– se e-post. – Skriv mejl hellre än engelska mail, eftersom mejl kan böjas och avledas: mejl, mejla, mejlade, ett mejl, det mejlet, flera mejl, de mejlen. – Se Datatermgruppen.
[e-post] [språktips] [ändrad 7 januari 2020]
Kategori: språk
Artiklar om naturliga språk i IDG:s ordlista. Här finns också förkortningar och typografiska termer. IDG:s artiklar om språk: länk.
sajt
försvenskad stavning av site i web site – se webbplats. – Använd den försvenskade stavningen sajt hellre än site, eftersom sajt kan böjas på svenska: en sajt, den sajten, flera sajter, de sajterna. – Se Datatermgruppens rekommendation – länk.
[språktips] [webbsidor] [ändrad 6 november 2019]
swipe
- – om pekskärmar på mobiltelefoner och surfplattor, se svepa (alternativt: svajpa);
- – dra – dra ett kontokort eller annat kort eller biljett genom en läsare för att betala eller bli insläppt. Även: att hålla kortet intill en kortläsare. Används om kort och biljetter med magnetremsa och även om kontaktlösa kort (rfid och nfc) som man håller upp intill läsaren. – Ordet swipe används ibland också som substantiv om själva kortet, och om den avgift som säljaren betalar för kontokortsbetalningar. – Jämför med smygavläsning (skimming).
[användargränssnitt] [betalningar] [mobilt] [språktips] [ändrad 8 maj 2012]
REST
för representational state transfer – ett sätt att programmera webbplatser så att de kan tillhandahålla tjänster åt andra webbplatser. – REST ska fungera även om webbplatserna har programmerats av utvecklare utan kunskap om varandra eller om den andra webbplatsen. Webbplatserna förses med standardiserade gränssnitt (API:er) på ett sätt som påminner om hur man gör i objektorienterad programmering. – Beteckningen REST infördes år 2000 av Roy Fielding (roy.gbiv.com), och har sedan dess blivit det kanske mest använda sättet att bygga upp webbaserade program. Observera att REST inte är något som kan laddas ner, utan beskrevs av Fielding i allmänna termer – man får själv utveckla en tillämpning av REST. Program och resurser som följer reglerna för REST kallas för RESTful. – Läs mer här och i Wikipedia.
[förkortningar på R] [systemutveckling] [webben] [ändrad 13 juni 2020]
pronomenresolution
uträkning av vilket ord eller namn i en text som ett personligt pronomen syftar på. – Exempel: ”Lisa hade en syster som hette Ida och som var gift med Robert, men hon hade inga barn.” Vem syftar hon på – Lisa eller Ida? Program för automatisk översättning och textsammanfattning bör kunna räkna ut det. – En artikel om pronomenresolution av Johnne Adermark och Fredrik Landes på KTH finns här (borttagen). – Pronomenresolution används också i den automatiska textsammanfattaren SweSum, klicka här. – På engelska: pronoun resolution.
[språkteknik] [ändrad 19 maj 2021]
body
- – engelska för brödtext;
- – i e-post: texten – det egentliga meddelandet, till skillnad från adress och rubrik. – Se Datatermgruppen (länk).
[e-post] [typografi] [ändrad 19 augusti 2020]
demon
(engelska daemon eller demon) – inom it: program som aktiveras automatiskt för att utföra vissa arbetsuppgifter. Programmet aktiveras alltså inte av användaren. Man brukar skilja mellan två typer:
- – program (processer) som omärkligt är igång hela tiden, och som hanterar rutinmässiga arbetsuppgifter, normalt utan att användaren märker något;
- – program som aktiveras under vissa förutsättningar och som då gör något som användaren märker, till exempel visar hjälptexter.
– Det förekommer att man på engelska skiljer mellan daemon och demon i dessa två betydelser, men ofta blandas orden ihop. Daemon är vanligast, delvis därför att en daemon (på svenska stavat daimon) är en välvillig hjälpande ande, medan en demon (på svenska också demon) är en ond ande. – Se också vad Datatermgruppen skriver (länk) och se Wikipedia.
[mjukvara] [programkörning] [språktips] [ändrad 7 maj 2012]
proxy
proxyserver, mellanserver – server som förmedlar meddelanden och anrop riktade till andra datorer (servrar). – Proxyservrar används för flera ändamål:
- – för att minska belastningen på nätet eller på servrarna (se också spegelsajt;
- – för att höja säkerheten (proxyservern fungerar ungefär som en brandvägg);
- – för att granska och filtrera trafiken;
- – för att kryptera utgående trafik och göra användarna anonyma (se anonymitetsserver).
– Proxyservrar delas in i:
- – transparenta (genomsiktliga, osynliga – användarna märker inte att de finns, eftersom de transparenta proxyservrarna inte påverkar innehållet i trafiken) och:
- – icke-transparenta (de märks genom att de tillför, bearbetar eller tar bort information).
– Proxyservrar är ett normalt inslag i nätverk, men det förekommer också att proxyservrar installeras i smyg som ett sätt att begå dataintrång eller sabotage. – Normalt används en proxy för utgående trafik, alltså för en grupp användares kommunikation med internet. En reverse proxy tar emot ingående trafik, alltså all trafik till en viss webbserver. Syftet är då att minska eller fördela belastningen eller att försvåra angrepp. – Proxyservrar lagrar ibland kopior av ofta efterfrågad information. De kan då leverera denna direkt till klienterna utan att belasta den egentliga webbservern. – Ordet: Proxy betyder ställföreträdare, ombud – det är inte en kortform av proximity (närhet). – I andra sammanhang kan proxy betyda ombud, ställföreträdare (syftande på människor) eller fullmakt. – Se också Datatermgruppen (länk) och Wikipedia.
[it-säkerhet] [nätverk] [ändrad 17 oktober 2019]
Datatermgruppen
Svenska Datatermgruppen – grupp av språkvårdare, datafolk och journalister som ger rekommendationer om datatermer på svenska. Numera inaktiv. Datatermgruppen tar upp ord och uttryck som är besvärliga på svenska, men ser inte som sin uppgift att skriva en komplett ordlista med svenska datatermer. Rekommendationerna är avsedda för vanliga användare. IDG deltar i Datatermgruppens arbete. – Datatermgruppen har ingen anställd personal, utan fungerar tack vare stöd från de deltagande företagen och organisationerna, främst det sedan årsskiftet 2018–2019 nerlagda TNC, numera del av Språkrådet, som samordnade verksamheten. – Se datatermgruppen.se.
[organisationer] [språk] [ändrad 11 september 2022]
bakstreck
(backslash) – tecknet \ – kallas också för omvänt snedstreck. – Bakstreck används i operativsystemen Windows och PC-DOS för att hålla i sär katalognamn i uppslagningsvägar. Tecknet har andra funktioner i andra system. I vanlig skriven text förekommer det inte. Historiskt har det varit ett sällsynt tecken, som bara har använts i speciella sammanhang, till exempel i matematik – se Wikipedia. Snedstreck infördes 1961 i ASCII av datorvetaren Bob Bemer (1920–2004 – se Wikipedia). – Se Datatermgruppen: (länk).
[tecken] [ändrad 29 juni 2020]