stanen

ett experimentellt material som består av tenn- och fluor­atomer i ett grafenliknande mönster. (Jämför med fulleren.) – En enda stanen­molekyl kan alltså bestå av tenn­atomer som bildar ett sex­kantigt mönster som i princip kan bli hur stort som helst. I mönstret ingår också fluor­atomer. – I stanen­mole­kylens yttre kanter kan elek­tri­citet ledas utan energi­för­luster. Detta kan ske vid tem­pe­ra­turer upp till 100 grader Celsius. Allt enligt beräkningar som har gjorts av pro­fessor Shou­cheng Zhang (19632018, dödsruna) och hans medar­bet­are. Hittills (nov­em­ber 2017) har materi­alet bara framställts i mycket små mängder för experiment, se denna artikel. – Namnet: Stanen, på engelska stanene, kommer av stannum, latin för tenn. – Jäm­för med silicen.

[forskning] [fysik] [ändrad 2o december 2018]

bandgap

en egenskap som förklarar varför ämnen är elektriskt ledande, isolerande eller halvledande. – Elek­triskt ledande ämnen, som metaller, saknar bandgap. Isolerande ämnen har ett stort bandgap och halvledare har ett litet bandgap. – Bandgapet är en tänkt zon bland elektroner med olika energinivåer. Närmare bestämt är det ett inter­vall med energinivåer som är ”förbjud­na” för elektronerna. I ett elektriskt ledande ämne finns inget bandgap. Därför kan elektroner med låg energi­nivå fånga upp energi och få hög energi­nivå. Och om de får tillräck­ligt hög energi­nivå kan de bli del av en elektrisk ström. I ett isolerand­e ämne (dielektrikum) är band­gapet så stort att elektroner med låg energinivå inte kan ta upp så mycket energi att de kan hoppa förbi bandgapet. Och i halvledare är band­gapet mindre, vilket gör att elektroner med låg energi­nivå under vissa om­ständig­heter kan höja sin energi­nivå och göra materi­alet elektriskt ledande. Under andra omständigheter är samma ämne isolerande. – På engelska: bandgap eller band gap.

[material] [ändrad 23 september 2020]

brick

  1. brick phone – se tegelstenstelefon;
  2. – to brick att förvandla till tegel­sten, att för­stena, även ”att bricka” – avsiktligt göra så att en apparat låser sig och blir oan­vänd­bar. – Verbet användes om Apples iPhone hösten 2007, när hackare i USA skrev program som låste upp tele­fonen (så att man kunde använda den på andra mobil­nät än AT&T), varpå Apple släppte en uppdate­ring som gjorde att upp­låsta telefoner blev oan­vänd­bara. – Se också unbrick;
  3. – tungt batteri för bärbar utrustning. – Juice a brickladda ett batteri.

[elektrisk ström] [jargong] [mobilt] [ändrad 1 januari 2023]

laddning

  1. – (loading) – överföring av en datamängd från det ställe där den lagras till ett annat ställe, där informationen sparas eller används. Man talar om nerladd­­ning, upp­ladd­ning och sidoladdning samt om omladdning;
    • inläsning av ett program från lagringsminne till arbetsminne för att det ska kunna köras;
    • (förr) – montering av band i bandstation, anslutning av annat yttre lag­rings­minne;
    • (numera, i överförd bemärkelse) – aktivering av en modul eller en funktion i ett pro­gram; aktivering av ett skript.

    – Att ladda ut något som har laddats kallas på engelska för to unload, unloading – avladdning. Det är ett ord som numera mest används om att deaktivera en modul eller funktion i ett mjukvarusystem. Det innebär att modulen inte längre är inläst i arbetsminnet och alltså inte belastar datorn. 

  2. – om batterier: charging.

