virtuell gemenskap

(virtual community eller online community, nätgemenskap) – grupp av människor som träffas genom internet. De träffas inte ansikte mot ansikte. De kan använda internet för att utbyta åsikter, tips och värderingar, för att träffa folk, för politisk aktivism eller som en form av föreningsarbete. – Termen virtuell gemenskap myntades av Howard Rheingold i boken The Virtual Community (1993), som finns att läsa här. Han framförde där tanken att datorn inte längre bara var ett verktyg för beräkningar och ordbehandling, utan också ett medium för mänsklig gemenskap.

[socialt] [ändrad 18 december 2018]

smart mob

smart mobb, smart hop – löst organiserad grupp (till exempel politiska aktivister) som snabbt sammankallas med sms eller e‑post. Ordet mob har här ingen nedsättande innebörd, utan betyder helt enkelt grupp av människor. – Ut­trycket lanserades 2002 av Howard Rhein­gold, som har webb­platsen smartmobs.com (senast uppdaterad 2014, brukar fungera även om länken är överstruken). – Se också mobcast, flash mob och texting, swarm och mobilist samt crowd.

[aktivism] [socialt] [ändrad 25 augusti 2017]

Rheingold, Howard

amerikansk författare och journalist (1947), en av de första som insåg att dator­nätverk är en form av grupp­gemen­skap. – Howard Rheingold myntade uttrycket virtual community (hans bok The virtual community kom 1993 och kan laddas ner här) och smart mob (boken Smart mobs kom 2002). Boken Virtual reality från 1991 spred kunskap om virtuell verklig­het och hur det fungerar. – Rheingold var med och grundade den tidiga BBS:en The Well, och var med och startade tid­skriften Wired. – Howard Rhein­­golds webb­­plats är rheingold.com.

[howard rheingold] [personer] [ändrad 28 juni 2017]

disinfotainment

”desinfohållning” – felaktig eller vilseledande information i under­hållande eller in­tres­sant form. –– Ordet används både om po­li­tiska avledningskampanjer (spinn –– som skildrades i filmen Wag the dog, se IMDb: länk) och om fel­aktig och för­virrad in­for­ma­tion som sprids i bloggar (där under­håll­nings­aspekten kan vara oav­sikt­lig). – Ordet dis­info­tain­ment myntades av Howard Rheingold, och an­spelar på ordet info­tain­ment.

[desinformation] [ändrad 10 september 2018]

virtuell verklighet

(virtual reality, vr) – illusion av en verklig och interaktiv omgivning, skapad med datateknik. (Se virtuell.) – Rörliga bilder, ljud och ibland också kraft­åter­kopp­ling gör att användaren tycker sig vara i en tre­dimensionell värld som hon kan röra sig i och också påverka. Illusionen kallas för om­slut­ning, på engelska immersion. – De rörliga bilderna visas i glas­ögon med inbyggd bild­skärm och med sensorer för huvud­rörelser (se vr‑hjälm). Alternativt befinner sig användaren i en vr‑kub, se nedan. – I vr‑ut­rust­ning kan också ingå handskar som känner av användarens hand- och fingerrörelser, så att hon till exempel kan fånga en virtuell boll. – Kraft­åter­koppling, som ger intryck av att de bilder av före­mål som användaren ser har substans och ”tar emot” när man stöter i dem, är mindre vanligt, men kan vara inbyggt i redskap eller handskar, alternativt i ett ”externt skelett” (exoskeleton). – Ett annat sätt att åstad­komma virtuell verk­lig­het är så kallade vr‑kuber: användaren går in i ett rum där den virtuella världen projiceras på väggarna. Med speciella glasögon och visningsteknik kan den virtuella världen i en kub fås att verka tredimensionell. – Nu­mera kallas ibland även enklare former av avbildningar av en fiktiv eller faktisk yttervärld för virtuell verklighet. – Ut­trycket virtuell verklighet po­pu­la­ri­se­rades i slutet av 1980‑talet av den amerikanska dator­forskaren Jaron Lanier. Men det var inte han som hittade på uttrycket, och inte heller tekniken, som tidigare också hade kallats för artificiell verklighet. Howard Rheingolds bok Virtual reality från 1991 spred kännedom om tekniken. – Jäm­för med förstärkt verklighet (augmented reality). – Se också virtuell värld.

