- – (rights; även: permissions) – begränsningar av användares åtkomst till en fil eller annan resurs i ett it‑system. Notera att rättigheter, i den betydelse ordet har inom it, är inställningar som är knutna till resurser, inte till användare. (Användare har däremot olika behörighet.) Rättigheterna ger vissa användare eller grupper av användare möjlighet att:
- – läsa (att visa filen utan att kunna ändra eller radera den);
- – skriva (att ändra i filen, att radera filen; även att skapa en ny fil):
- – exekvera (att köra en programfil).
– Rättigheterna gäller också katalogerna i filsystemet. Man kan alltså göra så att vissa användare inte ens ser att en viss fil existerar. – Det kan vara bra att komma ihåg att med ”användare” menas användarens konto i it‑systemet. När användaren har loggat in på sitt konto utgår it‑systemet från att det är hon och ingen annan som använder datorn. Användaren kan också begära åtkomst till resurser utan att veta om det: det är ett program som hon kör från sitt konto som begär det. – Det mest kända systemet för rättigheter är det som används i Unix: rwx (read, write, execute). Unix delar in användarna i tre grupper:
- – ägaren (den som har skapat resursen eller disponerar den),
- – ägarens grupp eller grupper (se också GID) och:
- – alla i it-systemet.
-
– Windows har en betydligt mer finkornig indelning av användare och rättigheter. – På en dator som används för privat bruk är rättigheterna normalt satta så att datorns ägare får göra vad som helst. Om ägaren har gett andra personer konton på datorn brukar rättigheterna vara begränsade för dem. Samma gäller för anställda som använder dator som arbetsgivaren tillhandahåller. – I varje it‑system finns det minst en användare som inte begränsas av rättigheter. Primärt är det ägaren eller någon som ägaren utser. Den användaren kallas för administratör, rot eller superuser. Hennes uppgift är bland annat att sätta rättigheter för alla filer och resurser i systemet, även om detta ofta är förinställt.
- – rättigheter som i mänskliga rättigheter, se till exempel mänskliga rättigheter på internet;
- – om upphovsrätts-havares rätt till sina verk, se till exempel Rättighetsalliansen.
[it-system] [it-säkerhet] [upphovsrätt] [ändrad 31 januari 2020]
rights management – beteckning på tekniker för att skydda upphovsrätten till digitala verk och för att försvåra otillåten eller oavsiktlig spridning av skyddat material.
[upphovsrätt] [ändrad 1 november 2017]
(1984) – medgrundare av Pirate Bay. – Gottfrid Svartholm Warg, som är en skicklig programmerare och har drivit ett webbhotell, grundade Pirate Bay 2004 tillsammans med Fredrik Neij. Han, Neij och två andra åtalades 2009 för medhjälp till intrång i upphovsrätten. Han dömdes till ett års fängelse och till att betala 30 miljoner kronor solidariskt med de andra åtalade. – Svartholm Warg försvann utomlands innan han skulle börja avtjäna fängelsestraffet. Han greps 2012 i Kambodja. Han utlämnades då till Sverige och avtjänade sitt straff med frigivning efter nio månader. – 2013 ställdes han inför domstol för dataintrång mot Logica och Nordea. Han friades när det gällde Nordea, men dömdes till till ett års fängelse för Logica‑intrånget. Men i november 2013 överlämnades han till Danmark där han åtalades för dataintrång, bland annat i den danska polisens it‑system. Han och en dansk medåtalad fälldes i oktober 2014. Svartholm Warg dömdes till tre och ett halvt års fängelse. – Gottfrid Svartholm Warg är också känd som ”anakata”.
[gottfrid svartholm warg] [it-relaterad brottslighet] [personer] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 30 oktober 2016]
– In English: Gottfrid Swartholm Warg, a Swede, is one of the founders of the filesharing site Pirate Bay, launched in 2004. He is also a skilled programmer and an entrepreneur. Svartholm Warg sometimes uses the tag ”anakata”. In 2009, he and three other persons involved in Pirate Bay were taken to court for facilitating copyright infringement. Svartholm Warg was sentenced to one year in prison and to pay 30 million Swedish kronor jointly and severally with the others. Before serving his prison term, Svartholm Warg disappeared. He was found in Cambodia in 2012 and was extradited to Sweden, where he served his prison term. He was released after nine months, only to be charged with illegal access to the computer systems of IT consultancy Logica and the Nordea bank. He was found not guilty in the case of Nordea, but was in 2013 sentenced to one year in prison for the hacking of Logica. Almost immediately, Swartholm Warg was extradited, this time to Denmark, to face charges for hacking several databases, including that of the Danish police. In October, 2014, he and a Danish co-defendant were found guilty. Svartholm Warg was sentenced to three years and six months in prison. – For more summaries in English, please click at this link.
den dag då en produkt släpps, eller den dag då en sårbarhet i ett datorprogram blir känd (se dagnollattack). En angreppsmetod som utnyttjar en sådan sårbarhet kallas på engelska för zero‑day exploit. – Om sårbarheten aldrig rättas till talar man om forever‑day. – Piratkopierade filmer, musik och datorprogram sprids ofta på internet dag noll: filmerna kan då ha blivit inspelade med videokamera på en förhandsvisning. – På engelska: day zero eller, i sammansättningar, zero‑day. Skrivs ibland också 0day (med nolla). – Om piratkopierat material sprids före dag noll (till exempel före biopremiären) talar man ibland om negative day, även skrivet –day (med minustecken).
