instruktion

      1. – grundläggande operation som kan utföras av en dators processor. Även: kod som får pro­ces­sorn att utföra en viss operation. – Alla mer eller mindre kom­pli­ce­rade kommandon som datorn får av en användare eller vid programkörning måste delas upp i enkla instruktioner som processorn kan utföra. Varje processortyp har en instruktionsuppsättning som är etsad i kretsen och som alltså inte kan ut­vidgas. Vid kompilering av ett program ersätts program­koden, skriven i program­språk, av instruk­tioner ur instruktionsuppsättningen för den pro­cessor som man kom­pi­lerar för. Instruktionerna kan vara mer eller mindre komplexa, det vill säga att en instruktion som används i en pro­cessor kan motsvaras av flera instruktioner i en annan processor – se RISC och CISC. – Vanliga typer av instruktioner beskriver:
        • – aritmetiska operationer (de fyra räknesätten);
        • flyttals-operationer (räkning med stora, ofta av­rundade tal);
        • – körningsinstruktioner (hopp i programmet, villkorliga instruktioner, körning av subrutiner, minneshantering);
        • – systeminstruktioner (som bara får begäras av operativ­systemet);
      2. – i programspråk också: de grundläggande opera­tioner som program­språket har kod för;
      3. – operation som användaren ber datorn utföra, till exempel Skriv ut. Sådana instruktioner kallas för kommandon (commands). Ett kommando verkställs av processorn som en eller flera instruktioner.

– På engelska: instruction.

[processorer] [programmering] [ändrad 8 februari 2019]

binärkod

(binary code eller bara binary) – datorprogram i form av en serie ettor och nollor som kan köras direkt i en dator. – Binärkod är det man får när man kompilerar källkoden till ett datorprogram. Samma käll­kod kan realiseras som binärkod på många olika sätt, beroende på vilken kompilator man använder. – Programmerare kan också skriva binärkod direkt, även om det är svårt: då kallas det för maskinkod. Binärkod måste vara anpassad till den datortyp och det operativsystem som den ska köras på. – Kallas på svenska ibland bara för binär; en binär, den binären. (Se också binär.)

[programmering] [ändrad 14 maj 2017]

semantiska webben

(the semantic web) – projekt för att förse webbsidor med beskrivningar av innehållet, så att sökningar på webben kan bli enklare och mer intuitiva. – Beskrivningarna ska vara maskinläsbara och användas av sökmotorer. – Syftet är att komma bort från begränsningarna i sökmotorer (index) som Google, som hittar sidor bara om de innehåller de ord som användaren frågar efter. Med den semantiska webben ska man också kunna söka med ord som beskriver innehållet. Den ska automatisera det manuella arbetet bakom webbkataloger som Yahoo. – Exempel: om du vill hitta dikter på webben kommer du inte långt med att söka på ”dikt”, för de flesta dikter innehåller inte ordet dikt. På den semantiska webben skulle dikterna vara försedda med en innehållsdeklaration som säger att ”detta är en dikt”, och som dessutom kopplar termen dikt till andra termer som beskriver olika slags litteratur. – Satsningen på att skapa den semantiska webben leds av Tim Berners‑Lee, se här. – Projektet utvecklar standarder för beskrivningar av sidor och för ämneskataloger (ontologier). Beskrivningarna av sidorna ska läggas i sidornas RDF-filer. Där finns också länkar till den ämneskatalog som används. – Läs också om språket OWL. – Kombinationen av beskrivningar och ämneskataloger gör det möjligt för en sökmotor att göra intelligenta sökningar. Om man skulle söka på husdjur på den semantiska webben skulle sökmotorn kunna hitta sidor om siameser, även om ordet husdjur inte står på de sidorna. Ämneskatalogen kan nämligen tala om att ’husdjur’ omfattar ’katter’ och att ’katter’ i sin tur omfattar ’siameser’ – alltså är siameser ett slags husdjur. Den semantiska webben ger alla möjlighet att utforma egna ämneskataloger, men the Dublin core börjar bli en inofficiell standard. – Den semantiska webben förutsätter att sidorna och ämneskatalogerna skrivs i XML, och att sidorna förses med RDF‑filer. Ämneskatalogerna utformas på samma sätt som klasserna i objektorienterade system, och beskrivs i relationsdatabaser. – Se också mikroformat, GRDDL och länkade data. – Svagheten i systemet är att det krävs extraarbete för att anpassa en webbsida till den semantiska webben. I många fall är det inte värt besväret, och för miljoner existerande webbsidor kommer det inte att göras. Troligen kommer systemet bara att användas på webbplatser där den förbättrade sökbarheten verkligen tillför något. I stället kommer sökmotorerna att använda avancerade tekniker, baserade på artificiell intelligens, för att ge liknande resultat. Ett annat sätt att förse webbsidor med beskrivande etiketter är att låta besökarna göra det, så kallade taggonomier. – En utförlig artikel i Scientific American om den semantiska webben, skriven av Tim Berners‑Lee, finns här. – Semantiska webben kallas ibland för webb 3.0, en beteckning som också används i en annan betydelse.

[semantiska webben] [språk] [xml] [ändrad 24 februari 2023]

Scala

ett programspråk som har utvecklats för att kunna användas i stället för Java. Där man kan köra Java kan man också köra Scala. Program skrivna i Scala kan köras direkt i Java virtual machine (JVM). Det finns också en variant för Microsofts Dotnet. – Se scala-lang.org.

[programspråk] [ändrad 15 oktober 2019]

skript

  1. (script) – program som utför uppgifter i andra program. – Skript automatiserar arbetsuppgifter som annars skulle utföras steg för steg av användaren. De körs inte direkt mot operativsystemet, som vanliga program, utan de förutsätter specifika program som de arbetar mot. Skript tillför funktioner i program som webbläsare, på webbsidor, i ordbehandlings– och bildbehandlingsprogram och annat. Skript kan vara enkla, som makron, men de kan också ha hög komplexitet. – Ofta är det användaren själv som skriver skript som hon själv behöver, men det finns också ett omfattande utbyte av färdigskrivna skript, antingen gratis eller mot betalning. – Skript skrivs i speciella programspråk, skript­språk (men en del programspråk kan användas både som vanliga programspråk och som skriptspråk);
  2. – inom multimedier är ett skript en serie instruktioner som styr en visning – en snitslad bana för de ljud-, bild- och videofiler som ska köras;
  3. – i typografi: skript är den svenska term för skrivstilsliknande stil, på engelska cursive.

[ljud och bild] [programmering] [typografi] [ändrad 12 november 2019]

PHP

ett skriptspråk som används för att skriva dynamiska webb­sidor. – PHP‑koden läggs in i webb­sidans HTML-kod på servern och exekveras där varje gång någon hämtar webb­sidan. Vad som blir resultatet (hur webbsidan som levereras till besökaren ser ut) kan alltså variera från gång till gång. PHP står för numera för PHP Hypertext Preprocessor (en rekursiv förkortning), tidigare för Personal home page tools, och bygger på öppen källkod. – Se php.net.

[förkortningar på P] [programspråk] [rekursiva förkortningar] [webbpublicering] [ändrad 2 augusti 2020]