<!– virtuell verklighet Lanier, Jaron Lanier Jaron Rheingold, Howard Rheingold Howard ändrad 2O12-10-19 ändrad 2O14-07-09 ändrad 2O15-01-03 dagens ord 2O16-09:22 – ->

Well

The Well –– Whole earth ’lectronic link –– ett legendariskt forum på internet, grundat 1985. – – The Well är ett slutet forum: man måste vara betalande medlem för att starta en diskus­sion på The Well, och oftast också för att delta i diskussionerna; vissa diskus­sioner är öppna för utom­stående (se Inkwell, bety­delse 2). Alla medlemmar måste använda sina riktiga namn. Medlemmarna har e‑post och webbsidor på The Wells domän. The Well tar inte emot annonser och betraktar medlemmarnas inlägg som deras personliga egendom (”you own your own words”). – The Well grundades som en BBS av Larry Brilliant (länk) och Stewart Brand från Whole earth catalog. Senare flyttades The Well till internet. –Huvud­kon­toret finns i San Francisco, och de flesta medlemmarna bor där eller i Silicon Valley. – The Well är ett av de äldsta exemplen på vad Howard Rhein­gold kallar för en virtuell gemen­skap, och var länge det mest kända, trots att The Well aldrig har haft särskilt många medlemmar. – The Well ägs sedan sep­tember 2012 av The Well Group, som i sin tur ägs av mång­åriga medlemmar av The Well. Från 1999 till 2012 ägdes The Well av Salon Media Group (länk). Salon försökte sälja The Well 2005, men fann ingen köpare. Så i maj 2012 sa Salon upp all personal på The Well och bjöd ut domän­en till försäljning. Ett antal medlemmar samlade då in pengar och tog över företaget. – Se well.com. – Journa­listen Katie Hafner (länk) har skrivit boken The Well: A story of love, death and real life in the seminal online community (2001).

[diskussioner] [it-historia] [ändrad 5 november 2017]

Lovelace, Ada

Porträtt av Ada Lovelace.
Ada Lovelace

(1815—1851) – engelsk matematiker, utgivare av det första kända datorprogrammet. – Under några år samarbetade hon med Charles Babbage om hans mekan­iska dator, analys­maskinen, som aldrig blev byggd. – Ada Lovelaces rykte som ”den första programmeraren” bygger på hennes över­sätt­ning av en artikel från 1840 av Luigi Federico Menebrea (se Wikipedia), på engelska ”Sketch of the analytical engine invented by Charles Babbage” (länk). I sina kommen­tarer, som tar dubbelt så mycket utrymme som Menabreas text, redo­visade hon en komplett algoritm för att lösa en mate­ma­tisk uppgift. Men hon föreslog också att analysmaskinen skulle kunna användas till annat än mate­matik, till exempel för att analysera och komponera musik. Där var hon mer än hundra år före sin tid. Hon gjorde också det första inlägget om vad som nu kallas för artifici­ell intelli­gens, se Lady Lovelaces invänd­ning och Lovelacetestet. – Programspråket Ada är upp­kallat efter Ada Love­lace, liksom utmärkelsen Love­lace medal. – Se också Ada Initiative. – Biografiskt: Ada Love­lace föddes som Ada Byron. Hon var dotter till poeten lord Byron (se Wikipedia). Hon lärde sig mate­ma­tik av sin mor Anna Isabella Byron, född Milbanke (se Wikipedia), som hade ett djupt intresse för matematik. Som gift hette Ada först Ada King efter sin make, William King. Namnet Love­lace fick hon när hennes man 1838 ärvde titeln earl av Lovelace. – Läs mer om Ada Love­lace i denna artikel av Howard Rhein­gold. – Ada Lovelace day firas sedan 2009, från 2012 den 15 oktober. – Se findingada.com.

[ada lovelace] [it-historia] [personer] [årsdagar] [ändrad 14 maj 2018]

Whole earth catalog

nerlagd katalog som har haft stor betydelse för person­datorernas genom­brott. – Whole earth catalog startades 1968 av Stewart Brand, och kom att spela en viktig roll i den fram­­växande person­dator­kulturen i San Fran­cisco­området. – Whole earth catalog innehöll verktyg, böcker, elektronik, konst­materiel och annat. Målet var att till­handa­hålla verktyg för studier, själv­för­verk­ligande och för­ändring av världen. –Kata­logen kom ut regel­bundet 1968——1972, därefter mindre regel­bundet fram till 1998. Den bidrog till att sprida de första person­datorerna. – Steve Jobs har talat om Whole earth catalogs be­tyd­else för honom. Howard Rheingolds idéer har växt ur samma tradition. –– Forumet The Well uppstod ur Whole earth catalog. – Läs mer i boken What the dormouse said: How the sixties counter­culture shaped the personal computer industry (länk) av John Markoff och i Wikipedia.

[it-historia] [ändrad 2o17-03-28]