(CME) – ett initiativ för fastställande av enhetliga namn på skadeprogram, avvecklat 2006. Verksamheten har uppgått i MAEC. – Syftet var att underlätta snabba insatser mot nya hot genom att minska risken för förväxlingar och dubbelarbete på grund av oklara namn på hoten. CME, som lanserades 2005, avvecklades 2006, eftersom andra typer av hot än globalt spridda skadeprogram hade blivit allvarligare. – CME var ett initiativ av det amerikanska statliga it‑säkerhetsinstitutet US‑Cert (numera del av CISA, se cisa.gov) (se också Cert) och företaget Mitre. – Se maecproject.github.io.
Etikett: 2005
Seamonkey
en programsvit med webbläsare och andra internetprogram, skriven i öppen källkod. – Förutom webbläsaren ingår e‑postprogram, RSS‑läsare, HTML‑editor och chatt-program. – Seamonkey är en vidareutveckling av Mozilla application suite, som Mozilla 2005 överlät till en fristående grupp, Seamonkey Council (länk). – Se seamonkey-project.org.
[programsviter] [öppen källkod] [ändrad 16 maj 2017]
PostSecret
amerikansk webbsajt för anonym publicering av bilder och hemligheter. – Användarna skickar sina bidrag som vykort, alltså som bilder försedda med text. Texterna handlar ofta om personliga hemligheter. Tio vykort väljs ut varje vecka och publiceras. – Projektet startades 2005 av Frank Warren. Det var först ett krav att hemligheterna skulle vara sanna och att de aldrig tidigare skulle ha yppats, men PostSecret har utsatts för flera bluffar. Appar för PostSecret har funnits sedan 2011. – PostSecret har varit kontroversiellt, mest för att den påstådda nyttan med att bekänna saker anonymt har ifrågasatts. – Ett föredrag med Frank Warren finns på TED (länk). – Det finns PostSecret‑inspirerade webbsidor i flera länder. I Sverige anordnade Postmuseum projektet Svenska hemligheter 2012 (länk). Det avslutades i augusti 2014. – Se postsecret.com. – Läs också om After School†, Canary, Nearby, Secret, Whisper och Yik Yak†.
[appar] [dold identitet] [ändrad 21 september 2018]
medborgarjournalistik
(citizen journalism) – journalistisk verksamhet som utförs av personer som inte är journalister till yrket. – Man talar i synnerhet om medborgarjournalistik när det görs på internet, till exempel på bloggar. Uttycket har gjorts känt av den amerikanska journalisten Dan Gillmor (länk). Se också Center for citizen media (länk). – I USA blev medborgarjournalistik juridiskt intressant 2005 i samband med en rättegång där Apple krävde att bloggare som hade avslöjat kommande produkter från Apple skulle röja sina källor. Domstolen kom då fram till att bloggar ska ha samma tryckfrihet som tryckta tidningar, och att bloggarna därför hade rätt att skydda sina källor. I Sverige är frågan juridiskt enklare, eftersom en blogg kan anmäla en ansvarig utgivare och därefter är skyddad av Yttrandefrihetsgrundlagen. – Läs också om Swishjournalistik.
[massmedier] [meddelarskydd] [ändrad 24 januari 2022]
SEE
Symbian exchange and exposition, tidigare Symbian smartphone show – en nerlagd årlig konferens och utställning som anordnades 2005—2010 för utvecklare av program för Symbian† (ett nerlagt operativsystem för mobiltelefoner).
[förkortningar på S] [konferenser] [nerlagt] [ändrad 11 april 2020]
användarskapat innehåll
(user-generated content, UGC, även: indigenous content) – text, bilder, video och musik som icke‑professionella användare publicerar på internet. Tre kriterier brukar anges:
- – materialet ska vara publicerat, det vill säga allmänt tillgängligt (inte nödvändigtvis gratis). Om någon skickar foton med e‑post till en vän räknas det alltså inte;
- – det ska vara originalmaterial, något som användaren/skaparen har upphovsrätt till;
- – det ska vara icke-professionellt – materialet får inte vara framställt på en tidning, nyhetsbyrå, musikstudio, filmbolag eller liknande, eller gjort av någon som normalt får betalt för sådant material.
