Auto-ID Center

nerlagt center för utveckling av standarder för RFID‑teknik (kontaktlösa elektroniska etiketter) på MIT. Centrets teknik har överförts till EPCglobal (länk). MIT:s forskning om RFID sker numera inom Auto‑ID Labs (länk, nere i juli 2017). – Auto‑ID Center grundades 1999 och lades ned 2003. Det var ett samarbete mellan MIT, andra universitet och ett hundratal företag. Lanserade 2003 standarden EPC network för trådlös elektronisk varu­märk­ning med RFID.

[kontaktlöst] [nerlagt] [ändrad 12 juli 2017]

Vuvuzela

teknik för ospårbar kommunikation på internet. – Vu­vu­zela gör det svårt eller omöjligt att följa ett meddelandes väg från avsänd­are till mottag­are genom att det samtid­igt som det sänder det verkliga meddelandet också sänder ett stort antal menings­lösa meddel­anden till andra mottag­are. Efter­som både meddel­anden och adressinformation är krypte­rade och passerar genom ett antal servrar (fler än vad som är tekniskt nödvänd­igt) på internet är det mycket svårt att följa ett bestämt meddelande hela vägen till mottag­aren. – Vu­vu­zela har utveck­lats som en säkrare vidare­utveck­ling av Tor. Tor döljer den slutliga mottag­aren av ett meddel­ande, och även inne­hållet i meddelandet, genom att kryptera både innehåll och adressinforma­tion i många lager: meddel­andet skickas sedan från server till server i Tor-nätverket tills det når den slutliga mottag­aren. Men det har ändå visat sig att en under­rättelse­tjänst med stora resurser kan övervaka hela Tor-nät­verket och med framgång följa ett meddel­ande genom att mäta när meddelanden går in och ut ur en server och beräkna vilken tid det tar att passera. Och ofta är det minst lika intressant att veta vem som kommunicerar med vem som att veta vad de skriver till varandra. Men genom att varje server i Vuvuzela skickar ett stort antal menings­lösa meddel­anden samtidigt som det riktiga blir denna över­vaknings­metod oanvänd­bar. Man kan inte längre dra några slutsatser av trafikmönstren. – Vu­vu­zela har utvecklats på MIT av Nickolai Zeldovich (länk) och hans medarbetare. Tekniken presenterades i slutet av 2015 och hade då inte prövats i stor skala. – Se press­meddel­ande från MIT (länk) och denna artikel. – Namnet Vuvuzela kommer av de skräniga plast­trumpet­erna som publiken tutade i vid världs­cupen i fotboll 2010 i Sydafrika.

[it-säkerhet] [personlig integritet] [ändrad 26 april 2018]

W3C

World wide web consortium – den orga­nisa­tion som fastställer stan­darder för webb­läsare och webbservrar samt för HTML, XML och andra program för webben. W3C finns på MIT, som driver det tillsammans med franska data­forsk­nings­insti­tutet INRIA (länk) och euro­pe­iska kärnforskningsinstitutet CERN i Genève. Chef för W3C är webbens skapare Tim Berners‑Lee. – Se w3.org. – W3C är inte samma som World wide web foundation.

[branschorganisationer] [förkortningar på W] [webben] [ändrad 5 februari 2019]

viral radio

teknik där mobiltelefoner kommunicerar direkt med varandra. – Mobiltelefoner är kom­bi­ne­ra­de radiosändare och radio­mot­tag­are (sändtagare). De behöver därför tekniskt sett inte skicka samtal och meddelanden genom en bas­station. De kan i princip kom­mu­ni­cera direkt med andra mobiltele­foner inom räckhåll. Mot­svar­ande teknik kan användas med wi‑fi och andra radio­base­ra­de nät. Det är en trådlös variant av mesh. – Viral­radio har utveck­lats av forskare på MIT, läs mer i denna pdf‑fil (från 2004). – Se också ordet viral.

[experimentell teknik] [mobilt] [trådlöst] [ändrad 6 september 2019]

Perlman, Radia

Radia Perlmans porträtt
Radia Perlman. Foto: Joel Åsblom

(1951) – amerikansk nätverksexpert, känd för att 1985 ha utvecklat spanning tree protocol. Det är ett proto­koll som för­hindrar att med­de­landen på internet går runt i en ändlös slinga, vilket annars lätt skulle kunna hända be­ro­ende på nätets decentraliserade upp­bygg­nad. – Se upp­spän­nande träd. – Många anser att inter­nets ex­pan­sion sedan 1980‑talet inte hade varit möjlig utan spanning tree protocol. Därför kallas Radia Perlman ibland för ”inter­nets moder”, vilket hon inte gillar. – Radia Perl­mans forskar­karriär började på MIT, där hon bland annat ut­veck­lade pro­gram­språk för barn. 1980 an­ställdes hon på Digital†, där hon utvecklade spann­ing tree protocol, senare på EMC och sedan 2010 på Intel (press­med­delande). Hon har skrivit böckerna Interconnections (1992) och Network security (2002). – Radia Perlman har fått många ut­märkel­ser. Hon blev år 2000 heders­doktor vid KTH i Stockholm (länk), Inventor of the year 2003, utsedd av Silicon Valley property law association (se länkarkiverad), Anita Borg Institute women of vision awards 2005 (länk), Usenix lifetime achievement award 2006 (länk) och fick 2010 Sigcomm Award (se länk). – 2014 valdes hon in i Internet hall of fame (länk).

[internet] [personer] [radia perlman] [ändrad 20 augusti 2019]

Hamilton, Margaret

Margaret Hamilton stående vid en trave handskriven programkod. Traven är lika hög som hon själv.
Margaret Hamilton 1969 med källkoden till Apolloprojektets datasystem. Foto: Nasa.

