated images.

[datoranimering] [företag] [förkortningar på C] [webbpublicering] [ändrad 10 december 2019]

NMT

  1. – Nordisk mobiltelefoni – det första mobiltelefonnätet av modern typ. Det var cellbaserat, och det var i drift från 1981 till 2007. NMT var ett analogt mobiltelefonnät som byggdes upp gemensamt i de nordiska länderna. Det räknas i efterhand som generation ett (se mobiltelefon). – Det första NMT‑nätet togs i bruk i Saudiarabien 1981. Kort därefter togs NMT 450 i drift i Norden. Det sände på 450 megahertz. Ett andra nät invigdes 1986. Det använde frekvensen 900 megahertz, och kallades följaktligen för NMT 900. Under 1990‑talet överflyglades NMT av GSM (generation två). Det ledde till att NMT 900 togs ur drift den 31 december 2000. Det äldre nätet, NMT 450, fanns kvar till 2007;
  2. – företaget Nordisk Mobiltelefon Sverige, se Net 1;
  3. – Nordic Medtest – ett svenskt företag som testar digital utrustning för hälsa, se nordicmedtest.se;
  4. – se neural maskinöversättning.

[företag] [förkortningar på N] [mobilt] [språkteknik] [ändrad 27 maj 2020]

Axis

  1. – ett svenskt företag som utvecklar webb­kameror och övervakningsutrustning. Grundat 1984 i Lund. Sedan 2015 är japanska Canon majoritetsägare av företaget. – Se axis.com;
  2. – en avvecklad webb­läsare från Yahoo, avsedd för iPhone och iPad. – Axis släpptes i maj 2012 och avvecklades i juni 2013. Axis var nära kopplad till Yahoos sök­motor. Användaren kunde överföra resultaten av sina sökningar på Axis från iPhone till iPad eller till persondator.

[företag] [nerlagt] [webb­läsare] [ändrad 6 mars 2018]

RSA

den mest kända algoritmen för asymmetrisk kryptering. RSA är också ett kryptosystem baserat på RSA‑algoritmen. – Nästan all kryptering på internet förutsätter RSA-algoritmen. Men eftersom RSA‑algoritmen är mycket resurskrävande används den vanligtvis bara när två parter ska komma överens om en engångsnyckel för symmetrisk kryptering. – RSA är uppkallat efter upphovsmännen Ron Rivest (länk), Adi Shamir (se Wikipedia) och Leonard Adleman (länk). RSA presenterades 1977 och var den första asymmetriska krypteringsalgoritmen. Sedan dess har andra matematiker ut­vecklat liknande algoritmer. (Se också Diffie‑Hellman.) – RSA‑algoritmen bygger på att man räknat ut ett mycket stort tal (numera ofta 2048 binära siffror, motsvarande 617 decimala siffror) som är produkten av två primtal. Man kan sedan räkna ut två andra tal, som har ett matematiskt samband med de två primtalen, och det ena av de två talen (valfritt) får sedan bli en privat (hemlig) nyckel, det andra blir en publik (öppen) nyckel. – Vem som helst kan kryptera ett meddelande med den publika nyckeln, som kan offentliggöras fritt, men bara den som har den privata nyckeln kan dekryptera dem. – Den som däremot vill knäcka ett RSA‑krypterat meddelande måste hitta de två primtalen (den öppna nyckeln ger ingen ledning). Den som har skapat det stora talet (och alltså är mottagare av krypterade meddelanden) känner däremot till en hemlighet, den privata nyckeln, som gör att meddelanden relativt enkelt kan dekrypteras. – En utförlig förklaring av hur RSA-algoritmen fungerar finns i denna artikel i Computer Sweden. – I  mars 2021 publicerade den tyska krypteringsexperten Claus Peter Schnorr (1943) en artikel där han hävdade att det finns ett enklare sätt att räkna ut nyckeln till ett RSA‑krypterat meddelande än att söka efter primfaktorerna – se denna artikel. Det är när detta skrivs inte bevisat att Schnorr har rätt, eller att hans föreslagna metod är praktiskt tillämpbar. – RSA‑algoritmen tillhörde tidigare företaget RSA Security, men patentet har gått ut. Många utföranden av RSA‑algoritmen har därför gjorts av andra företag och sammanslutningar. RSA Security ingår numera i EMC, men under eget namn (rsa.com), och marknadsför RSA‑algoritmen som del av ett kryptosystem. – RSA Conference, RSAC, är en säkerhets­kon­ferens som har anordnats sedan 1991, se rsaconference.com. – IDG:s artiklar om RSA: länk.

[företag] [förkortningar på R] [kryptering] [mässor och kon­ferenser] [ändrad 11 april 2022]