virtuell gemenskap

(virtual community eller online community, nätgemenskap) – grupp av människor som träffas genom internet. De träffas inte ansikte mot ansikte. De kan använda internet för att utbyta åsikter, tips och värderingar, för att träffa folk, för politisk aktivism eller som en form av föreningsarbete. – Termen virtuell gemenskap myntades av Howard Rheingold i boken The Virtual Community (1993), som finns att läsa här. Han framförde där tanken att datorn inte längre bara var ett verktyg för beräkningar och ordbehandling, utan också ett medium för mänsklig gemenskap.

[socialt] [virtuellt] [ändrad 18 december 2018]

smart mob

smart skock, smart hop – löst organiserad grupp (till exempel politiska aktivister) som snabbt sammankallas med SMS eller e‑post. Ordet mob har här ingen nedsättande innebörd, utan betyder helt enkelt grupp av människor. – Ut­trycket lanserades 2002 av Howard Rhein­gold, som har webbplatsen smartmobs.com (senast uppdaterad 2014, brukar fungera även om länken är överstruken). – Se också mobcast, flash mob och texting, swarm och mobilist samt crowd.

[aktivism] [hop] [ändrad 25 augusti 2017]

Rheingold, Howard

amerikansk författare och journalist (1947), en av de första som insåg att dator­nätverk är en form av grupp­gemen­skap. – Howard Rheingold myntade uttrycket virtual community (hans bok The virtual community kom 1993 och kan laddas ner här) och smart mob (boken Smart mobs kom 2002). Boken Virtual reality från 1991 spred kunskap om virtuell verklig­het och hur det fungerar. – Rheingold var med och grundade den tidiga BBS:en The Well, och var med och startade tid­skriften Wired. – Howard Rheingolds webb­­plats är rheingold.com.

[howard rheingold] [personer] [ändrad 28 juni 2017]

disinfotainment

”desinfohållning” – felaktig eller vilseledande information i underhållande eller in­tres­sant form. – Ordet används både om politiska avledningskampanjer (spinn – som skildrades i filmen Wag the dog, se IMDb: länk) och om felaktig och förvirrad informa­tion som sprids i bloggar (där underhållningsaspekten kan vara oavsiktlig). – Ordet disinfotainment myntades av Howard Rheingold, och anspelar på ordet infotainment.

[desinformation] [ändrad 10 september 2018]

virtuell verklighet

(virtual reality, CR) – illusion av en verklig och interaktiv omgivning, skapad med datorteknik. (Se virtuell.) – Rörliga bilder, ljud och ibland också kraftåter­kopp­ling gör att användaren tycker sig vara i en tre­dimensionell värld som hon kan röra sig i och också påverka. Illusionen kallas för omslut­ning, på engelska immersion. – De rörliga bilderna visas i glas­ögon med inbyggd bild­skärm och med sensorer för huvud­rörelser (se VR‑hjälm). Alternativt befinner sig användaren i en VR‑kub, se nedan. – I VR‑utrustning kan också ingå handskar som känner av användarens hand- och fingerrörelser, så att hon till exempel kan fånga en virtuell boll. – Kraftåterkoppling, som ger intryck av att de bilder av före­mål som användaren ser har substans och ”tar emot” när man stöter i dem, är mindre vanligt, men kan vara inbyggt i redskap eller handskar, alternativt i ett ”externt skelett” (exoskeleton). – Ett annat sätt att åstad­komma virtuell verk­lig­het är så kallade VR‑kuber: användaren går in i ett rum där den virtuella världen projiceras på väggarna. Med speciella glasögon och visningsteknik kan den virtuella världen i en VR-kub fås att verka tredimensionell. – Nu­mera kallas ibland även enklare former av avbildningar av en fiktiv eller faktisk yttervärld för virtuell verklighet. – Uttrycket virtuell verklighet populariserades i slutet av 1980‑talet av den amerikanska dator­forskaren Jaron Lanier. Men det var inte han som hittade på uttrycket, och inte heller tekniken, som tidigare också hade kallats för artificiell verklighet. Howard Rheingolds bok Virtual reality från 1991 spred kännedom om tekniken. – Jäm­för med förstärkt verklighet (augmented reality). – Se också virtuell värld.

