Kategori: förkortningar

Förkortningar som står i IDG:s ordlista. För att se förkortningar som börjar på en viss bokstav, klicka på A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö eller 123 (för förkortningar som börjar med siffror eller tecken).

VGA

Bild på VGA-kontakt, hane.
VGA-kontakt. Används för anslutning av bildskärm till dator.

Video graphics array – en äldre standardteknik för anslutning av bildskärmar till datorer. – VGA har efterträtts av andra standarder som klarar högre upplösning, men som ofta är bakåtkompatibla med VGA. De nya standarderna har ofta förkortningar som slutar på -GA. VGA-kontakten används fortfar­ande för anslutning av bildskärm till stationär dator. – VGA infördes 1987 av IBM, och anammades snabbt av andra tillverkare. Tekniken sparade utrymme i datorn, eftersom hela styrkretsen för bildskärmen rymdes på ett chipp i stället för, som tidigare, på ett kretskort. De flesta datorer kan fortfarande hantera VGA, men i de flesta samman­hang används nyare standarder. – VGA är en analog teknik som fortfarande används (2017). I slutet av 2005 föreslogs ett snabbare, digitalt gränssnitt för bildskärmar, UDI†, men det har inte slagit igenom. – Beteckningen VGA används ofta om en skärmupplösning på 640⨯480 punkter, men VGA klarar också andra format. VGA är också benämningen på en typ av kabel och kontakt.

[bildskärmar] [förkortningar på V] [upplösning] [ändrad 2 maj 2017]

TPM

Trusted platform module – ett chipp som används för identifiering i säkerhetssystemet Trusted computing. Chippet byggs in i datorer och andra apparater och varje chipp har ett eget ID‑nummer som inte kan ändras. Ägaren aktiverar chippet med ett PIN eller på annat sätt varje gång datorn startar. Program för betalningar och andra transaktioner som bygger på Trusted Computing kräver att TPM‑chippet är aktiverat. En tjuv ska inte kunna aktivera chippet. – Se Trusted computing groups webbsidor. –  Säkerhetsexperten Bruce Schneier avfärdar TPM‑chippet här.

[förkortningar på T] [it-säkerhet] [ändrad 21 maj 2018]

RFID

radio frequency identification – även: RF‑etiketter– system för kontaktlös över­föring av små datamängder på korta avstånd. – RFID fungerar på några meter håll, ibland mer. RFID‑chipp är små knappar som, med dagens teknik, kan lagra data motsvarande upp till ett 60‑siffrigt tal. Dyrare typer kan ha raderbar information och kan förses med nya nummer. De kan byggas in i prislappar, förpackningar, id‑kort eller dokument (det finns en platt variant som kan ”skrivas ut” på pappersliknande material). RFID är alltså en form av AIDC. RFID‑chipp har oftast inga batterier, utan aktiveras av en radiosignal från sändaren / mottagaren. (En bra förklaring finns här.) Det finns också modeller som är batteridrivna eller går på elnätet, till exempel för biltullar. Vid anrop sänder RFID‑chippen ut sitt inbyggda nummer som uppfångas av sändaren / mottagaren på upp till några tiotal meters håll. – Tekniken är ett alternativ till olika typer av kortläsare och andra läsare, eftersom den fungerar på avstånd och därmed förenklar hanteringen. Om månadskortet för bussen har RFID‑chipp fungerar det utan att man behöver ta upp det ur fickan. Många varnar för att tekniken gör det möjligt att kartlägga människors rörelser och inköp i detalj. – Se också EPC. – Jäm­för med NFC.

[förkortningar på R] [kontaktlöst] [ändrad 10 augusti 2017]

AAC

  1. – förkortning för Advanced audio coding – en standard för ljudkomprimering med högre ljud­kvali­tet än MP3, och med mindre utrymmes­krav för den kom­pri­me­rade filen. Ut­veck­lad av det tyska Fraunhofer‑institutet (länk). Full­­stän­d­igt namn: MPEG‑4 AAC. En äldre version är MPEG‑2 AAC. – AAC har an­ta­gits som kom­pri­me­rings­pro­gram för digitalradio‑standarden DRM. – AAC an­vändes också i Apples iPod†, men AAC är inte en teknik som Apple äger, vilket många tror. – En vidareutveckling av AAC är high‑efficiency AAC, HE‑AAC, ibland marknadsförd som AAC+;
  2. – augmentative and alternative com­mu­ni­ca­­tion, se alter­na­tiv och kompletter­ande kom­­mu­­ni­­ka­­tion.

[förkortningar på A] [komprimering] [ljudinspelningar] [tillgängligt] [ändrad 13 maj 2019]

NGMN

  1. – next generation mobile networks – syftar vanligen på 4g, men kan också syfta på 5g;
  2. – Next genera­tion mobile networks alliance – en bransch­orga­nisa­tion för operatörer och andra före­tag som ut­vecklar, säljer och an­vänder mobila nät­verk. Orga­nisa­tionen är numera in­riktad på det som kallas för 5g. – Se ngmn.org. – Jäm­för med 5G-PPP.

[förkortningar på N] [mobilt] [organisationer] [ändrad 4 oktober 2o19]

IFTTT

if this, then that – en tjänst som låter användare utan kunskaper i programmering ange hur information automatiskt ska överföras mellan olika internetbaserade tjänster. – Som namnet beskriver:

  • – först anger man en förväntad händelse, till exempel att en viss person skriver en tweet på Twitter;
  • – sedan anger man vad datorn ska göra när den händelsen inträffar: till exempel vidare­­befordra tweeten till ett e‑postkonto.

– Resultatet blir vad som annars kallas för skript; IFTTT kallade det tidigare för recept (recipes), numera för applets. Tjänsten IFTTT fungerar ihop med ett antal andra internetba­se­rade tjänster. – Se ifttt.com.

[förkortningar på I] [programmering] [webbtjänster] [ändrad 8 februari 2020]