”I komplexa situationer leder försök till förbättringar ofta till att tillståndet blir sämre, ibland mycket värre, ibland rent av katastrofalt.” – Lagen formulerades av Jay W Forrester(1918–2016), datorvetare och professor på MIT. Se till exempel hans artikel ”Counterintuitive behavior of social systems” från 1971. Han kom fram till sin lag genom sina experiment med simulering av sociala system. – Ett annat sätt att uttrycka saken är att effekterna och bieffekterna av försök att förbättra eller rätta till komplexa system är svåra eller omöjliga att förutsäga; därför är det mer sannolikt att försöken leder till försämringar än till förbättringar. Mer tillspetsat: ju mer uppenbar en lösning verkar, desto högre sannolikhet för att den misslyckas. En utväg är att undvika toppstyrda, centraliserade system och i stället ha system där huvuddelen av beslutsfattandet och interaktionen sker på nära håll mellan de närmast berörda parterna. – Läs mer om Forresters lag i denna artikel från 1971 i New York Times. – På engelska: Forrester’s law. – Läs också om Brooks lag.
– Clearview AI – ett amerikanskt företag som tillhandahåller en tjänst för ansiktsigenkänning i stor skala för brottsutredningar. Tjänsten heter Clearview. – Clearview AI, som grundades 2017, har en databas med, enligt uppgift, över tre miljarder ansikten i bilder som har hämtats från sociala medier på internet. Företaget hävdar att insamlingen av bilder är laglig, eftersom bilderna redan är publicerade. Clearview AI fotograferar inte människor, men företaget har ett dotterbolag, Insight Camera, som säljer en tjänst med övervakningskameror. Tjänsten Clearview marknadsförs, enligt företaget, till polis och andra rättsvårdande myndigheter, men enligt avslöjande i Buzzfeed (se denna länk) säljs tjänsten också till många kommersiella företag. – I början av 2020 begärde Twitter, YouTube och Facebook att Clearview AI skulle ta bort alla bilder som samlats in från deras respektive tjänster och sluta samla in bilder från dem. – I februari 2020 blev det känt att en förteckning över Clearview AI:s kunder kommit på avvägar genom ett dataintrång. – I mars 2020 blev det känt att svensk polis har använt Clearview utan att det först hade gjorts en konsekvensbedömning. – Clearview AI hette först Smartcheckr. – Se clearview.ai;
– ClearView – ett program som kan rätta fel i datorprogram utan att ha tillgång till källkoden. Det utvecklades 2009 av professor Martin Rinard(länk) på MIT. ClearView ska också kunna rätta fel i program medan de körs. – Se artikel i MIT Technology Review.
en metod för bildanalys som kan räkna ut vad som finns runt ett hörn. – CornerCameras har utvecklats som ett forskningsprojekt på MIT. En algoritm analyserar ljus och skuggor som kommer från det som finns runt hörnet och som kan ses vid hörnet på golvet och väggen som videokameran kan avbilda. Kameror kan upptäcka förändringar som är så små att människor inte märker dem. Med ledning av det kan systemet skapa en förenklad bild av det som finns runt hörnet. Det bör till exempel gå att upptäcka om någon rör sig i en korridor. Det går att göra i realtid med en vanlig digital videokamera. CornerCameras presenterades 2019 – se MIT:s webbsidor.
ett AI-baserat program som skriver skräckromaner på Twitter i samarbete med sina följare. – Shelley, som har utvecklats av forskare på MIT, lanserades hösten 2017. Programmet har tränats på 140 000 skräckhistorier från Reddit(r/nosleep) och lärt sig att skriva i samma stil. En gång i timmen lägger Shelley ut början på en ny skräckhistoria på Twitter och ber läsarna att föreslå en fortsättning; Shelley skriver då en fortsättning på fortsättningen, och så vidare. – Programmet är uppkallat efter Mary Shelley (1797—1851, se Wikipedia), författare till romanen Frankenstein. – Se shelley.ai.
fond som stöder forskning som strävar efter att säkerställa att artificiell intelligens utvecklas på ett sätt som är etiskt och ansvarstagande samt främjar det allmänna bästa. Fonden grundades den 10 januari 2017. Institutionellt hör den hemma på Berkman Klein Center(länk) på Harvard och MIT Media Lab. Den har fått ekonomiskt stöd från flera kända personer och organisationer inom it och har vid grundandet ett kapital på 27 miljoner dollar. – Se denna länk.
elektroniska kretsar som kan fästas direkt på huden. Kallas ibland för ”elektroniska tatueringar”, men till skillnad från tatueringar kan man lätt ta bort dem. DuoSkins kretsar ser ut som smycken och är gjorda av bladguld. De kan användas för inmatning, styrning, datakommunikation och som användargränssnitt. – DuoSkin har utvecklats på MIT i samarbete med Microsoft och är när detta skrivs (maj 2019) ingen produkt som man kan köpa. – Se duoskin.media.mit.edu.
kod som gör inläsningen av webbsidor märkbart snabbare. – Enligt undersökningar 2016 minskar Polaris koden för nerladdning av webbsidor med i genomsnitt 34 procent. Enkelt uttryckt gör Polaris att webbläsaren kan hämta webbsidans komponenter på ett systematiskt sätt så att det blir så få hämtningar som möjligt. Koden läggs in på webbsidan (Polaris är alltså inget tillägg), och kan sedan exekveras av alla webbläsare. – Polaris har utvecklats av forskare på MIT. – Läs mer här.
en experimentell kraftfull processor för mobiltelefoner, utvecklad på MIT. – Eyeriss är gjord för att kunna lösa avancerade problem inom maskininlärning och annan artificiell intelligens. Den ska till exempel kunna användas i självkörande bilar. Samtidigt är den strömsnål för att kunna användas i mobil utrustning. Den har 168 kärnor (betydelse 2), och var och en av dem har eget minne. Eyeriss blev känd i februari 2016. – Läs mer på MIT:s webbsidor (länk).
(WSRI) – satsning på att införa webbvetenskap (web science) som akademisk disciplin, igångsatt 2006 av MIT och universitetet i Southampton i England. Syftet är bland annat att kunna förbättra webbens tillförlitlighet som informationskälla. – Läs mer på webscience.org (brukar fungera, trots eventuell överstrykning).
ett nerlagt projekt på MIT för sammanlänkning av privatpersoners trådlösa nät (wi‑fi) till ett så kallat mesh, så att de gemensamt skulle kunna ansluta sig till en enda trådburen bredbandsförbindelse. Deltagarna placerade antennerna till sina wi‑fi‑basstationer på taket, därav namnet. Projektet pågick på 00‑talet. – Några av projektdeltagarna startade senare företaget Meraki, som Cisco köpte 2012, se meraki.cisco.com.