[användargränssnitt] [verkligheter] [virtuell verklighet] [ändrad 1 april 2020]

Well

The Well – Whole earth ’lectronic link – ett legendariskt forum på internet, grundat 1985. – The Well är ett slutet forum: man måste vara betalande medlem för att starta en diskus­sion på The Well, och oftast också för att delta i diskussionerna; vissa diskus­sioner är öppna för utom­stående (se Inkwell, bety­delse 2). Alla medlemmar måste använda sina riktiga namn. Medlemmarna har e‑post och webbsidor på The Wells domän. The Well tar inte emot annonser och betraktar medlemmarnas inlägg som deras personliga egendom (”you own your own words”). – The Well grundades som en BBS av Larry Brilliant (länk) och Stewart Brand från Whole earth catalog†. Senare flyttades The Well till internet. Huvud­kon­toret finns i San Francisco, och de flesta medlemmarna bor där eller i Silicon Valley. – The Well är ett av de äldsta exemplen på vad Howard Rhein­gold kallar för en virtuell gemenskap, och var länge det mest kända, trots att The Well aldrig har haft särskilt många medlemmar. – The Well ägs sedan sep­tember 2012 av The Well Group, som i sin tur ägs av mångåriga medlemmar av The Well. Från 1999 till 2012 ägdes The Well av Salon Media Group (länk). Salon försökte sälja The Well 2005, men fann ingen köpare. Så i maj 2012 sa Salon upp all personal på The Well och bjöd ut domän­en till försäljning. Ett antal medlemmar samlade då in pengar och tog över företaget. – Se well.com. – Journa­listen Katie Hafner (länk) har skrivit boken The Well: A story of love, death and real life in the seminal online community (2001).

[diskussioner] [it-historia] [ändrad 5 november 2017]

Lovelace, Ada

Porträtt av Ada Lovelace.
Ada Lovelace

(1815—1851) – engelsk matematiker, utgivare av det första kända datorprogrammet. – Under några år samarbetade hon med Charles Babbage† om hans mekaniska dator, analysmaskinen, som aldrig blev byggd. – Ada Lovelaces rykte som ”den första programmeraren” bygger på hennes översättning av en artikel från 1840 av Luigi Federico Menebrea (se Wikipedia), på engelska ”Sketch of the analytical engine invented by Charles Babbage” (länk). I sina kommentarer, som tar dubbelt så mycket utrymme som Menabreas text, redovisade hon en komplett algoritm för att lösa en matematisk uppgift. Men hon föreslog också att analysmaskinen skulle kunna användas till annat än matematik, till exempel för att analysera och komponera musik. Där var hon mer än hundra år före sin tid. – Ada Lovelace gjorde också det första inlägget om vad som nu kallas för artifici­ell intelligens, se Lady Lovelaces invändning och Lovelacetestet. – Programspråket Ada är uppkallat efter Ada Lovelace, liksom utmärkelsen Love­lace medal. – Se också Ada Initiative†. – Biografiskt: Ada Love­lace föddes som Ada Byron. Hon var dotter till poeten lord Byron (se Wikipedia). Hon lärde sig matema­tik av sin mor Anna Isabella Byron, född Milbanke (se Wikipedia), som hade ett djupt intresse för matematik. Hon studerade också för Mary Somerville (se Wikipedia) – den första person som har kallats för scientist. Som gift hette Ada först Ada King efter sin make, William King. Namnet Love­lace fick hon när hennes man 1838 ärvde titeln earl av Lovelace. – Läs mer om Ada Love­lace i denna artikel av Howard Rheingold. – Ada Lovelace day firas sedan 2009, från 2012 den andra tisdagen i oktober. – Se findingada.com.

[ada lovelace] [datorpionjärer] [it-historia] [årsdagar] [ändrad 21 oktober 2020]

Whole earth catalog

en nerlagd tryckt katalog som hade stor betydelse för persondatorernas genombrott. – Whole earth catalog startades 1968 av Stewart Brand, och kom att spela en viktig roll i den fram­­växande persondatorkulturen i San Francisco‑området. Whole earth catalog innehöll verktyg, böcker, elektronik, konstmateriel och annat. Målet var att tillhandahålla verktyg för studier, självförverkligande och för­ändring av världen. Katalogen kom ut regelbundet 1968—1972, därefter mindre regelbundet fram till 1998. Den bidrog till att sprida de första persondatorerna. – Steve Jobs† har talat om Whole earth catalogs betyd­else för honom. Howard Rheingolds idéer har växt ur samma tradition. – Forumet The Well uppstod ur Whole earth catalog. – Läs mer i boken What the dormouse said: How the sixties counterculture shaped the personal computer industry (länk) av John Markoff och i Wikipedia.

[it-historia] [nerlagt] [ändrad 20 september 2020]