[elektricitet] [it-system] [minnen] [ändrad 22 juli 2022]

USB power delivery

(USB PD) – en standard för kraftfullare strömförsörjning genom USB. – Upp till 100 watt ska kunna levereras genom USB‑sladd till flera sammankopplade apparater. Spänningen är 20 volt mot tidigare 5 volt. Standarden togs i bruk 2014. – Med den tidigare USB‑standarden kunde bara utrustning med låg strömförbrukning få ström genom USB. Med USB PD ska man kunna driva en persondator genom USB. – USB PD kan fungera i båda riktningarna: datorn kan driva hårddisken, och hårddisken kan driva datorn, bero­ende på vilken av dem som är an­sluten till elnätet. USB PD väntas leda till att behovet av batterieliminatorer minskar, eftersom allt fler vägguttag för el också har uttag för USB. – Ob­servera att USB PD inte är en standard för hur USB‑kontakterna ska se ut. Det är en standard för hur data och elektrisk ström ska överföras tillsammans. Men i praktiken används USB PD med kontakten USB‑C. – Läs mer på usb.org/usb-charger-pd.

[elektrisk ström] [kablage] [usb] [ändrad 5 februari 2018]

kvantdator

(quantum computer) – experimentell dator­typ som gör beräkningar med hjälp av fenomen från kvantfysiken, och som i fram­tiden kan bli mycket kraft­full. – Lite förenklat kan en kvant­dator med en processor be­arbeta många tal samtidigt. Mer precist: utföra samma be­räk­ning på många tal sam­tidigt. En klassisk dator måste däremot ta ett tal åt gången (såvida den inte har flera processorer). Kvantdatorer skulle därför radikalt snabba upp vissa typer av tidskrävande beräkningar. Många (men inte alla) så kallade NP‑fullständiga problem kan lösas mycket snabbare av en kvantdator än med en klassisk dator, men andra NP‑fullständiga problem skulle i praktiken ändå vara olösliga – det skulle ta tusentals år att lösa dem, även med en kvantdator. Enkla beräkningar kan däremot gå snabbare med en traditionell dator än med en kvantdator. En relativt lättfattlig förklaring från 2021 av kvantdatorexperten Scott Aaronson i tidskriften Quanta finns på denna länk.   – Den första som spekule­rade i möjligheten att konstruera kvantdatorer var nobelpristagaren Richard Feynman†. Algoritmer för programme­­ring av kvant­datorer utvecklades på 1990‑talet av den amerikanska mate­ma­tikern Peter Shor (länk), läs mer här och här. – Läs också om programspråken Quipper och Q#. – Kvantdatorer bygger på att materiens minsta be­stånds­delar, främst elektroner och fotoner, tycks kunna befinna sig i två oförenliga tillstånd på samma gång, till exempel två spinn samtidigt (superposition). En elektron i det tillståndet kan i en kvantdator därför stå för 1 och 0 på samma gång (men se Aaronsons artikel). Motsvarigheten till en bit (1 eller 0) i en vanlig dator heter i kvantdatorer qubit eller kvantbit – 1 och 0. – I en vanlig dator står ett tiosiffrigt binärt tal för ett av talen 0–1 023, men i en kvant­dator står motsvarande tal (tio kvantbitar) för alla tal från 0 till 1 023. Under rätt omständig­heter kan kvantdatorn vara i ett tillstånd där den verkar bearbeta alla dessa tal parallellt. – Läs också om Quantum in the cloud och IBM Quantum experience. – I augusti 2019 publicerade den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA en artikel, skriven av Eleanor G Rieffel i samarbete med forskare på Google, där det beskrevs en testning av en kvantdator. Nasa tog bort artikeln efter några dagar, men den finns kopierad på denna länk. Det var en artikel om Googles påstådda lyckade demonstration av kvantsuveränitet (quantum supremacy) som av misstag hade publicerats i förtid. – IDG:s artiklar om kvantdatorer: länk.