(1936) – amerikansk systemutvecklare, chef för program­utveck­lingen för Apollo­projektets dator­system för månlandaren. (Det var Apollo­projektet som genom­förde månlandning­arna 1969—1972.) Hamilton arbetade då på MIT. Hennes program gjorde att den första mån­landaren kunde full­följa landningen på månen, trots att dator­systemet i sista minuten krånglade på grund av överbelastning. Den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa har senare skrivit att ”be­greppen som hon och hennes med­arbetare skapade har blivit byggstenarna för modern programvaruutveckling”. – Pro­gram­koden för månlandarens dator, Apollo guidance computer, lades 2016 ut på nätet. – Senare startade Margaret Hamilton företaget Hamilton Tech­nologies (se htius.com). – Innan hon började arbeta för Nasa programmerade Margaret Hamilton den dator som Edward Lorenz använde när han upptäckte kaosteorin. Margaret Hamilton lär vara den som myntade termen software engineering. Hon har också utvecklat arbets­­sättet ”Develop­ment before the fact” (länk). – Hon har bland annat mot­tagit utmärkelsen Ada Lovelace award. 2003 fick hon Nasas Exceptional space act award, se press­med­delande med motivering: länk. 2016 fick hon USA:s Presidential medal of freedom (länk). – Läs också artikel i Wired (länk). – Margaret Hamilton finns som Legofigur, se denna länk.

[it-historia] [margaret hamilton] [personer] [programmering] [ändrad 28 maj 2019]

Chronos

  1. – en liten rund platta som gör en vanlig klocka till en smart klocka. – Plattan sätts fast på undersidan av valfritt vanligt armbandsur, och ligger alltså direkt mot huden. Den kopplas trådlöst till en smart mobil. Den kan vibrera, visa ljus­signaler (undertill på sidorna), och reagerar på rörelser. Man kan därför tacka nej till inkom­mande telefon­sam­tal och reglera volymen på musik med hand­rörelser. – Chronos utvecklas av ett amerikanskt företag med samma namn, och visades först upp i juni 2015. – Se wearchronos.com;   
  2. – teknik som gör att en ensam wi-fi-router kan avgöra var en användare befinner sig. Tekniken sägs kunna göra lösenord till wi-fi överflödiga, eftersom man kan ställa in routern så att den bara kommunicerar med användare i ett bestämt område, till exempel inom en bostads fyra väggar. Grannar och förbipasserande kan alltså inte snylta. – Tekniken kan också användas för att hålla drönare på ett bestämt avstånd från operatören. – Chronos har utvecklats av forskare på MIT och presenterades i mars 2016. – Se MIT:s webbsidor och denna mer tekniska presentation.

[smarta klockor] [trådlöst] [ändrad 13 november 2018]

NailO

En hand med styrplattan NailO monterad på tumnageln. Den är gul med ett diagonalt rutmönster.
I stället för styrplatta. Foto: MIT.

en styrplatta som bärs på tum­nageln. Tanken är att man ska kunna använda den när man har båda händerna upptagna. Den kan manövreras med ett annat finger på samma hand. – NailO kan användas för att styra smarta mobiler och surfplattor. Det är när detta skrivs (juli 2019) en proto­typ från MIT Media Lab, och finns inte att köpa. – Se nailo.media.mit.edu (från 2015).

[användargränssnitt] [forskning och experimentell teknik] [ändrad 5 juli 2019]

Jargon file

Eric Raymonds utgåva tryckt år 2000.

The Jargon file – en amerikansk ordlista med it‑jargong. Den påbörjades 1975 av Raphael FinkelStanford‑universitetet. Andra tog över 1976, och ord­listan fanns därefter i två exemplar, ett på Stanford och ett på MIT. Richard Stallman bidrog flitigt. – Delar av The Jargon file publicerades 1981 i en tidskrift som gavs ut av Stewart Brand. 1983 kom ordlistan i tryck som The hacker’s dictionary. Sedan hände inget på sju år. 1990 gjordes en omarbetning, och ord­listan sköttes där­efter främst av Eric Raymond. En ny utgåva av boken, The new hacker’s dictionary, kom ut i tryck 1991. Den senaste utgåvan av The jargon file i Eric Raymonds ver­sion kom ut 2004. Det finns kopior av den, liksom av äldre versioner, på flera ställen på inter­net. De äldsta utgåvorna har jargong från användare av mini­­datorer som PDP‑11. En del av de orden saknas i senare utgåvor: i stället har det till­­kommit ord från Unix- och persondatorvärlden. – Versionen från 1981: länk. – Versionen från 1991: länk. – Versionen från 2004: länk.

[it-historia] [jargong] [ändrad 18 november 2017]

scratch

  1. kladd, arbets-, temporär, tillfällig – om minnesutrymme eller andra resurser som till­fälligt behövs under en program­körning. Se till exempel mellan­lagrings­band (scratch tape). Numera använder man oftast ordet temporär, som i temporära filer;
  2. stryka (över)ta bort en fil genom att stryka den från hård­diskens interna inne­hålls­förteckning. Utrymmet markeras alltså som ledigt, men ettorna och nollorna finns ändå kvar tills de skrivs över;
  3. Scratch – programspråk för utveckling av webb­sidor med rörliga bilder och ljud. Gjort för att kunna användas av barn. Scratch är utvecklat på MIT, se scratch.mit.edu. – Jämför med Squeak och Hopscotch.

[barn] [datalagring] [drift] [läromedel] [minnen] [programspråk] [ändrad 18 november 2017]