(1939) – en franskfödd it-expert, mest känd för sina studier av så kallade ufon. – Jacques Vallée var i USA med och utvecklade internets föregångare Arpanet, och han arbetade också i Douglas EngelbartsAugmentation research institute. Han har beskrivit sina år som it-expert i bokenThe network revolution: confessions of a computer scientist (1982; Det osynliga nätet: en dataexperts bekännelser, 1984). – Jacques Vallée blev intresserad av ufon redan 1955, då han uppger sig ha sett ett. Hans mest kända bok är troligen Passport to Magonia från 1969. Han anser att ufon är verkliga fenomen, men avvisar föreställningen att de har kommit från främmande planeter. I stället kopplar han ufo-fenomenet till parapsykologi, folktro, eventuellt också till en flerdimensionell verklighet. – Se jacquesvallee.net.
(1982) – svensk programmerare som 2019–2023 var misstänkt och åtalad för dataintrång i Ecuador. Han friades i lägsta instans i januari 2023. Åklagaren överklagade i maj 2023. – Ola Bini greps i april 2019 av polisen i Ecuador. – Anklagelserna mot honom var först oklara: han beskylldes först för att ha försökt sabotera Ecuadors statliga it‑system, senare för dataintrång. – Själv tror Ola Bini att den egentliga orsaken är hans vänskap med Wikileaks‑grundaren Julian Assange: Bini greps dagen efter att Ecuador hade dragit tillbaka Julian Assanges asyl och låtit brittisk polis gripa Assange på ambassaden i London. Bini hade besökt Assange tolv gånger på ambassaden. – Ola Bini släpptes från häktet i juni 2019, men fick inte lämna Ecuador. I slutet av augusti 2019 ändrades brottsrubriceringen i förundersökningen mot Bini från ”attack mot datorsystems integritet” till ”otillåtet intrång i datorsystem”. Första domstolsförhandlingen hölls i december 2020. – Ola Bini har bott i Ecuador sedan 2014, och han har arbetat på Centro de autonomía digital(länk). – Se olabini.com och konto på Twitter. – Ola Bini har många gånger medverkat i IDG:s publikationer – se denna länk.
namn på Suns† operativsystem från starten 1982 till lanseringen av Solaris1992. Ett utförande av Unix. SunOS döptes 1992 retroaktivt om till Solaris, version 1. (Sun köptes 2010 av Oracle.)
en utmärkelse som delas ut av Association for women in computing(AWC). Priset ger till personer som utmärkt sig på ett av dessa områden, eller båda:
– Tekniska och vetenskapliga prestationer;
– Insatser till stöd för kvinnor i it‑världen.
– Utmärkelsen är uppkallat efter Ada Lovelace†. Fullständigt namn: Augusta Ada Lovelace Award. Det har delats ut sedan 1982, men inte varje år, fram till 2005. Efter 2005 har det bara delats ut 2019. – Se AWC:s webbplats: länk (från 2011). – Jämför med Lovelace Medal.
en svensk lag som reglerar anordning av icke vinstgivande datorspel och andra automatspel för allmänheten. – Som icke vinstgivande räknas också spel där man kan få frispel (men inte vinna pengar eller föremål). Sådana spel kallas också för förströelsespel. – Lagen, som är från 1982 (med ändringar som började gälla 2019), säger att alla som tillhandahåller sådana spel för allmänheten måste ha tillstånd från Lotteriinspektionen. Tidigare måste de också betala en avgift, så kallad LAN‑avgift – se LAN-kafé – den avgiften avskaffades 2019. (Däremot kostar det fortfarande att få tillstånd.) – Lagen väckte uppmärksamhet sommaren 2014 när hamburgarkedjan Max hotades med böter av Lotteriinspektionen för att restaurangen tillhandahöll Microsofts Xbox 360 till sina gäster. Lotteriinspektionen hade redan tidigare, 2012, skrivit till regeringen och föreslagit att lagen skulle ändras: det skulle krävas anmälan, men inte tillstånd. 2013 började Lotteriinspektionen att tillämpa ett tidigare beslut i regeringsrätten om att så kallade LAN‑kaféer omfattas av automatspelslagen, vilket innebär krav på tillstånd och avgifter. Men riksdagens kulturutskott föreslog i mars 2015 att kravet på avgift skulle tas bort. – Som automatspel enligt denna lag räknas bland annat så kallade tv‑spel (som spelas med spelkonsol), flipperspel, arkadspel och målspel (som ishockeyspel). – Om bakgrunden till lagen, se denna artikel i Computer Sweden. – Lagens formella namn: Lag (1982:36) om anordnande av visst automatspel, se länk; tillägg som trädde i kraft 2019, se denna länk. – IDG:s artiklar om Lotteriinspektionen: länk.
en tillverkare av persondatorer, 2002 köpt av dåvarande Hewlett-Packard†. – Compaq grundades 1982 och var ett av de första företagen som specialiserade sig på IBM‑kompatibla persondatorer. Compaq blev snabbt en ledande datortillverkare och köpte under 1990‑talet Tandem Computers† och Digital†. 2001 påbörjades en sammanslagning med dåvarande Hewlett‑Packard, avslutad i början av 2002. Compaq blev då en division av Hewlett‑Packard, och varumärket Compaq användes fram till 2013.
(Lotus Software, ursprungligen Lotus Development) – ett uppköpt programföretag, grundat 1982 av Mitch Kapor och Jonathan Sachs. Lotus lanserade 1983Lotus 1‑2‑3, som i ungefär tio år var det ledande kalkylarket. Det såldes fram till 2013. 1989 kom Lotus Notes (numera HCL Notes), se också Iris Associates†. – IBM köpte Lotus 1995. Lotus blev då först ett helägt dotterbolag, men numera använder IBM inte längre varumärket Lotus.
– en Disneyfilm från 1982. Det var en science fictionfilm om datorteknik, och det var den första långfilmen som använde datoranimering i stor skala. Alan Kay var förebild för filmens hjälte. – Se IMDb(länk). En uppföljare, Tron: Legacy, kom 2010 (se IMDb: länk). Under 2023 planeras ytterligare en uppföljare, preliminärt kallad Tron: Ares;
– ett blockkedje-baserat nätverk för publicering främst av spel och underhållning. – Nätverket öppnades för användare i början av 2018. Det påbörjades 2014 i Kina som Raybo; stiftelsen TRON grundades 2017 i Singapore. Tron har kryptovalutantronix, TRX, som i februari 2018 hade ett marknadsvärde på 2,4 miljarder dollar, trots att det då inte fanns något att köpa för TRX. – Se tron.network. – Läs också om Tron Dogs†;
– ett tidigare spritt japanskt operativsystem för hemelektronik och inbyggda system, utvecklat på 1980‑talet av den japanska forskaren Ken Sakamura(länk). – Tron var utformat för att ge många apparater möjlighet att samverka i realtid. Det fanns på 1980‑talet specialversioner av Tron som Btron,Ctron,Itron och Uitron. Under 1990‑talet minskade intresset för tekniken. – Tron‑projektet togs 2010 över av T‑Engine Forum(tron.org).
