GMPLS

generalized multi-protocol label switching – en förbättrad version av MPLS, avsedd i synner­het för optisk datakommunikation. Kallas också för multi‑protocol lambda switching. – En teknisk genom­gång av GMPLS finns här.

[förkortningar på G] [optiskt] [ändrad 6 september 2017]

GARR

ett italienskt forskningsnätverk, skilt från internet. Det är ett så kallat NREN‑nätverk, alltså ett nationellt forsknings- och ut­bildnings­nätverk. – Namnet: GARR står för Gruppo per l’armonizzazione delle reti della ricerca, alltså ”Gruppen för harmonisering av forsknings­nät­verk”. – Se garr.it.

[forskning] [förkortningar på G] [nätverk] [ändrad 31 juli 2019]

G.fast

en standard för dataöverföring med en giga­bit i sekunden i koppar­nät (telefonledningar). – Den hastigheten får man bara när av­ståndet till telestationen är högst 100 meter. Om avståndet är 250 meter minskar hastigheten till 150 mega­bit per sekund. – G.fast är en DSL‑teknik. Den ska användas för anslutning av hushåll och småföretag när det inte är praktiskt möjligt med optisk fiber (FTTH). G.fast blev standard 2014 – se dokument från ITU (länk). Fast i standardens namn uppges stå för fast access to subscriber terminals, troligen en bakronym.

[bakronymer] [dsl] [förkortningar på G] [standarder] [ändrad 24 september 2022]

GPL

general public license – en användarlicens som är knuten till fri mjukvara. Licensen utvecklades 1989 inom GNU‑projektet. – Licensen är utformad för att säkerställa att det som är fri mjukvara alltid ska för­bli fri mjukvara. GPL ger an­vändaren / köparen rätt att fritt sprida och sälja programmet, med eller utan ändringar, men bara på vill­kor att licensvill­koren följer med och är bindande för alla nya användare och köpare. Principen fri mjuk­vara ska gälla i obegränsat antal led. Alla program som på något sätt samverkar med det program som licensen gäller blir också fri mjukvara. (Licensen är ”smittsam”.) – GPL skyddas av upphovsrätten genom en speciell tillämpning av den, se copyleft. – Notera att GPL gäller vid spridning av program. Om man sprider program­kod vidare måste man rätta sig efter licensen, men om man inte sprider koden vidare, utan bara an­vänder den för eget bruk, behöver man inte dela med sig av ändringar och förbättringar. – Se GNU:s webbsidor och se också GPLv3 (GPL version 3). – Läs också om shim. – Läs också om Creative commons, Free art license, GNU Free documentation license, IDDN och kopimi.

[förkortningar på G] [licenser] [ändrad 19 januari 2022]

GNU

Tecknad bild av huvudet på en gnu.
Inte Unix?

Ett Unixkompatibelt operativ­system som utvecklas och sprids som fri mjukvara. – GNU utvecklas i komponenter och används vanligen med Linux som kärna, efter­som den kärna som utvecklas inom GNU‑projektet, GNU Hurd, fortfarande har brister. (Linux är i praktiken en kombination av GNU och Linux och kallas, särskilt i GNU‑kretsar, därför ofta för GNU/Linux.) GNU fungerar som Unix, men innehåller ingen kod från den officiella Unixversionen (se Single Unix Specification) eller från BSD. – GNU‑projektet, som också utvecklar andra program, startades 1984 av Richard Stall­­man. – GNU‑projektet och alla som deltar fick 2001 utmärkelsen Usenix lifetime achieve­ment award (se länk, en bit ner på sidan). – Förkortningen GNU påstås stå för GNU is not Unix, en så kallad rekur­siv förkortning. – Uttal: Operativsystemets namn uttalas ungefär som på svenska, alltså med hörbart G. (Ordet för djuret gnu uttalas på engelska däremot ungefär som new, alltså utan hörbart G.)  – Läs mer på gnu.org.

[fri mjukvara] [gnu] [rekursiva förkortningar] [unix] [ändrad 27 november 2020]