– Begreppet användarskapat innehåll kom i bruk runt 2005. Användarskapat innehåll kan vara bidrag på webbtidningar eller andra kommersiella webbplatser, men också finnas på privatpersoners egna webbsidor, främst bloggar. – Som användarskapat innehåll räknas både material med nyhetsvärde (till exempel nyhetsbilder tagna av privatpersoner) och kommentarer och debattinlägg. Kopiering av material som andra har skapat (som att spela in ett tv‑program och lägga det på Youtube) räknas däremot inte. – Se också consumer-generated media.
[socialt] [upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 28 december 2018]
.mobi
en toppdomän, från början avsedd för webbsidor som var anpassade för smarta mobiler. Sedan 2017 har det kravet släppts, och .mobi är numera som vilken toppdomän som helst. – Webbsidorna skulle automatiskt anpassas till storleken på den bildskärm som de visas på. Den som ville registrera en domän under .mobi måste följa vissa riktlinjer för anpassning av webbsidor till mobiltelefoner. – Toppdomänen .mobi godkändes i juli 2005 av ICANN, och registreringarna började i maj 2006. Domänen administreras av företaget Afilias (identity.digital), som 2010 köpte mTLD, även känt som Dotmobi, som dittills hade administrerat toppdomänen .mobi. mTLD ägdes gemensamt av Ericsson, Google, GSM Association, Hutchison, Microsoft, Nokia, Samsung Electronics, Syniverse Technologies, Telefonica Moviles, TIM, T‑Mobile och Vodafone.
[mobilt] [toppdomäner] [ändrad 7 februari 2022]
SCIgen
ett program som automatiskt skriver skenbart vetenskapliga artiklar. – I själva verket är det ord och fraser ur andra vetenskapliga artiklar som kombineras enligt programmets regler. – SCIgen skrevs 2005 av Jeremy Stribling (länk, föråldrad), Dan Aguayo och Maxwell Krohn (länk). Syftet var att belysa att många vetenskapliga artiklar i själva verket är mer eller mindre meningslösa sammanställningar av ord och fraser. Stribling, Aguayo och Krohn lät SCIgen sätta ihop en artikel som sedan antogs som bidrag på en vetenskaplig konferens, trots att innehållet var nonsens. Sedan dess har flera vetenskapliga förlag publicerat artiklar som har producerats med SCIgen. – SCIgen finns för nerladdning på MIT:s webbsidor: länk. Där finns också mer information om SCIgen. – Läs också om the Dada Engine, CHI, ett liknande program för rubriker, och om robotförfattare samt om Eliza.
[artificiell skenbar intelligens] [källkritik] [mjukvarurobotar] [språkteknik] [ändrad 23 maj 2020]
ENUM
funktion som översätter telefonnummer till adresser på internet och omvänt. Med ENUM kan man alltså ringa ett telefonsamtal genom att ange en e-postadress, och man kan adressera e‑post med telefonnummer. Det förutsätter att mottagaren har tillgång till ett ENUM‑anpassat telenät och har gjort de nödvändiga inställningarna. ENUM infördes med början 2005 och väntades då bli av stor betydelse för att internettelefoni (röstsamtal från dator via internet) skulle fungera. Men intresset var nästan obefintligt, åtminstone bland slutkonsumenter (User-ENUM), så hanteringen av ENUM för slutkonsumenter i Sverige upphörde i praktiken 2013. – Internationella teleunionens (ITU:s) webbsidor om ENUM finns här.
[e-post] [telefoni] [ändrad 25 januari 2018]
Flock
- – en nerlagd webbläsare, anpassad till sociala nätverk. Den första versionen av Flock kom 2005. I april 2011 meddelades att produkten avvecklas och att de serverbaserade tjänster som var knutna till webbläsaren läggs ner. Flock hade inbyggda funktioner för sociala nätverk, mikrobloggar, vanlig bloggning samt delning av bilder och bokmärken med andra användare. Läs mer i Wikipedia;
- – app för krypterad synkronisering av kontakter och kalendrar. Lanserades i september 2014 av Open Whisper Systems (länk).
[kryptering] [nerlagt] [personliga data] [webbläsare] [ändrad 19 april 2021]