[experimentell teknik] [kvant] [kvantdatorer] [ändrad 14 juni 2021]

Quantum in the cloud

(tidigare Qcloud) – ett projekt som ger intresserade möjlighet att pröva på en kvant­dator genom internet. – Pro­jektet drivs av universitetet i Bristol i England (bristol.ac.uk). Syftet är att intresserade ska få öva sig i programme­ring av kvant­datorer innan sådana blir vanliga. Man kan först köra experiment på en simulerad kvantdator. Därefter kan man köra samma experiment på en riktig kvantdator (länk) och jämföra utfallet. – Se Bristol‑uni­ver­si­tetets webb­plats (länk). – Läs också om IBM Quantum experience.

[forskning och experimentell teknik] [kvantdatorer] [ändrad 16 december 2017]

bredband genom elnätet

(digital powerline, DPL) – överföring av data mellan användare och internet­­opera­tör genom det vanliga elnätet. Kan ske med flera megabit per sekund. Dataflödet går i samma ledning som den vanliga strömmen. Den digitala signalen omvandlas till en analog signal med en teknik som påminner om vanliga modem och läggs som en svag våg­rörelse (modulering) ovanpå den vanliga växelströmmen på 50 hertz. Ett elnätsmodem hos abonnenten läser av data­trafiken och omvandlar den till en digital signal igen, samt om­vandlar ut­gå­ende trafik på omvänt sätt. – Det finns två sätt att för­medla bred­band via elnätet:

  1. – elnätet mellan trans­formator­stationen och fastig­heten används som access­nät i stället för tele­nätet eller kabeltv-nätet. Transformatorstationen är ansluten till internet på vanligt sätt (genom optisk kabel). Detta har det experimenterats med, men det är mycket ovanligt;
  2. – elledningarna inne i huset används som lokalt nät­verk, se nätverk genom eluttag och home­plug. Detta är rätt vanligt. – Ett problem med bred­band genom elnätet är att el­ledningarna med data­trafik fungerar som radioantenner och kan störa radio­mot­tagningen i närheten. – Bred­band genom elnätet kallas på engelska också för broad­band over power line, BPL, power line communi­cation och power line connection, PLC.

[elektrisk ström] [nätverk] [ändrad 18 augusti 2013]

Liquidmetal

varumärke för en metallegering som kan få en glas­liknande struktur. – Liquidmetal är sammansatt av av zirkonium, titan, koppar, nickel och beryllium. Om legeringen hastigt kyls ner från flytande tillstånd bildar den inte, som vanliga metaller, kristaller, utan den får så kallad amorf form. Det innebär att materialet påminner om glas. Det blir extremt hårt och får en mycket slät yta. Till­verkning av föremål i Liquid­metal är dock besvärlig, eftersom det måste ske snabbt och i vakuum. Materialet Liquidmetal är patenterat av företaget Liquidmetal technologies, se liquidmetal.com. Apple har avtal om exklusiv rätt att använda Liquidmetal i sådana produkter som Apple till­verkar. Hittills (2019) har det inte kommit några sådana produkter, vilket kan bero på svårigheter att tillverka komponenter i Liquid­metal i stor skala. – Läs också om den smarta mobilen Turing Phone† och liquidmorphium.

[material] [ändrad 2 juli 2019]

Power

  1. – en familj av pro­ces­sorer som har ut­veck­lats av IBM. Mest känd är kanske PowerPC†, men det finns andra Power­proces­so­rer som Power4 och Power5. Powe­rproces­so­rerna är RISC-pro­ces­sorer, och det gemen­samma för dem är vad som kallas för en arki­tek­tur, Power­arki­tek­turen. – Läs mer hos IBM (länk);
  2. – en standard för trådlös elöver­föring – se Power 2.0;
  3. – allmän betydelse: kraft, effekt, servo- (power steering – servostyrning);
  4. – i matematik: potens – 8 to the power of 9 – 8 upphöjt till nio; power law – se potenslag.

[elektrisk ström] [matematik] [processorer] [ändrad 14 november 2018]