en dialogrobot som i juni 2014 påstods ha klarat ett Turingtest. – Det innebar i detta fall att en tredjedel av domarna i en tävling trodde att de förde ett skriftligt samtal med en människa av kött och blod när de i själva verket samtalade med dialogroboten. (En dialogrobot är ett program som körs i en vanlig dator – inte en robot som liknar en människa.) – Dialogroboten utger sig för att vara en ukrainsk pojke vid namn ”Eugene Goostman”. – Segern i tävlingen, som arrangerades av universitetet i Reading i England (länk), rönte internationell uppmärksamhet, trots att flera program har klarat liknande test tidigare – inklusive ”Eugene Goostman”, som bland annat flera gånger varit nära att få Loebnerpriset†. – Programmet fungerar enligt beprövade principer, och skiljer sig inte mycket från de äldsta dialogprogrammen som Eliza. Det är rätt lätt att genomskåda, vilket bland annat framgick av en artikel i Computer Sweden (länk). Även Ray Kurzweil underkände ”Eugene Goostman” (länk).
[ai] [dialogrobotar] [fiktiva personer] [ändrad 7 maj 2019]
(chatbot) – datorprogram kan föra ett samtal med människor. – En dialogrobot ska till exempel kunna ge korrekta svar på frågor. Dialogrobotar används i seriösa sammanhang, till exempel för rutinmässig kundtjänst och teknisk support. Det är inte nödvändigt att dialogrobotar uppfattas som människor, utan de kan ses som en förbättrad variant av talsvar. – Ordet robot syftar har på att programmet agerar självständigt på ett till synes intelligent sätt, utan mänsklig styrning. (Det är alltså ingen plåtgubbe.) – En dialogrobot som används i chatt på internet kan också kallas för chattrobot, på engelska chatbot eller chatterbot. – Under namnet bottar blev dialogrobotar en trend under 2016. – Se också Eugene Goostman, Elbot, Eliza, Loebnerpriset, Tay†, Turingtest, Watson och XiaoIce. – Kallas också för chattrobot, konversationsrobot (conversation bot) och konversations-AI (conversational AI). – Monologrobot är ett skämtsamt ord för datorprogram som genererar text eller tal utan någon motpart.
[ai] [dialogrobotar] [språkteknik] [ändrad 11 augusti 2022]
ett program som automatiskt skriver skenbart vetenskapliga artiklar. – I själva verket är det ord och fraser ur andra vetenskapliga artiklar som kombineras enligt programmets regler. – SCIgen skrevs 2005 av Jeremy Stribling (länk, föråldrad), Dan Aguayo och Maxwell Krohn (länk). Syftet var att belysa att många vetenskapliga artiklar i själva verket är mer eller mindre meningslösa sammanställningar av ord och fraser. Stribling, Aguayo och Krohn lät SCIgen sätta ihop en artikel som sedan antogs som bidrag på en vetenskaplig konferens, trots att innehållet var nonsens. Sedan dess har flera vetenskapliga förlag publicerat artiklar som har producerats med SCIgen. – SCIgen finns för nerladdning på MIT:s webbsidor: länk. Där finns också mer information om SCIgen. Den schweiziska forskaren Cyril Labbé har utvecklat ett program som känner igen SCIgen-producerade artiklar – se scigendetection.imag.fr. – Läs också om the Dada Engine, CHI, ett liknande program för rubriker, om robotförfattare och Ike Antkare samt om Eliza.
[artificiell skenbar intelligens] [källkritik] [mjukvarurobotar] [språkteknik] [ändrad 1 mars 2023]
datorprogram som sänder spam utan mänsklig medverkan. – En spambot skördar e‑postadresser från internet och sänder sedan spam till dem. De kan skapa e‑postkonton på gratistjänster som Gmail och Yahoo och sedan sända spam från dem. De kan också ha funktioner för att knäcka lösenord till existerande e‑postkonton och använda de kontona för att sända spam utan den rätta ägarens vetskap. – Ordet: bot är kort för robot. Uttalas ”bått”.
[bot] [mjukvarurobotar] [spam] [ändrad 19 januari 2018]
– kortform för robot, uttalas ”bått”. Svensk plural: bottar, i singular ofta: bott. Ordet används oftast om datorprogram som fungerar relativt självständigt, så kallade mjukvarurobotar:
- – program som utför rutinartade arbetsuppgifter utan mänsklig tillsyn, till exempel att följa webbsidors länkar från sida till sida och att samla in sidornas innehåll till en katalog eller ett index. Se också robotiserad processautomatisering (RPA). – Jämför med agent;
- – program som självständigt utför komplicerade operationer, eventuellt med inslag av artificiell intelligens;
- – i datorspel: datorstyrd mot- eller medspelare till en mänsklig spelare. (Kallas också NPC);
- – i chatt: datorprogram som kan föra skriftliga samtal med människor: dialogrobot. – Se också socialbot;
- – ett slags smygprogram, se botnät.
- – app med dialogrobot. Bottar i denna betydelse blev en trend i början på 2016. Tanken är att man ska kunna uträtta många slags ärenden genom ett muntligt samtal med en bot, som svarar med syntetiskt tal. Man ska till exempel kunna beställa biljetter och taxi eller boka bord i en muntlig dialog med en sådan bot;
- – bot kan också vara kort för robot när man menar en mekanisk anordning. Se till exempel crabot och deliverbot.
– Läs också om botspeak, bot code och spambot.