[attacker] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 3 januari 2018]
ett stoppat program för fildelning, alltså för sökning och utbyte av musik, video och program mellan användare på internet. Groksters webbsida stängdes i november 2005. Det skedde efter att USA:s högsta domstol hade förklarat att Grokster kunde hållas ansvarigt för att användarna laddade ner upphovsrättsligt skyddade filer – the Grokster ruling (se Wikipedia.) – En ny, laglig variant av Grokster har planerats under namnet Grokster3g, men projektet tycks vara nerlagt. – Det gamla Grokster var ett klientprogram till filutbytesnätet FastTrack. – Se också grok.
[fildelning] [nerlagt] [upphovsrätt] [ändrad 11 november 2019]
(free software, på svenska också fri programvara) – datorprogram som innehavaren har full frihet att köra, undersöka, ändra och sprida till andra, med eller utan ändringar. Detta kallas de fyra friheterna. – En vanlig formulering är att free i free software står för free som i free speech – inte för free (gratis) som i free beer. Fri mjukvara behöver nämligen inte vara gratis: man får ta betalt, men alla nya användare måste få samma friheter och skyldigheter som tidigare användare. – Obligatoriska licens‑bestämmelser gör att fri mjukvara aldrig ska kunna bli något annat än fri mjukvara. Programlicensen (se GPL) förbjuder användaren att begränsa friheterna om hon sprider programmet till andra, men tillåter henne för övrigt att göra vad hon vill med programmet. (Observera att det inte är något krav att man faktiskt sprider programmet vidare.) – En avsiktlig konsekvens av licensen är att om man införlivar programkod från fri mjukvara i ett annat program så blir det programmet därmed också fri mjukvara. Fri mjukvara sägs därför vara ”smittsam”. – Fri mjukvara förutsätter öppen källkod, men ställer också krav på frihet att ändra och sprida programmen. – Fri mjukvara är en filosofi, utvecklad av programmeraren Richard Stallman, som anser att alla datorprogram bör vara fri mjukvara. Programföretagen ska, enligt honom, inte kunna inskränka användarnas rätt att göra vad de vill med programmen. För att utveckla och sprida fri mjukvara har Stallman startat stiftelsen Free software foundation (FSF) och utvecklat operativsystemet GNU. – Öppen källkod är en aspekt av fri mjukvara, men alla program med öppen källkod uppfyller inte kraven på fri mjukvara. – Läs också om fri och öppen källkod. – Observera att free software inte är samma sak som freeware (gratisprogram).
[fri mjukvara] [upphovsrätt] [ändrad 5 april 2018]
olovlig kopiering av program eller annat, men bara i enstaka exemplar utöver vad som är tillåtet – alltså inte olovlig fildelning eller piratkopiering i stor skala. – På engelska: casual copying. – Jämför med privatkopiering (som är tillåten).
[upphovsrätt] [ändrad 25 december 2022]
(generic) – allmän, märkeslös – utan särskilda kännetecken, med samma egenskaper som andra av samma slag; inte skyddad av upphovsrätt, registrerat varumärke eller andra inskränkningar:
- – generic brand product – märkeslös produkt, som ”kaffet Kaffe”;
- – generic drug – lågpriskopia av känt läkemedel med utgånget patent;
- – generic computer – märkeslös dator (”källarbygge”);
- – generisk marknadsföring (generic marketing) – märkeslös marknadsföring för en typ av produkt, till exempel ”ät mer smör”;
- – generic user – vanlig användare, typisk användare (utan särskiljande egenskaper).
- – se också generisk toppdomän;
- – företagsnamn och varumärken blir ibland generiska, det vill säga att namnen inte längre förknippas med originalprodukten eller dess tillverkare. Till exempel ”att googla” om att göra sökningar med vilken sökmotor som helst, inte nödvändigtvis Google (se FWSE). Andra exempel är att topsa (Topz är ett varumärke), plexiglas, termos, post-it-lapp, perstorpplatta. Det kallas i upphovsrätten för degeneration av varumärken. Företagen som äger varumärkena brukar motarbeta degenereringen, sällan med framgång.
– Ordet generisk finns på svenska, men det bör användas med urskillning, eftersom de flesta inte vet vad det står för. Ordet innebär egentligen att man särskiljer sorten, men inte individerna. Ordet generisk kommer av latinets genus, plural genera – sort, slag, kön. I biologi och andra vetenskaper används ordet generisk om egenskaper som finns hos alla individer av en viss art.
[språktips] [upphovsrätt] [ändrad 17 september 2019]
- – ett nerlagt musikprogram, skrivet i öppen källkod som alternativ till iTunes och liknande. Songbird lanserades 2006 och lades ner 2013;
- – en uppspelningsapparat som strömmar musik från tjänster som Spotify. Den är avsedd att anslutas till en ljudanläggning. Lanserad 2021. – Se andoveraudio.com…;
- – ett program som hittade och kände igen musikfiler på internet, även om de var lagrade under förvrängda namn. – Songbird utvecklades av pianisten Travis Hill för att hitta upphovsrättsligt skyddad musik på Napster, men det kunde anpassas för andra system för utbyte av musikfiler på internet. Songbird visades upp våren 2001. Av allt att döma nerlagt sedan dess.
[mediespelare] [musik] [nerlagt] [upphovsrätt] [ändrad 12 december 2022]
i amerikansk upphovsrätt: rätt att utan tillstånd använda upphovsrättsligt skyddat material för ändamål som recensioner, akademisk forskning, undervisning och nyhetsrapportering. Tillämpningen är en avvägning mellan parternas intressen. Motsvaras i svensk lag av citaträtt och återgivningsrätt. – Läs också om privatkopiering.
[upphovsrätt] [ändrad 27 juli 2021]