Kategori: datalagring

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om datalagring. Kategorin datalagring är en underavdelning av kategorin hårdvara. Den har i sin tur underavdelningarna arkivering och lagringsmedier.

e-card

  1. – elektroniskt vykort, e-kort, e‑vykort – e‑brev i form av ett vykort med bild, ofta med rörliga bilder och ljud samt lite text från avsändaren;
  2. – CD-visitkort – visitkort i form av en CD i kreditkortsformat. Hade vanlig text påtryckt, men innehöll också information som kunde spelas upp i CD‑spelare. Förekom på 1990‑talet.

[e-post] [lagringsmedier] [ord på e-] [ändrad 29 januari 2019]

array

  1. – i programmering: vektor, lista, uppställning – minnesutrymme som består av flera lika stora, numrerade minnesplatser. – I en array kan man alltså lagra en serie värden i en betydelsebärande ordning. – En array kan vara enradig (en lista), tvådimensionell (en matris) eller, i sällsynta fall, en flerdimensionell matris. – Arrayer är praktiska för grupper av data som hör ihop och måste stå i en bestämd ordning. Kallas på svenska för fält (rekommende­ras av SIS, men har flera andra betydelser inom it), vektor (inte alltid korrekt) eller för array. Hellre: uppställ­ning. En uppställning innehåller en ordnad mängd data, till exempel årets dagar, som kan sökas med hjälp av ett eller flera index;
  2. – diskarray: flera sammankopplade diskar som fungerar som en enhet (se också RAID).

– Grundbetydelsen av array är rad eller räcka.

[lagringsmedier] [programmering] [ändrad 30 september 2021]

arkiv

  1. – i datalagring: samling filer som kanske aldrig mer kommer att behandlas, men som inte bör eller inte får raderas. De ska inte heller ändras. Det kan till exempel finnas lagar och bestämmelser som säger att data måste sparas ett bestämt antal år. Arkivering görs därför ofta på långsamma men billiga medier, till exempel magnetband eller DVD, eftersom man räknar med att de sällan eller aldrig kommer att efterfrågas. Numera sker arkivering allt oftare på hårddiskar eller SSD. – Se också tier 3 storage;
  2. – beteckning på filer som är till­gängliga för ner­laddning från inter­net med anonymt ftp;
  3. – flera filer som lagras som en enda fil, vanligtvis komprimerad, till exempel ett tar-arkiv (tarball);
  4. – i Bittorrent: en komplett upp­sättning filer – en eller flera – som ingår i en ner­laddning. Den som har ett komplett arkiv på sin dator (och ger andra till­gång till det) kallas för seeder. Ett arkiv i Bit­torrent är uppdelat i småbitar. Den som ännu inte har ett komplett arkiv (en leecher) kan ändå vara med i Bittorrent;
  5. – den meny i grafiska användargränssnitt som inne­håller instruktioner som Spara, Spara som och Skriv ut med flera. Arkiv är här en över­sättning av engelska File – se fil.

– I allmänspråket är ett arkiv en lagrings­plats för information som inte längre behövs i den dagliga verksamheten, och som inte får eller ska ändras, men som ändå ska sparas på ett säkert och välordnat sätt.

[arkivering] [datalagring] [filer] [grafiskt användargränssnitt] [webbpublicering] [ändrad 3 juli 2021]

imaging

– bildframställning, bildhantering, bildbearbetning:

  1. – dator­stödd bild­fram­ställ­ning, till exempel baserad på röntgen;
  2. – överföring av text och bild från papper till digital form;
  3. – bearbetning och förbätt­ring av bilder med hjälp av dator. Jäm­för med rendering;
  4. – se under diskavbild.

[bildbehandling] [datalagring] [ändrad 30 oktober 2020]

DVD

digital versatile disk, från början digital video disk – optisk disk med samma yttermått som en CD, men med mycket högre kapacitet. – DVD:er används för långfilmer och för datalagring. En DVD har plats för en långfilm. – DVD‑formatet utvecklades av Sony och introducerades i Japan 1996, i USA 1997 och i Europa 1998. Försäljningen av DVD har avtagit på 2010‑talet, dels på grund av det nyare formatet Blu‑ray disc, men framför allt på grund av distribution av video över internet. – En enkel DVD rymmer 4,7 gigabyte jämfört med 0,6 gigabyte på en CD. De flesta DVD lagrar dessutom data i två skikt på samma sida, och rymmer då 8,5 gigabyte. Man kan dessutom göra dubbelsidiga DVD, och då får man in 17 gigabyte på en disk, men sådana DVD förekommer sällan i praktiken. – DVD har tätare datalagring per ytenhet än CD och använder datakompression (MPEG-2). Spelare för DVD kan också spela CD, men en CD‑spelare kan inte spela DVD. – För att förhindra piratkopiering av långfilmer i DVD‑format är DVD krypterade med algoritmen CSS. – Inspelningsbara (”brännbara”) DVD‑format är bland andra DVD-R, DVD+R, DVD-RW, DVD+RW och DVD-RAM†. – Att spela in information på en DVD kallas för att bränna en DVD, mer formellt för att skriva till DVD:n. En DVD som kan raderas och brännas igen kallas för återskrivbar. – DVD‑formatet förvaltas av organisationen DVD Forum (länk, senast uppdaterad 2012). – Läs också om DVD‑for­matets efterföljare, Blu‑ray disc.

[dvd] [förkortningar på D] [optiska diskar] [videoteknik] [ändrad 21 februari 2018]

EVD

enhanced versatile disc – ett avvecklat kinesiskt alternativ till DVD. – De första EVD‑produkterna lanserades runt julen 2003, men satsningen på EVD upphörde runt 2008. EVD utvecklades för att ha bättre bild- och ljudkvalitet än DVD. Det utvecklades i Kina med statligt stöd, bland annat för att kinesiska tillverkare genom att gå över till EVD skulle slippa licensavgiften på ungefär 150 kronor per DVD‑spelare. – Se Wikipedia.

[förkortningar på E] [nerlagt] [optiska diskar] [ändrad 17 december 2019]

Open archival information system

(OAIS) – en standard för digitala arkiv. – OAIS anger hur information ska lämnas in, bevaras och göras tillgänglig och sökbar under lång tid. Med ”lång tid” menas här att informationen ska vara tillgänglig även efter flera generationer av tekniska förändringar – se långtidsarkiv. Ett dokument eller annan informations­mängd som sparas i ett OAIS‑anpassat arkiv kallas för AIP, archival information package. – OAIS utvecklades av amerikanska rymdflygstyr­elsen NASA, men används av många organisationer, bland annat av OCPC. – OAIS blev ISO‑standard 2003, reviderad 2018 – se iso.org…. – Läs mer om OAIS på oais.info.

[arkiv och bibliotek] [arkivering] [standarder] [ändrad 14 mars 2022]