Joost

Niklas Zennströms och Janus Friis vilande projekt för över­föring av tv och video på internet. – Pro­jektet blev känt sommaren 2006 under namnet ”The Venice project”. Det byggde på samma tekniska kom­mu­ni­ka­tions­system som Skype och Kazaa†, alltså på Global index. Namnet Joost blev officiellt i januari 2007. Systemet användes under något år. I juli 2009 med­delade Joost att före­taget drar sig till­baka från konsument­marknaden för att enbart sälja teknik till medie­bolag. Senare samma år såldes före­tagets till­gångar. Själva före­taget är inte ner­lagt, men det har ingen verk­sam­het – se joost.com/pause (stängd).

[datakommunikation] [nerlagt] [radio och tv] [videoteknik] [ändrad 11 maj 2017]

Meshnet

ett avsomnat projekt för att skapa ett kommu­nika­tions­­nätverk som är fritt från över­vakning och censur, och omöjligt att blockera. – Grund­idén var att del­tagarna kommunicerar direkt och indirekt med varandra med trådlös teknik (se mesh). Nätverkets plattform är CJDNS. – Mesh­net kallades ibland för darknet, ett namn som projektet ville slippa: Meshnet är nämligen privat snarare än hemligt. – Webb­sajten projectmeshnet.org är nerlagd (2016), men kopplar vidare till Hyperboria (hyperboria.net), ett projekt med liknande inriktning. – Läs också om bit (be­tydelse 2), community network, Feed over email, Free network foundation, Greatfire, Haystack, internetridån, svartkast och Telex (betydelse 2).

[nerlagt] [personlig integritet] [trådlöst] [ändrad 19 juni 2019]

Jain

(Java APIs for integrated net­works) – en i praktiken av­veck­lad Java-base­rad teknik som skulle göra det möjligt att skriva pro­gram för webben utan att programmeraren skulle be­höva veta om kom­mu­nika­tionen sker över telenätet, optiska fiber­nät eller via mobil­tele­fon­nätet. Syftet var att ett program bara skulle skrivas en gång och sedan fungera i alla mil­jöer. – Jain lansera­des 1999 av Sun†, som senare köptes av Oracle. All ut­veck­ling av Jain inom Oracle tycks ha upp­hört 2004: Oracles webb­sidor om Jain är borttagna sedan början av 2019. – Jain har emellertid utvecklats vidare av frivilliga i projektet Jain-sip, se github.com/usnistgov/jsip. – Även: anhängare av den jainistiska religionen – se Wikipedia.

[nerlagt] [programmering] [webben] [ändrad 9 oktober 2019]

Galileo

  1. Galileo Galilei.
    Galileo Galilei.

    – ett europeiskt satellitsystem för positionsbestämning och navigering (GNSS). Alltså ett modernare alternativ till GPS. Det togs i drift i begränsad skala i december 2016, se pressmeddelande. – Galileo ska enligt planerna ha 24 satelliter år 2019, placerade i banor som gör dem lättare att hitta från europeiska breddgrader än GPS‑satellit­erna, och utrustade med exaktare atomur än vad GPS-satelliterna har. Det ger positionsbestämning ner till en meter. Till­sammans med GPS‑systemets 30 satelliter ska det ge nästan 100‑procentig till­gäng­lig­het på jordklotet. – Public regulated service (PRS) är en Galileobaserad tjänst avsedd enbart för polis, brandkår och annat samhällsskydd i EU-länderna. PRS ger en krypterad signal som uppges ha hög tillförlitlighet och skydd mot sabotage och andra störningar. Mer här. – Projektet drivs av EU och europeiska rymdorganisationen ESA (esa.int) med insats av privat kapital. – Beslut om genom­förande av Galileo fattades i mars 2002; de första testsatelliterna togs i drift 2006. – I samband med att Storbritannien lämnar EU (Brexit), och därmed bland annat utestängs från PRS, har Storbritannien under 2018 börjat undersöka möjligheten att skicka upp ett eget satellitnavigeringssystem.  – Läs mer om Galileo här;

  2. – en nerlagd enkortsdator från Intel. Den hade processorn Quark. Galileo var avsedd för hobbyanvändare och för an­vänd­ning i inbyggda system. Galileo var kompatibel med Arduino. – Intel har också utvecklat en mer påkostad enkorts­dator, Minnowboard och den kraftfulla Joule†. – Se Intels webbsidor.