[ord på bot] [mjukvarurobotar] [ändrad 18 november 2018]
- – ett datorprogram som kunde parodiera en psykoterapeut i skriftlig dialog med en människa. – Programmet, med en nyare term en dialogrobot, använde knep som att göra frågor av den mänskliga motpartens utsagor: ”Jag har huvudvärk.” – ”Varför tror du att du har huvudvärk?”. Programmet kunde därigenom ge intryck av att förstå och veta mer än vad det faktiskt gjorde (nämligen ingenting). – Eliza skrevs och utvecklades 1964—1966 av Joseph Weizenbaum (1923—2008, se Wikipedia) på MIT. Syftet med programmet var inte att visa att datorer kan föra en riktig dialog, utan att visa att människor låter sig duperas av ett relativt enkelt program. Weizenbaum beskrev Eliza som en parodi på hur psykoterapeuter talar med sina patienter. – The Eliza effect, Eliza‑effekten – det att ett program för artificiell intelligens, liksom Eliza, verkar vara mer intelligent än det faktiskt är;
- – Eliza har återskapats i en version som finns på nätet – klicka här;
- – en dialogrobot som är en funktion i tjänsten ChaiGPT – se chai‑research.com. Denna ”Eliza” är imiterar, liksom de två här ovanför, en samtalsterapeut. Den fick dålig publicitet i mars 2023 när en deprimerad man i Belgien begick självmord efter att flera gånger ha samtalat med dialogroboten.
– Namnet: Eliza syftar på ”Eliza Doolittle”, huvudperson i George Bernard Shaws pjäs Pygmalion från 1913 och i musikalversionen My fair lady från 1956. – Läs också om Jolly Roger Telephone Co., ”Eugene Goostman”, Elbot, Betsy (länk) och Woebot.
[dialogrobotar] [it-historia] [kuriosa] [psykologi][språkteknik] [ändrad 31 mars 2023]
bok som är sammanställd av text från Wikipedia eller från andra källor på internet. – Robotböcker har blivit en stor del av internetbokhandlarnas utbud. Böckerna sammanställs av program (bottar) som på internet letar upp och kopierar information om de ämnen som böckerna handlar om. Detta är inget brott mot upphovsrätten, åtminstone inte om förlagan är Wikipedia, eftersom innehållet på Wikipedia får kopieras fritt. Däremot är robotböckernas faktiska värde litet, eftersom köparna skulle kunna läsa innehållet gratis på internet. Den mänskliga redaktionella insatsen brukar vara minimal. – Robotböcker ges ut av robotförlag och de personer, verkliga eller fiktiva, som står som författare kallas för robotförfattare.
[bluff och båg] [bokutgivning] [ändrad 9 februari 2020]
robotsamtal – automatisk uppringning med uppspelning av inspelade meddelanden. Används i politiska kampanjer och i reklam i USA. – Reverse robocalling är när privatpersoner använder samma teknik mot kampanjmakarna. – One ring robocall är när det bara ringer en gång: abonnenten kan då luras att ringa tillbaka för att få veta vad det gäller, och blir då kopplad till ett dyrt, avgiftsbelagt nummer. – En lag mot robotsamtal, the TRACED Act, röstades igenom i USA:s kongress 2019 – se denna länk. – Stavas också robo call; robo är kort för robot. – Jämför med phonebanking.
[missbruk] [politik] [telefoni] [ändrad 2 juli 2022]
uppgift som en besökare på en webbsida måste lösa för att bevisa att hon verkligen är en människa och inte en robot. Annars får hon inte tillgång till information eller tjänster. – Ofta är uppgiften att känna igen suddiga eller rörliga bokstäver och siffror. Rätt svar ska skrivas in i ett fält på webbsidan. Sådana uppgifter kallas på engelska oftast för captcha. – Robotfilter används för att hindra robotar (automatiska program) från att skaffa e‑postkonton eller andra konton, eller från att logga in automatiskt på tjänster och sociala medier. Ett robotfilter är ofta en förvrängd bild av siffror och bokstäver som användaren måste känna igen och skriva in i ett fält. Tecknen är så förvrängda att en dator inte ska kunna tolka dem med teckenigenkänning. Ett känt robotfilter, Gimpy (länk), är utformat som flera vanliga ord, skrivna så att bokstäverna delvis överlappar varandra. Andra robotfilter är gjorda som enkla datorspel. En sorts robotfilter kräver att man markerar vilka av flera bilder som innehåller ett visst objekt, till exempel bilar eller skyltar. – Robotfilter används för att hindra automatiska spamprogram från att skaffa sig e‑postkonton och skicka spam från dem. Filter av Gimpys typ fungerar bra som spamfilter, men de förutsätter att användaren inte är blind eller färgblind. Metoden har kritiserats för att den utestänger dessa grupper. Det finns därför alternativa robotfilter som använder ljud. – I oktober 2013 demonstrerade det amerikanska företaget Vicarious ett program som klarar robotfilter av typ captcha (länk – borttagen). – Läs också om vidareutvecklingen Recaptcha (och No captcha recaptcha). – Om brister i robotfilter av typ captcha, se denna artikel från 2018. – När besökaren löser uppgifterna korrekt, men ändå inte blir godkänd, och upprepar inmatningen gång på gång utan framgång talar man om captcha chaos. – En forskningsartikel från 2021 om olika typer av robotfilter finns på denna länk. – Läs också om kontrollsvar (challenge‑response) och kognometri. – På svenska kallas robotfilter också för valideringskoder och robotfällor. – Se också Datatermgruppen.
[it-säkerhet] [mjukvarurobotar] [spam] [ändrad 28 juni2021]