Teracom Mobil

en svensk mobiloperatör som an­vänder frekvensen 450 megahertz för mobilt bredband. Andra mobiloperatörer an­vänder frekvenser på två gigahertz eller mer. – Den lägre fre­kvensen innebär att räck­vidden blir längre, vilket ger bättre täck­ning på lands­bygden. Nackdelen är att kapaciteten (bandbredden) blir lägre. – Teracom Mobil grundades 1998 av bland andra Jan Freese†, fast då under namnet Nordisk Mobiltelefon Sverige, ett namn som an­knöt till det gamla NMT‑nätet†. Det nya NMT tog över frekvensbandet runt 450 megahertz som blev ledigt när det gamla NMT‑nätet avvecklades 2007. Före­taget NMT begärde sig i konkurs i början av 2009, och konkurs­boet köptes då av amerikanska Access Industries (länk). Sedan marknadsfördes före­taget först under namnet Ice.net, från maj 2010 under namnet Net1 (eller Netett). 2019 köptes den svenska delen av Net1 av Teracoms  dotterbolag Teracom Mobil. Teracom Mobil beslöt 2022 att säga upp alla privata bredbandsabonnenter – se teracommobil.se. Företaget finns kvar, men ska enbart ingå i totalförsvaret. – Se också Digital 450.

[företag] [mobilt] [ändrad 10 februari 2023]

access

åtkomst, tillgång, access, behörighet – möjlighet att hämta och läsa information eller att använda utrustning i dator, program eller nätverk; rätt att komma åt viss information (eller resurser) i ett datorsystem eller nätverk – accessakomma åt, ha tillgång, ansluta till. – Se också Datatermgruppen (länk):

  1. – den tekniska anslutningen, se till exempel accessnät;
  2. – den process som hittar, läser och hämtar data, till exempel i termer som access­tid;
  3. behörighet att komma åt resurser (nät­verk, data­baser, filer, servrar, webbsidor). ”Har du access till data­­basen?” kan antingen betyda ”Har du behörighet att använda data­­basen?” eller (tekniskt) ”Kommer du åt databasen?”;
  4. – tillgång till information eller andra resurser, som i open access, se öppen tillgång;
  5. Access – ett japanskt företag (länk), utvecklare av det nerlagda Garnet OS†, tidigare känt som Palm OS†.

[företag] [it-system] [it-säkerhet] [ändrad 13 januari 2018]

Motorola

ett amerikanskt telekomföretag, sedan 2011 delat i två: Motorola Solutions och Motorola Mobility:

  • – Motorola Solutions (länk) räknas som fort­sätt­ningen på det ursprungliga Motorola. Tillverkar utrust­ning för radiokommunikation åt polis, myndigheter och företag, trådlös utrustning för hemma­bruk samt utvecklar teknik för mobiltelefoner (men inte mobiltelefoner). Motorola Solutions köpte 2012 Psion†;
  • Motorola Mobility köptes i april 2012 av Google, som i januari 2014 sålde det vidare till Lenovo. Lenovo meddelade i januari 2016 att företaget skulle avveckla varumärket Motorola för mobiltelefoner, men ändrade sig 2017.

– Motor­ola grundades 1928, och har sedan dess tillverkat konsumentelektro­nik, datorer, pro­ces­sorer och mobiltelefoner. Motorolas proces­sorer för persondatorer var på 1980‑talet en jämbördig konkurrent till Intels processorer, och användes bland annat i Macintosh till mitten av 1990‑talet. Motor­ola var också med och utveck­lade processortypen PowerPC† tillsammans med Apple och IBM. 2004 knoppade Motorola av sin processortillverkning i företaget Freescale†. Motorola gör också anspråk på att ha visat upp den första bärbara mobiltelefonen 1973. På 1990‑talet var Motorola världens största tillverkare av mobiltelefoner.

[företag] [uppköpt] [ändrad 21 juni 2018]

Psion

ett uppköpt brittiskt företag som tillverkade handhållna datorer för industriellt bruk samt trådlösa nät. – Psion köptes 2012 av Motorola, som 2014 sålde det vidare till brittiska Zebra Technologies (länk). Varumärket Psion tycks vara avvecklat. – Psion grundades 1980 av David Potter (se Wikipedia), styrelseordförande fram till 2009. På 1990‑talet tillverkade Psion en nerlagd serie handhållna små datorer med kontors­program och inbyggt mekaniskt tangentbord (Psion 3, Psion 5, Psion 7). De hade operativsystemet Epoc†. (Läs också om Gemini.) Epoc vidareutvecklades till det numera avvecklade Symbian† i företaget med samma namn. Psion var med och grundade Symbian, men sålde 2004 sin andel till Nokia. År 2000 förvärvade Psion före­taget Teklogix. – Läs mer på Zebra Technologies webbsidor.