–Namnet: Uppkallat efter vetenskapsmannen Galileo Galilei, 1564–1642, se Wikipedia.

[enkortsdatorer] [nerlagt] [rymden] [samhällsskydd] [utomhusnavigering][ändrad 15 oktober 2019]

unique device identifier

UDID – avskaffat serienummer för Apples iPhone, iPad och iPod Touch. Avvecklades med början 2011. – En UDID bestod av 40 siffror och bokstäver. Andra till­verkare brukar använda för­kort­ningen UDI för sina mot­svarande nummer. – UDID användes för att identi­fi­era ut­rust­ning gent­emot tjänster som iTunes. UDID kunde också läggas in i program så att pro­grammet bara kunde köras på en be­stämd apparat. – I september 2011 blev det känt att en miljon UDID‑nummer med an­vändar­upp­gifter hade kommit på av­vägar. Enligt sajten Antisec hade listan påträffats på en FBI‑agents dator. Apple för­nekade genast att före­taget hade lämnat ut infor­ma­tion om UDID till FBI. Senare uppgav före­taget Blue­toad att in­forma­tionen hade stulits från dess servrar. Apple med­delade efter skandalen att UDID skulle avskaffas.

[hårdvara] [it-säkerhet] [nerlagt] [skandaler] [ändrad 18 september 2017]

Gianduia

försvunnen teknik för att visa rörliga bilder och annat grafiskt krävande material på webbsidor. Utvecklades 2009 av Apple som alternativ till Flash. Efter 2010 har det inte hörts något från Apple om Gianduia. – Namnet: Gianduia är italiensk choklad med finmalda hasselnötter.

[grafik] [nerlagt] [ändrad 9 mars 2018]

ExpressCard

ett avvecklat tillbehörskort för datorer, hälften så stort som PC‑kort† – alltså hälften så stort som ett kreditkort. ExpressCards var dubbelt så snabba som PC-kort. ExpressCards användes för samma saker som PC‑kort, alltså för datalagring och för externa tillbehör som hårddiskar, kommunikationsutrustning och radio- och tv-mottagare. Liksom föregångaren PC-kort har ExpressCard slagits ut av USB-anslutna tillbehör. 2011 beslöt datortillverkarna att sluta förse persondatorer med kortläsare för ExpressCard, dels med motiveringen att kortläsarna tog för mycket plats, dels med motiveringen att ExpressCard aldrig blev särskilt spritt. – De tekniska specifikationerna för ExpressCards fastställdes tidigare av den avvecklade organisationen PCMCIA† och förvaltades sedan av USB implementers forum, se denna länk (arkiverad).

[hårdvara] [nerlagt] [ändrad 24 september 2018]

PC-kort

PC card – försvunnet tillbehörskort i kontokortsstorlek för datorer. De infördes 1990 och fanns i fyra tjocklekar. Typ 1 var 3,3 millimeter tjocka, typ 2 var fem millimeter, typ 3 var 10,5 millimeter och typ 4 var 16 millimeter. – Modem, hårddiskar och nätverkskort inhystes ofta i PC-kort. Korten kallades först för PCMCIA-kort. – 2004 kom en ny typ av kort, ExpressCard, som var hälften så stora. I början av 2010-talet hade PC-kort praktiskt taget försvunnit, ersatta dels av ExpressCard, men framför allt av USB-anslutna tillbehör.

[hårdvara] [nerlagt] [ändrad 28 februari 2018]

Crusoe

en strömsnål processor för bärbara datorer från nerlagda Transmeta†. – Crusoe visades upp första gången i januari 2000. Tillverkningen upphörde definitivt 2007. Crusoe byggde på en kombination av kretsar och mjukvara och innehöll relativt få transistorer. Tack vare mjukvaran kunde den översätta (kod­morfa) in­struk­tioner avsedda för Intel-pro­ces­sorer till sin egen in­struk­tions­­upp­­sätt­ning, alltså uppträda som en Intel‑processor och köra Windows. An­vänd­arna skulle kunna upp­datera pro­­cessorn genom att läsa in ny mjukvara.

[nerlagt] [processorer] [ändrad 15 oktober 2018]