[datorer] [företag] [uppköpt] [ändrad 4 oktober 2019]

Neonode

Neonodes nerlagda mobiltelefon med stor pekskärm – alltför långt före sin tid?

ett svenskt företag som utvecklar och licensierar ut teknik för pekskärmar. – Neonode kom 2012 i rampljuset på grund av den juridiska tvisten mellan Apple och Samsung (se Wikipedia). Apple hävdade då att Samsung hade inkräktat på Apples pekskärmsteknik, men Samsung kontrade med att påstå att Apple hade gjort intrång på Neonodes patent. – Neonode grundades 2001 av Magnus Goertz och Thomas Eriksson för att utveckla en mobiltelefon med pekskärm, men utan knappar. Företaget släppte telefonerna N1, N1m och N2. En nyemission 2008 misslyckades, och företaget försattes i konkurs. Thomas Eriksson startade då företaget på nytt med inriktning på att licensiera ut företagets pekskärmsteknik, Zforce. Verksamheten är numera framgångsrik. – 2017 började Neonode sälja Airbar†, ett senare avvecklat tillbehör som gjorde att man kunde använda en dators bild­skärm som pekskärm. – Se neonode.com.

[bildskärmar] [styrdon] [ändrad 17 januari 2023]

DigiCash

ett nerlagt företag som utvecklade produkter för elektroniska pengar. – DigiCash grundades 1990 av David Chaum och gick i konkurs 1998. DigiCashs system för elek­tro­niska pengar hette eCash. Det kännetecknades av att betalningar inte gick att spåra – den som tog emot en betalning kunde inte se vem som den kom ifrån – men den som hade betalat kunde vid behov bevisa att hon hade betalat. – Läs mer om DigiCash i denna artikel från 1994 i Wired: länk.  – DigiCashs tillgångar över­togs efter konkursen av ett annat före­tag, Ecash Technologies, som 2002 för­värvades av företaget Infospace, som först bytte namn till Blucora och numera heter Avantax (avantax.com).

[elektroniska pengar] [nerlagt] [ändrad 18 maj 2023]

Apollo

  1. Project Apollo – kinesiska Baidus (baidu.com) projekt för att skapa en allmänt tillgänglig plattform, baserad på öppen källkod, för självkörande bilar. Den presenterades i april 2017, se pressmeddelande;
  2. – version 8 av Windows Phone†, släppt under 2012;
  3. – det första företaget som sålde det som då kallades för arbetsstationer. För­sta modellen hette Domain och lanserades 1981. Dåvarande Hewlett‑Packard† köpte Apollo 1989, och använde sedan namnet som varumärke för sina arbetsstationer i några år;
  4. Apollo syndrome, se Apollonsyndromet;
  5. – se Apollo guidance computer (styrdatorn till Apolloprogrammets månlandare);
  6. Apollo Management Group (apollo.com), bland annat sedan maj 2021 ägare till Yahoo.

– Den grekiska guden Απόλλων heter Apollon på svenska, men Apollo på engelska.

[bilar] [datorer] [företag] [it-historia] [mobilt] [psykologi] [windows] [ändrad 2 november 2021]

WM-data

(med litet d) – ett svenskt dataföretag som numera ingår i kanadensiska CGI. Företagsnamnet används inte längre. – WM‑data grundades 1969 av Thord Wilkne (1943) och Hans Mellström (1942), och var inriktat på konsulttjänster för större företag i Norden. WM‑data köptes 2006 av den brittiska koncernen Logica som i sin tur köptes av CGI, vilket blev känt i maj 2012.

[företag] [uppköpt] [ändrad 6 december 2019]

CGI

  1. – ett kanadensiskt konsultföretag med huvud­kontor i Quebec, grundat 1976. – CGI köpte i maj 2012 brittiska Logica, som i sin tur 2006 hade köpt svenska WM‑data†. Logica hette LogicaCMG 20022008 efter att ha gått samman med ett annat brittiskt företag, CMG, sedan bara Logica. Men numera används bara namnet CGI. – Se cgi.com;
  2. – se common gateway interface;
  3. – se computer-generated images.

[datoranimering] [företag] [förkortningar på C] [webbpublicering] [ändrad 10 december 2019]

NMT

  1. – Nordisk mobiltelefoni – det första mobiltelefonnätet av modern typ. Det var cellbaserat, och det var i drift från 1981 till 2007. NMT var ett analogt mobiltelefonnät som byggdes upp gemensamt i de nordiska länderna. Det räknas i efterhand som generation ett (se mobiltelefon). – Det första NMT‑nätet togs i bruk i Saudiarabien 1981. Kort därefter togs NMT 450 i drift i Norden. Det sände på 450 megahertz. Ett andra nät invigdes 1986. Det använde frekvensen 900 megahertz, och kallades följaktligen för NMT 900. Under 1990‑talet överflyglades NMT av GSM (generation två). Det ledde till att NMT 900 togs ur drift den 31 december 2000. Det äldre nätet, NMT 450, fanns kvar till 2007;
  2. – företaget Nordisk Mobiltelefon Sverige, se Net 1;
  3. – Nordic Medtest – ett svenskt företag som testar digital utrustning för hälsa, se nordicmedtest.se;
  4. – se neural maskinöversättning.

[företag] [förkortningar på N] [mobilt] [språkteknik] [ändrad 27 maj 2020]